Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgÄngspunkt i rÀttsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjÀlp av skadestÄndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn Àr skadestÄndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr traditionell juridisk metod för att hantera de rÀttskÀllor som anvÀnds som grund för uppsatsen. De rÀttskÀllor som framför allt anvÀnts i uppsatsen Àr lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella omrÄdet. Slutsatser: Revisorns skadestÄndsansvar i utomobligatoriska förhÄllanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § stÀller krav pÄ att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin pÄ att skadestÄndsansvar, trots brist pÄ brottslig handling, ÀndÄ kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet Àr ett sÄdant rÀttsfall dÀr HD formulerade en rÀttsregel vars innebörd Àr att intygsutfÀrdare kan anses vara skadestÄndsansvariga gentemot tredjeman dÄ tredjeman haft anledning att lita pÄ den avgivna informationen, vilket innebÀr att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att anvÀndas av flera personer och olika ÀndamÄl, kan bli skadestÄndsansvariga i utomobligatoriska förhÄllanden.

Revisionsplikten omfattar mÄnga företag i Sverige. GrÀnsen för vilka som omfattas gÄr nÀr företaget uppfyller tvÄ av tre grÀnsvÀrden i de senaste tvÄ Ärens redovisningar; Fler Àn tre anstÀllda i medeltal, mer Àn tre miljoner i nettoomsÀttning eller mer Àn 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan sjÀlva vÀlja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för smÄ företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera lÀnder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja grÀnsvÀrdena, och det Àr troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn Àr skyldig enligt lagen att lÀmna tips och rÄd i samband med revisionen som kan leda till en bÀttre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, sÄ att felaktigheter undviks i framtiden.

Aktiebolag ska enligt lag upprÀtta finansiella rapporter enligt rÄdande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella stÀllning, dÀr ett företags förmÄga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont pÄ tolv mÄnader framÄt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmÄga att fortleva som en going concern som osÀker, ska det Äterges i revisionsberÀttelsen. Tidigare studier har pÄvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika frÄn att upphöra sin existens och sÄledes, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger lÄg kvalitet i revisorernas granskningar.

I fiktiv underhÄllning framstÀlls revisorn ofta som en grÄ, trÄkig man med ett stort intresse försiffror. FrÄgan Àr dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?RevisionsbyrÄerna lÀgger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer Àn enbart revision. De villvisa att de Àr moderna företag som kan hjÀlpa sina klienter genom att erbjuda en mÀngd olikatjÀnster. Det Àr av stor vikt att revisionsbyrÄerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig pÄ bÀstasÀtt.

Dagens revisionsberÀttelse har förÀndrats ett flertal gÄnger genom Ären. Det var i och med Kreugerkraschen pÄ 1930-talet som det började ske förÀndringar pÄ revisionsomrÄdet. DÀrefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under Ären och detta har lett till att revisionsberÀttelsen Àndrat utformning och innehÄll. Det senaste förslaget pÄ förÀndring av revisionsberÀttelsen kom under hösten Är 2007 frÄn FAR/SRS. Förslaget gÄr ut pÄ att betygsÀtta olika omrÄden för ett företag och presentera detta i revisionsberÀttelsen.

Revision Àr en granskning av ett företag. I uppsatsen avser revision granskningen av företagets finansiella information. Revision var lagstadgat i Sverige för samtliga aktiebolag till 2010 dÄ revisionsplikten togs bort för smÄ aktiebolag. Det finns en rad olika Äsikter om vilka effekter avskaffandet fick. Studien har för avsikt att undersöka hur instÀllningen till revision hos fyra intressenter har Àndrats sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Revisionen Àr en gedigen process med mÄnga och omfattande interaktioner mellan revisorn och företaget, den har en viktig funktion, inte bara i sin roll som kontrollorgan utan ocksÄ som hjÀlp för företagen i deras ekonomifunktioner. Revisionen har en mÀngd externa intressenter, deras möjlighet att ta del av revisionen inskrÀnker sig till revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har blivit kritiserad bland annat pÄ grund av dess standardiserade utformning och brist pÄ information. SmÄföretag Àr viktiga för samhÀllsekonomin och dessa Àr till stor del beroende av lÄnefinansiering frÄn banker. Förslag om avskaffande av revisionsplikten för mindre företag gör det intressant att undersöka hur kreditgivarna beaktar revisionsberÀttelsen vid en kreditbedömning.

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvÀrv, nÀr köparen betalar ett överpris för förvÀrvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgÄngsposterna i bolags balansrÀkningar. Införandet av IFRS/IAS Är 2005 har bidragit till en ökad efterfrÄgan pÄ kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en vÀrdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift Àr att kvalitetssÀkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehÄller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jÀmfört med tidigare lagstiftning.

A1194I strÀvan efter en gemensam redovisningsstandard i hela vÀrlden har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom omrÄdet Àr International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebÀr stora förÀndringar gÀllande koncernredovisning. En av dessa Àr att de gamla redovisningsreglerna angÄende goodwill, det vill sÀga avskrivningar i kombination med nedskrivningstest, inte lÀngre Àr tillÀmpliga dÄ avskrivningar pÄ goodwill förbjuds. I stÀllet skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gÄng om Äret.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om övergÄngen frÄn avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att pÄverka revisorernas arbete och om sÄ Àr fallet, hur förÀndringen praktiskt kommer att se ut.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Idag domineras en stor del av revisionbranchen av fyra stora revisionsbyrÄer. Det finns forskare som hÀvdar att revisionsbyrÄer och dÄ frÀmst de stora byrÄerna Àgnar sig Ät prispress av revisionsarvodet, sÄ kallad low-balling, för att locka nya klienter för att sedan ta igen pÄ intÀkterna frÄn konsulttjÀnsterna. En viktig aspekt att undersöka har varit vilka faktorer som pÄverkar prissÀttningen av revisionsarvodet dÄ flera studier visar pÄ att ett lÄgt revisorarvode Àr av betydelse för klienten. En stor del av den existerande forskningen behandlar amerikanska förhÄllanden, dock saknas det forskning de svenska förhÄllanden. Med denna bakgrund vÀcktes ett intresse att utföra en kvalitativ studie inom den svenska revisionsmarknaden.

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin Àr fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsÀttas fortsÀtta sin verksamhet. Finns det betydande osÀkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krÀvs upplysning av revisorn i form av en anmÀrkning i revisionsberÀttelsen. En going concern anmÀrkning Àr ett mycket komplext beslut som Àr svÄrt att hÄlla objektiv dÄ det handlar om framtidsbedömningar. AnmÀrkningen följs ofta av förödande konsekvenser dÄ investerare och kreditgivare anser att det Àr allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sÀtter Àven revisorn i en knivig situation dÄ denne ska göra en bedömning som tillfredstÀller bÄde intressenterna och klienten, vilket ofta Àr oförenligt. SamhÀllets ifrÄgasÀttande av revisorernas oberoende Äterspeglar sig Àven i den dubbla roll som revisorn ofta besitter bÄde som granskare och rÄdgivare.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nÀra relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock Àr en ingÄende kÀnnedom om klienten nödvÀndig för att revisorn ska förstÄ klienten tillrÀckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstÄr situationer dÄ parternas rapporteringsmÄl Àr vÀsentligt olika vilket kan försÀtta parterna i en situation dÀr de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar Àr en stÀndigt pÄgÄende process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och dÀrmed bli mer benÀgen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.