En miljon mÀnniskor i Sverige dricker för mycket alkohol vilket kan leda till försÀmrad hÀlsa, sjukdom och skador. Sjuksköterskor möter patienter i olika omvÄrdnadssituationer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att belysa vad som underlÀttar och vad som hindrar sjuksköterskor att stÀlla frÄgor om alkoholkonsumtion i möten med patienten. Litteraturstudien baserades pÄ 10 artiklar funna via de tvÄ databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har granskats och analyserats och i resultatet framkom tre kategorier vilka har huvudtema och undertema.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

I vÄrt samhÀlle rÄder en maskuliniserad förestÀllning om företagare och entreprenörer. Kvinnor Àr ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att pÄverka vÄra attityder, vÄr tradition, vÄr samhÀllsstruktur samt den manliga prÀgel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger pÄ forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket pÄ forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhÀlle och medvetandet om hur viktigt det Àr ökar hela tiden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ kvinnors motiv och drivkrafter för att vÀlja företagande som karriÀr samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affÀrsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berÀttat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött pÄ vÀgen. Det har talats om att kvinnor och mÀn talar olika sprÄk och hur man som kvinna bör bete sig bland affÀrsmÀn för att nÄ framgÄng.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett förĂ€ldraperspektiv undersöka behov av och önskemĂ„l om stödsom förĂ€ldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin förĂ€ldraroll. Ett annat syfte Ă€r att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien Ă€r kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta förĂ€ldrar har intervjuats. FörĂ€ldrarna beskriver att deras svĂ„righeter gör det svĂ„rt för dem isamspelet med barn och partner.

Syftet med undersökningen Àr att se hur alkoholen pÄverkade gÀrningspersoner och brottsoffervid misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsÀga offrens socialklass och kön. Jag tittar ocksÄ pÄ vilken pÄverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och misshandelsbrottslighet pÄ ettnationellt plan var kÀnt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts nÄgon undersökningpÄ ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller nÄgon specifik forskning pÄ brottsoffren idessa fall.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvÀrderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. VÄr insamlade primÀrdata bygger pÄ intervjuer med sponsoransvariga pÄ Folksam, Svenska Spel och Scania.Metoden som tillÀmpades i uppsatsen bygger pÄ Strauss & Corbins tankegÄngar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring.Resultat vi kan faststÀlla Àr att motiv och mÄl inte Àr exkluderande utan flera kan uppnÄs med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter.

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

Studiens syfte Àr dels att fÄ kunskap om fritidspedagogers personliga instÀllning och yrkesmÀssiga hÄllning till dataspel, dels att synliggöra anledningarna till att spelen finns eller inte finns i en viss utstrÀckning inom fritidshemsverksamheten. Empirin har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger pÄ tre skolor i tvÄ skolomrÄden. Intervjuerna har kategoriserats efter forskningsfrÄgornas teman; instÀllning, motiv samt ramfaktorer. Fritidspedagogerna har bÄde en positiv och en negativ personlig instÀllning till dataspel dÀr de ser positiva effekter som lÀrdomar, och negativa effekter i form av fantasilöshet. Inom fritidshemmen ser de att dataspel bidrar till sociala effekter pÄ bÄde gott och ont.

De senaste decennierna har globaliseringen pÄverkat företagen i allt större utstrÀckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sÀtt att effektivisera Àr att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, sÄ kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillÄten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende pÄ inhyrning av personal, utifrÄn John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Ungdomar och alkohol Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne. Denna studie Àrinriktad pÄ att studera en polisiÀr arbetsmetod, kallad Kronobergsmodellen, som syftar till attbegrÀnsa ungdomars alkoholkonsumtion. FortsÀttningsvis undersöks vilkabrottsförebyggande effekter modellen genererat. Idag Àr ca 65% av ungdomarna i Ärskurs 9 attanse som alkoholkonsumenter. 10% av dessa uppger att de nÄgon gÄng hamnat i slagsmÄl pÄgrund av sin berusning.

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag Àr lÄg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. SÀttet pÄ vilket man följer sin behandling och tar sina lÀkemedel har inverkan pÄ effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som stÀndigt pÄminner om att man Àr sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förÀndringar i det vardagliga livet. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som pÄverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ sju kvalitativa artiklar.

OhÀlsosamma levnadsvanor Àr ett omfattande problem som kan leda till sjukdom, sÀnktlivskvalitet och tidigare död för mÀnniskor. Det ligger i sjuksköterskans yrkesfunktion attidentifiera och aktivt förebygga hÀlsorisker samt vid behov motivera till förÀndrad livsstil. Detfinns fyra sÀrskilt prioriterade ohÀlsosamma levnadsvanor att förebygga och motivera tillförÀndring vilka Àr tobaksbruk, alkoholkonsumtion, otillrÀcklig fysisk aktivitet ochohÀlsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor Àr vanligt förekommande, berör dÀrmed mÄngamÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande vilket ocksÄ resulterar i stora samhÀllskostnader ISocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstateras att detfinns behov av mer effektiva strategier för livsstilsförÀndringar Àn de traditionella. En modernoch evidensbaserad sÄdan metod Àr Motiverande samtal.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.