Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och användande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hälsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. I många undersökningar har man kommit fram till att man påverkas av sina vänners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock fastställas. Detta kan bero på att klasserna i grundskolan är mer heterogena med flera olika ?klickar? inom klassen som inte integrerar med varandra och då blir inte klassens beteende så viktigt för individens psykiska hälsa.

Bakomliggande intresset för denna uppsats utgår ifrån frågan vilka motiv kommuner har för regionalt turismsamarbete. Samarbete har uppmärktsammats inom turismutveckling för att konkurrensen mellan destinationer har blivit global. Teorier om motiv för regionalt turismsamarbete har verklighetsprövats och jämförts mellan kommunerna Karlskrona och Karlshamn. Intervjuer med respektive turistchef genomfördes och teorierna som valts som utgångspunkt skiljde sig inte i allt för stor utmärkelse från resultatet. Resultat för motiv till regionalt turismsamarbete uppvisade att främsta motiven var; ekonomiska besparingar, utöka regionen med fler attraktioner samt för att skapa konkurrensfördelar gentemot andra regioner.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund:I tonåren gör alkoholen sin debut bland tonåringar och för många innebär detta berusningar som kan leda till farliga komplikationer. Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker det fanns till att tonåringar brukade alkohol. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där den innehöll 22 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och SciVerse Scopus. De vetenskapliga artiklarna var begränsade från 1990 till 2011. En temaanalys användes där tonåringarnas orsaker till alkoholkonsumtion delades in i tre kategorier vilka är det sociala nätverkets betydelse, alkohol för att döva bekymmer och berusning ger positiva känslor.

It is important to identify the consequences of alcohol consumption among university students since over-consumption can lead to health problems and poorer academic performance. The following personality factors, neuroticism, conscientiousness and extraversion, have in previous studies shown to be related to alcohol consumption  and shown to be associated with the university students' alcohol use and living arrangements. This study examines the following question; Is there a link between university students' alcohol consumption, and;1) the personality factors neuroticism, conscientiousness, extraversion?2) their living situation?3) personality factors and living situation together?Participating in this survey was one hundred university students with a mean age of 23.4 years (SD = 2.6). To examine participants' personality, alcohol consumption and living arrangements, the NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003) questionnaire was used and the questionnaire also contained self-constructed questions about drinking habits, living arrangements and demographic questions. This study's results indicate that neuroticism, conscientiousness, living situation and extraversion predicts alcohol consumption (R2 = .354, p <.001). Thus, students who have these personality traits and circumstances one by one or together have a increased risk for alcohol over-consumption..

Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.Frågeställningar:? Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?? Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?? Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag?? Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?MetodI arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet.ResultatIdrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder).

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv företag inom tre branscher redovisar och vilka strategier de använder vid downsizing. Vidare att utreda om det föreligger skillnader mellan branschernas redovisade motiv och strategier samt om de motiv företagen riktar mot sina intressenter skiljer sig åt. Vi har gjort en kvalitativ studie över tolv svenska aktiebolag i tre branscher. Undersökningen har ett hermeneutiskt angreppssätt för förståelse och tolkning. Empirin har analyserats m.h.a.

Föreliggande studies syfte var att undersöka validitet och intern konsistens för den svenska översättningen av Impaired control scale (ICS), en självskattningsskala som mäter grad av kontroll av alkoholkonsumtion. ICS består av subskalorna; Attempt control (AC), Failed control (FC) samt Predicted control (PC). Svar på ICS sammanställdes från respondenter (n = 203) som behandlats för alkoholproblem vid mottagningar i Västra Götaland. Faktoranalysen visade en bakomliggande faktor för AC, och två faktorer för FC respektive PC. Den interna konsistensen var god.

Denna studie genomfördes under 2009 som en väsentlig del i ett projekt vid en plastindustri i södra Sverige och syftade till att identifiera personer som har ett riskabelt bruk av alkohol samt att få dem att reflektera över sina vanor. Samtidigt önskade företaget påverka sina anställda till en sund livsstil.I studien ingick 41 personer, 28 män och 13 kvinnor. Två validerade frågeformulär användes i studien, Hälsoprofil respektive AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). Det senare är särskilt framtaget för tidig identifiering av riskabel och förhöjd alkoholkonsumtion. Utöver detta togs blodprover för att analysera bl a CDT (kolhydratfattigt transferrin).

Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer.

I denna uppsats undersöker vi ett antal grundförutsättningar som behövs för att uppnå en systemförvaltning som skall kunna stödja en organisations verksamhetsprocesser. Dessa grundförutsättningar som vi grupperat i föl- jande fem faktorer: affärsmässighet, organisation, styrning, förvaltning och processer har vi främst identifierat ur teorier kring systemförvaltning, pro- cessorientering och organisationslära. Undersökningen som genomförts på Luleå tekniska universitet har visat att alla dessa är viktiga för en fungeran-de systemförvaltning ur ett verksamhetsperspektiv..

Forskning har visat att människor hjälper varandra av såväl egoistiska som altruistiska skäl. Hur ter det sig hos volontärer? Ställer volontärer upp för de hjälpbehövandes eller för sin egen skull? Den här uppsatsen syftar till att undersöka volontärers motiv till att hjälpa. Skiljer motiven sig åt beroende på om engagemanget sker i Sverige, inom Europa eller i en annan världsdel? 40 volontärer berättade skriftligt om sina volontärupplevelser.

Denna uppsats är en eventstudie av fenomenet spin-off, som innebär att en del av ett bolag eller ett dotterbolag görs självständigt och börsintroduceras. De nya aktierna delas ut gratis till moderbolagets aktieägare. Syftet med uppsatsen är att undersöka de motiv som svenska bolag angivit till en spin-off och att med hjälp av marknadsmodellen undersöka bolagens avvikelseavkastning vid tillkännagivandet av en planerad spin-off. Dessutom studeras marknadens reaktion på det slutgiltiga beslutet vid bolagsstämman. För att se om det fanns ett samband mellan marknadens förväntningar och bolagens motiv genomfördes två regressionsanalyser.

Vi har under en femveckorsperiod gjort en studie om kvinnors företagande. Vi vill ta reda på hur företagerskan ser ut samt vilket eller vilka de vanligaste motiven är till att hon startar eget företag.En kvalitativ undersökning har gjorts där tio kvinnor intervjuats utifrån ett standardiserat frågeformulär. De intervjuade kvinnorna är mellan 30 och 60 år, de är verksamma i tjänste- och servicesektorn. De flesta bedriver sin verksamhet i Stockholmsregionen.Resultatet av undersökningen presenterar en generaliserad bild av hur den kvinnliga företagaren ser ut. Hon är i 50-årsåldern, högutbildad, verksam inom tjänstesektorn, utan anställda.