Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ?mitt i livet? och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till.

Bakgrund: Alkoholberoende är ett stort hälsoproblem. Det leder till lidande för såväl individer som familjer. Att studera omvårdnadsfaktorer som bidrar till återhämtning/nykterhet kan i sin tur bidra till kunskap som leder till bättre bemötande och bättre omvårdnad.Syfte: Studiens syfte är att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som medverkar till nykterhet hos personer med alkoholberoende.Metod: Studien är gjord i kvalitativ forskningstradition där intervjuer med personer från ?Det Fria Sällskapet Länkarna? har varit basen för att undersöka vårt syfte. I studien används Aaron Antonovsky teori om Känsla av Sammanhang och Mening (KASAM) som teoretisk referensram.

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet.

Vårt arbete handlar om barnmisshandel inom familjen, det vill säga det som sker inom husets väggar. Syftet med arbetet är framför allt att öka vår egen kunskap samt lyfta upp ämnet till diskussion. Vi har begränsat oss till fem frågeställningar som handlar om vad barnmisshandel är, vilka misshandlar sina barn och varför, var sker misshandeln, hur upptäcker man barnmisshandeln och vilka åtgärder görs idag. För att få en så omfattande bild som möjligt över ämnet har vi använt oss av både litteratur samt personer som arbetar inom ämnet. Vi har kommit fram till att ämnet barnmisshandel är omfattande och att det berör och rör många.

Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 ? 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Detta är en kvalitativ studie om föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till barn med olika svårigheter, hur de upplever sitt föräldraskap och sin livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i öppenvårdsverksamheten Axet. Syftet har konkretiserats med hjälp av frågorna: Hur upplevde föräldrarna sin situation före de sökte stöd och hur upplever de sin situation efter stödet i relation till: sitt föräldraskap, sin självbild och sina familjerelationer/sociala band? Hur påverkas föräldrarna känslomässigt av stödet från Axet? Datainsamlingsmetoden har varit livsvärldsbaserade temaintervjuer som utgått från sex teman: föräldraskap, familj, självbild, emotioner och relationer/sociala band, skam och stolthet. Undersökningen genomfördes med nio familjer och en referensgrupp från Axet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som oftast drabbar barn. Sverige är ett av de länder som har högst incidens av diabetes typ 1 i världen. Diabetes typ 1 är en sjukdom där egenvården anses vara livsavgörande. Då sjukdomen drabbar barn spelar föräldrars delaktighet i egenvården en central roll.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelse av delaktigheten i vården av sitt barn med diabetes typ 1.Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet visade att föräldrar bar ett stort ansvar i vårdandet kring barnet som har diabetes typ 1. Föräldrars upplevelser kring delaktigheten i vårdandet av sitt sjuka barn bestod i olika känslor, tankar och förändringar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer med AS- diagnos konstruerar ?normalitet? samt vilka faktorer som har påverkan och betydelse i konstruktionen av ?normalitet?. Frågeställningarna i studien var: ?Hur ser de boende på begreppet ?normalitet? samt vilka faktorer påverkar konstruktionen av begreppet?? och ?I vilken utsträckning kan de boende leva ett ?normalt? liv utifrån sina egna förutsättningar?? Metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer som är diagnostiserade med AS och samtliga bor i samma serviceboende.

Bakgrund: Många barn med autism har svåra sociala och kommunikativa problem, vissa har även beteendeförändringar som skapar problem även för deras familjer. När problemen blir så stora att hela familjelivet påverkas väljer vissa föräldrar att lämna sitt barn till personal på barnboende för barn med funktionsnedsättning.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att alla barn på barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs på barnboendet. Syftet med studien är att beskriva hur personalen på barnboendet för barn med autism upplever om förbättringsarbetet har möjliggjort för barnen att använda kommunikationshjälpmedel och vara delaktiga på barnboendet?Metod: Förbättringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien är en fallstudie där OD metodiken beskrivs likväl som personalens upplevelser av förbättringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

BakgrundSömn och matproblem är vanliga hos små barn. Bekymren kan vara stora och föräldrarna i behov av professionell hjälp. Barnavårdscentralerna har stor stöd- och hjälpfunktion men inte alltid resurser för detta. I Uppsala län finns en specialbarnavårdscentral som erbjuder råd och stöd vid dessa problem.Syftemed studien var att studera föräldrarnas bedömning av barnets sömn- eller matproblem före och efter kontakt med Special-BVC, samt om det fanns ett samband mellan antal kontakter och föräldrarnas bedömning av barnets situation efter avslutat kontakt.MetodDesignen var en deskriptiv, komparativ studie där 67 av 102 (66 %) föräldrar besvarade frågor om förhållanden före och efter kontakt med Special-BVC.ResultatInom flera områden minskade barnens sömn- eller matproblem efter kontakten med enheten. Emellertid bedömde föräldrar till barn med matproblem att dessa fortfarande var ett problem för barnet men inte för familjen medan barns problem gällande sömn minskat både för barnet och familjen.DiskussionKvalitetssäkring av vårdverksamheters resultat är viktigt.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 barn i Sverige av cancer. Tidigare forskning visade att familjer ofta går igenom en krissituation där föräldrarna upplevde en ökad stress kombinerat med förnekelse, förtvivlan och ilska. Upp till 50 % av föräldrarna visade depressiva symtom i samband med cancerbeskedet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser, när deras barn drabbas av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Tio artiklar analyserades med en variant av innehållsanalys där kategorisering och tematisering ingår. Samtliga artiklar var etiskt granskade och har genomgått en kvalitetsgranskning med en modifierad granskningsmall.

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.