År 2002 antogs en förordning inom EU innebĂ€rande att alla börsnoterade bolag i medlemslĂ€nderna frĂ„n och med 1 januari 2005 mĂ„ste upprĂ€tta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förĂ€ndring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstĂ„r vid företagsförvĂ€rv nĂ€r köparen betalar ett överpris för förvĂ€rvet. Goodwill utgörs av vĂ€rdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgĂ„ngar. Det som köparen betalar överpris för Ă€r de immateriella tillgĂ„ngar som inte finns med i det förvĂ€rvade företagets balansrĂ€kning. Dessa immateriella tillgĂ„ngar förvĂ€ntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera Ă€r hur den nĂ€ra förestĂ„ende upphĂ€vningen av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag kommer att pĂ„verka anvĂ€ndandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera nĂ€r revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behĂ„lla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen vĂ€ljer att sluta eller fortsĂ€tta med revision, finns det nĂ„got utom intressenters krav som pĂ„verkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rĂ„dgivningen eller relationen ha nĂ„gon betydelse i sammanhanget? Baserat pĂ„ det vi kommer fram till hoppas vi kunna utlĂ€sa vilken typ av tjĂ€nster aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga av revisionsbyrĂ„erna i framtiden, detta visar hur revisionsbyrĂ„erna kommer att mĂ„sta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för smĂ„ aktiebolag antas försiktigt rĂ€knat innebĂ€ra en besparing pĂ„ 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna vĂ€lja vilka revisionstjĂ€nster de behöver. Dessa 5,8 miljarder Ă€r en direkt förlust för revisionsbyrĂ„erna. För att revisionsbyrĂ„erna ska kunna behĂ„lla sina kunder och minska eventuella förluster Ă€r det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga.

Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.

Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Syfte:VÄrt samhÀlle gÄr igenom en stor förÀndring genom att industrisamhÀllet alltmer ersÀtts med dagens informationssamhÀlle. Denna förÀndring lÀmnar ingen mÀnniska oberörd utan alla berörs pÄ nÄgot sÀtt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förÀndrat företagens sÀtt att bedriva handel och hur det i sin tur har pÄverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssÀtt.Metod:DÄ arbetet var tÀnkt att undersöka om denna IT utveckling har förÀndrat revisionen eller revisorns arbetssÀtt, har jag valt att undersöka detta utifrÄn en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att pÄ detta sÀtt fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde nÄgot i deras uppfattning betrÀffande metoder och arbetssÀtt i och med IT utvecklingen. Jag valde dÀrför respondenter med snarlika förutsÀttningar.