Syftet med studien var att utvÀrdera om det föreligger skillnader i revisorns agerande nÀr det finns en vÀnrelation till klienten Àn dÄ det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers agerande nÀr det finns en vÀnrelation eller en klientrelation till klienten.Studien tog sin utgÄngspunkt i analysmodellen. DÄ vi inte fann nÄgon modell som beskrev de problem som vi försökte utvÀrdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi anvÀnde för att utforma vÄra Ätta hypoteser. För att testa nollhypoteserna anvÀnde vi oss av ChitvÄ-testet.Uppsatsens slutsats gÀller för revisorerna i Kristianstad och HÀssleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivÄ av ett otillÄtet agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten Àn för de revisorer med en vÀnrelation till klienten. Det finns ocksÄ en högre acceptansnivÄ hos de manliga revisorerna Àn hos de kvinnliga revisorerna..

Tidigare studier har visat pÄ ett gap i förvÀntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förvÀntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende frÄn samhÀllet till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats pÄ relationen mellan revisorn och dess klient, smÄföretaget, dÄ denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förvÀntningsgapet i en ny relation för att ge förslag pÄ hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förvÀntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstÄnd under intervjuerna.

Inledning: I början av millenniet uppdagades Enron- och Worldcomskandalerna i USA, vilkaskulle fÄ konsekvenser för den interna kontrollen i form av Sarbanes Oxley Act (SOX). En avde viktigaste delarna med SOX Àr paragraf (section) 404 som sÀger att revisorn ska granskaoch uttala sig om den interna kontrollen. Detta gjorde att man var tvungen att arbeta fram ettkontrollsystem som revisorn sedan kunde granska. Vid tidpunkten för lagens tillkomst fannsdet i Sverige ett antal bolag som var registrerade pÄ den amerikanska börsen och som dÀrmedblev skyldiga att följa lagen. De flesta företag som var registrerade dÄ har nu valt attavregistrera sig frÄn den amerikanska börsen och lyder dÀrför inte lÀngre under denna lag.VÄr övergripande frÄgestÀllning lyder: ?Vilka erfarenheter har svenska företag dragit av SOXoch i vilken utstrÀckning anvÀnder man sig fortfarande av processer kopplade till dettaregelverk?? För att fÄ svar pÄ detta har vi formulerat tre underliggande frÄgestÀllningar:· Hur förberedde sig USA-noterade företag i Sverige för SOX?· Hur arbetade USA-noterade företag i Sverige med SOX?· Vilka rutiner frÄn SOX finns kvar i företagens verksamhet idag och varför?Metod: Vi har i vÄr uppsats valt ut tre företag, SKF, Volvo och Swedish Match, som alla hardet gemensamt att de har avregistrerat sig frÄn den amerikanska börsen.

En del brott genererar stora vinster och sÀrskilt höga summor drar till sig mer uppmÀrksamhet. Det blir dÀrför nödvÀndigt att förvandla pengar frÄn kriminell verksamhet till legitima medel för att dölja deras brottsliga ursprung och dÀrmed kunna investera medlen i den lagliga ekonomin. TvÀttning och placering av vinster blir vanligare men enligt Finanspolisens Ärsrapport 2007 har det blivit en kraftig minskning av andelen anmÀlda rapporter om misstÀnkt penningtvÀtt. Revisionsbranschen har hÀr en betydelsefull roll för att förhindra penningtvÀtt, dÄ de har insikt i företagens ekonomiska situation. Det uppstÄr dÀrmed oklarheter angÄende revisorers handlingar vid misstanke om penningtvÀtt och vad Finanspolisen har för förvÀntningar pÄ revisorer.Uppsatsens studie syftar till att besvara hur revisorer förhÄller sig till anmÀlningsplikten och Finanspolisens förvÀntningar pÄ revisorn.

Ofta fokuseras det pÄ större företag i undervisningen, men verkligheten Àr den att de flesta företag i Sverige Àr smÄ eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett smÄföretag Àr, men ingen Àr mer rÀtt Àn nÄgon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att anvÀndas. Alla företag, stora som smÄ, har nÄgon/nÄgra som vill ta del av företagets ekonomiska information. De smÄ företagen har oftast inte lika mÄnga intressenter som de stora företagen, och dÀrför Àr det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en lÀngre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har pÄbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara sÀker pÄ att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte Àr det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och anvÀndarna av redovisningsinformationen har.

Ofta fokuseras det pÄ större företag i undervisningen, men verkligheten Àr den att de flesta företag i Sverige Àr smÄ eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett smÄföretag Àr, men ingen Àr mer rÀtt Àn nÄgon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att anvÀndas. Alla företag, stora som smÄ, har nÄgon/nÄgra som vill ta del av företagets ekonomiska information. De smÄ företagen har oftast inte lika mÄnga intressenter som de stora företagen, och dÀrför Àr det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en lÀngre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har pÄbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara sÀker pÄ att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte Àr det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och anvÀndarna av redovisningsinformationen har.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

The question of the mandatory audits be or not be has been investigated thoroughly in recent years. Theresult is that the audit obligation in all likelihood will be voluntary for 96 percent of all of SwedenÂŽslimited companies in the summer of 2010. The new draft law gives the accountant the opportunity towork both as an accountant and consultant. The investigation in this script works with the question"Which services the owner-managed companies, which in future not will be forced to audit, demandfrom an accounting firm in the suspension of the mandatory audit?" This will take the investigation outby a quantitative study through questionnaires distributed to 40 limited companies.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Financial Statements Insurance och diskutera om en anvÀndning av modellen skulle innebÀra nÄgon förbÀttring betrÀffande dels förtroendet för de finansiella rapporterna, dels sÀkerstÀllandet av revisorns oberoende. Som helhet har vi genomfört en kvalitativ undersökning. VÄr undersökning innehÄller emellertid. Den första delen Àr en undersökning av befintlig litteratur Den andra delen, den kvalitativa, bestÄr av intervjuer genomförda med representanter i de branscher vi anser vara relevanta för vÄr undersökning. Genom analys av undersökningen har det framkommit att Financial Statements Insurance inte har nÄgot anvÀndningsomrÄde i realiteten.

De senaste Ären har det kommit flera regelverk som berör bland annat internkontroll, tvÄ exempel Àr den amerikanska SarbanesOxleyAct och SvenskKod för Bolagsstyrning. BÄda dessa regelverk har utsett styrelsen ochledningen som de huvudansvariga för företagets interna kontroll. Revisorerska sedan testa den interna kontrollen i företaget för att se att den fungerar.Svenska revisorer har Revisionsstandarder (RS) som de ska följa i sitt arbete.RS 240 och RS 400 behandlar intern kontroll. Av RS framgÄr det att detfinns vissa begrÀnsningar i den interna kontrollen och revisorn mÄste framförallt granska de omrÄden dÀr risken för oegentligheter och fel Àr störst. DeomrÄden som har uppmÀrksammats av RS Àr bland annat att ledningen gÄrförbi etablerade kontroller.

Ett dysfunktionellt beteende Àr ett agerande frÄn revisorns sida som i de flesta fall inte Àr önskvÀrt dÄ det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan ocksÄ visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner pÄ arbetet. URT Àr inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade dÄ det faktiska underlaget det baseras pÄ inte stÀmmer överrens med verkligheten Det dysfunktionella beteendet Àr ett problem inom revisionsbranschen och Àr samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrÄn en mÀngd undersökningsomrÄden.

Vad har de undersökta smÄföretagen för förvÀntningar pÄ sina revisorer? Existerar det ett förvÀntningsgap mellan de undersökta smÄföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förvÀntningsgap mellan smÄföretag och revisorer? Vilka ÄtgÀrder skulle kunna reducera ett eventuellt förvÀntningsgap mellan de undersökta smÄföretagen och revisorer?Syftet med uppsatsen Àr att utreda och beskriva ett eventuellt förvÀntningsgap utifrÄn tre smÄföretags perspektiv. Vi kommer Àven att föreslÄ eventuella ÄtgÀrder för att reducera förvÀntnings-gapet.Slutsatsen Àr att det existerar ett förvÀntningsgap och att det finns ÄtgÀrder som kan reducera problematiken. Det Àr dock upp till bÄda parterna att anvÀnda dessa för att förvÀntningsgapet skall kunna reduceras. De ÄtgÀrder som frÀmst behövs för att öka för-stÄelsen för revisionen och revisorsrollen Àr ökad utbildning för smÄföretagen, förtydligande av revisionsberÀttelsen och ett utökat anvÀndande av uppdragsbrevet.

Revisorns roll har pÄ senare tid kommit att innefatta mer Àn att sÀkerstÀlla de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstÄ sina klienter med alltyp av rÄdgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter Àr att det stÀller krav pÄrevisorn att inneha kunskap om en rad olika Àmnen. Denna utveckling har kommit attinnebÀra att allmÀnheten anses ha höga förvÀntningar pÄ revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrÀgerier inom organisationer har ökat pÄ senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhÀllet. I och med indikationer pÄ att bedrÀgerier iorganisationer har ökat anses allmÀnheten ocksÄ ha förvÀntningar pÄ att revisorn skallupptÀcka bedrÀgerier nÀr de utför revision.

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poĂ€ngFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyrĂ„ers samt smĂ„företagens verksamhet förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig pĂ„ att studera införande av slopad revisionsplikt för smĂ„ företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att stĂ€lla följande frĂ„gor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till smĂ„företag förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyrĂ„er pĂ„verkats efter revisionspliktens slopande? Hur pĂ„verkas smĂ„företag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts pĂ„ sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem smĂ„företagare samt tjĂ€nsteman pĂ„ Skatteverket.Teoretisk referensram: SekundĂ€rdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande stÄr smÄföretag inför ett val att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor. En erkÀnd teori inom revision Àr förvÀntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förvÀntningarna om vad personer utanför revisionskÄren tror att denne ska göra.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera hur förvÀntningsgapet pÄverkar valet av att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor i ett smÄföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förstÄelse för vad detta gap beror pÄ.Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat revisorer och smÄföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och ett hermeneutiskt synsÀtt.DÄ förvÀntningsgapet Àr stort kommer smÄföretaget att vÀlja bort sin revisor och dÄ förvÀntningsgapet Àr litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt pÄ smÄföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dÄliga engagemang..