Inom resebranschen i Sverige finns idag ett antal aktörer vilka tillhandahÄller organiserade Àventyrsresor. Detta Àr en nisch som haft en stadig tillvÀxt och ett stÀndigt ökande utbud av tjÀnster och resor. Uppsatsen fokuserar pÄ de resenÀrer som deltar pÄ bergsbestigningsresor och med utgÄngspunkt i teorier kring identitetsbyggande och socialkonstruktivism, utreds resenÀrernas motiv till att Äka pÄ dessa resor. Analysen utgÄr frÄn ett antal resenÀrers upplevelser och erfarenheter och utifrÄn dessa konstrueras strategier för utvecklandet av tjÀnster inom Àventyrsbranschen. Den frÀmsta slutsatsen med avseende pÄ resenÀrernas motiv till att Äka pÄ dylika resor Àr att resenÀrerna har en vilja att utmana sig sjÀlva, att testa sina grÀnser.

Erlingsson, K & Lönn, M. Patientens perspektiv pÄ egenvÄrd relaterat till diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2010. Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som helt eller delvis regleras genom egenvÄrdsÄtgÀrder.

Att vÀlja att leva pÄ sitt skapande kan för mÄnga vara det mest sjÀlvklara och lustfyllda. Samtidigt lever vi i en digital vÀrld dÀr industrier spottar ur sig massproducerade föremÄl som blir ett alternativ till slöjden, hantverket och konsthantverket. Att stÀlla ut kan vara ett sÀtt för tillverkare att nÄ ut och synas i föremÄlsdjungeln. Syftet med arbetet Àr att belysa utstÀllningsarrangörers beskrivningar av motiv för en utstÀllning de arrangerar med slöjd, hantverk eller konsthantverk, och vilka budskap som anordnaren vill förmedla? Genom kvalitativa intervjuer med utstÀllningsarrangörer inom slöjd-, hantverk och konsthantverksomrÄdet söks en ökad förstÄelse över hur de resonerar kring motiven och budskapen.

Smuggling av alkohol Àr illegal verksamhet i Sverige och ett stort problem som sett till det senaste Äret har ökat orovÀckande bland privatpersoner. Detta kan bland annat vara en följd av landets höga alkoholskatter och den höga avkastning denna brottsliga verksamhet ger. Alkoholsmugglingen Àr ett uppmÀrksammat problem i media och andra offentliga forum. Svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat avsevÀrt och i paritet med det Àven vÄlds-brottsligheten. Kan detta ha ett samband? Informationen som ligger till grund för rapporten Àr hÀmtad frÄn olika Internetsidor samt en telefonintervju med Sune Rydén pÄ Tullverket.

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgÄtt en förÀndring dÀr större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av smÄföretagandet i Sverige gör att frÄgan vÀcks om vad som hÀnder med smÄföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sÀtt för smÄföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. SmÄföretagaren beskrivs inte sÀllan ha en önskan om att arbeta sjÀlvstÀndigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. DÄ tvÄ av tre smÄföretag ÀndÄ vÀljer att regelbundet samarbeta med andra företag Àr det av intresse att undersöka vad smÄföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka varför smÄföretag vÀljer att ingÄ organiserad samverkan.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera förÀndring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klÀdföretag för Ären 2000 till 2010. Vidare Àmnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att pÄverka detta.FrÄgestÀllningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömÀssigt ansvar förÀndrats inom H&M mellan Är 2000 och 2010?- Hur kan ovanstÄende förÀndring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrÄn legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats anvÀnds legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som pÄverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats Àr hÀmtad ur H&M:s Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar för Ären 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrÄn den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förÀndrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förÀndringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv dÀr CSR har blivit en allt viktigare del.

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel. FrÄgestÀllningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillÀmpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har Àven fÄtt möjlighet att fÄ en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte sÄ viktiga.

Tidigare undersökningar av motivationen att utöva friluftsliv har identifierat motiv som social samvaro, fysisk aktivitet, naturupplevelser och avkoppling, dock har omrÄdet mest berörts i samband med planering och förvaltning av naturomrÄden. Den hÀr studien har undersökt motiv bakom mÀnniskans friluftslivsutövande i syfte att förstÄ dessa drivkrafter i relation till mÀnskliga behov. Studien bestod av 31 deltagare frÄn olika delar av Sverige, i Äldrarna 22-75 med varierande sysselsÀttning, friluftslivs-utbildning, civilstatus och nationalitet, varav 16 kvinnor. Data samlades in genom att deltagarna fick skriva berÀttelser om sin motivation. Det insamlade materialet meningskoncentrerades och analysen resulterade i att tre abstrakta motiv kunde urskiljas: (1) att komma bort frÄn nÄgot, samt (2) att fÄ inre och (3) yttre stimulans.

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i vÀlfÀrdsarbetet, utifrÄn deras i stiftelseform drivna seniorboende. FrÄgestÀllningen innefattar Àven i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrÀdare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnÀmndens ordförande och en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Den anvÀnda metoden var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framtrÀdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. DÀremot efterlyses mer forskning som fokuserar pÄ SMF-företag och vad det Àr som motiverar dem att vÀlja outsourcing. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att öka förstÄelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende frÀmst pÄ kostnader och kompetens.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen Àr abduktiv och i studien tillÀmpas en kvalitativ undersökningsmetod dÄ den empiriska datainsamlingen sker med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger pÄ tidigare forskning och den empiriska sammanstÀllningen bygger pÄ kategorier som framkommit under intervjuerna.

HemlÀxans funktion och nytta som arbetssÀtt i skolan försvinner ofta bakom tradition och förvÀntningar. Det finns inga direktiv i dagens lÀroplan om hemlÀxor men trots det Àr den vÀldigt vanligt förekommande inom skolan. Syftet med denna studie Àr att ge ett bidrag till en fördjupad kunskap om skolans hemlÀxor utifrÄn lÀrarens perspektiv. Det studien undersöker Àr hur nÄgra lÀrare beskriver sina motiv för, erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till hemlÀxor. Anser lÀrarna att eleverna lÀr sig nÄgot av hemlÀxor och i sÄ fall, vad? UtifrÄn en hermeneutisk forskningsansats Àr sex kvalitativa intervjuer av lÀrare, för de tidigare Äldrarna, granskade och analyserade i förhÄllande till tidigare forskning.

Sjukhus, militĂ€ren, brandkĂ„ren, polisen, krisorganisationer och bergsklĂ€ttringsexpeditioner Ă€r organisationer som dagligen möter extrema situationer. Genom att dessa organisationer arbetar under förhĂ„llanden med hög osĂ€kerhet och snabba beslutsfattanden, dĂ€r besluten kan fĂ„ förödande konsekvenser, stĂ„r de inför unika utmaningar. TemporĂ€ra organisationer skapas för att utföra en specifik uppgift, i organisationer inom extrema kontexter kan detta, till exempel vara en utryckning inom brandkĂ„ren eller en operation inom ett sjukhus. Även om dessa organisationer Ă€r flexibla krĂ€vs det Ă€ndĂ„ mycket anstrĂ€ngning av ledaren. För att undersöka temporĂ€ra organisationer inom extrema kontexter har bergsklĂ€ttringsexpeditioner studerats eftersom de delar samma egenskaper, tid, uppgift, grupp och resurser.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ansvariga personer för företagens outsourcingsprojekt utvÀrderar outsourcingen och om dess kriterier Àndras under projekttiden. Metod: Abduktiv metod med frÀmst kvalitativ datainsamling genom intervjuer. Slutsats: Det dominerande motivet bakom outsourcingen för de undersökta företagen Àr kostnadsbesparing. I början av projektet och vid leverantörsvalet undersöks ocksÄ detta motiv. Under projektets gÄng utvÀrderas det som specificerades i avtalet mellan företaget och leverantören, vilket Àr mest mÀtbara kvalitetspunkter och fokus har dÀrmed skiftat frÄn det ursprungliga motivet..