Betong är ett av de vanligaste använda byggmaterialen vid uppförande av grund och stomme. Betongens egenskaper gör den mycket tålig för yttre påfrestningar och därav gör den till ett mycket användbart material i många olika situationer. Det finns dock problem som kan uppstå vid användandet av betong. Ett av de vanligare är Sprickbildning. Det finns flera orsaker till att detta förekommer, till exempel yttre påverkan, krypning, temperatur- och fuktrelaterade rörelser.

Uppsats för avläggande av högskoleexamen iKulturvård, Bygghantverk, 7,5 hp, 2013.

Inom Ruukki Fundia Special Bar finns tre liknande förpar, ett i Smedjebacken och två i Boxholm varav ett i finverket och det andra i mediumverket. Valsarna levereras av Åkers Sweden AB och är av samma kvalité, (gjutna H-SG-P-Mo-48 värmebehandlat-segjärn-perlitisk struktur-molybdenlegerat och med hårdhet 48 Shore) det som skiljer är radien. I mediumverket utsätts valsarna för ett hårt slitage både genom Sprickbildning och ojämn yta medan de två andra förparen inte slits lika hårt. Idag används en vals i cirka sex månader, under den tiden sker en omsvarvning. På grund den rikliga Sprickbildningen kan bara en omsvarvning ske på grund av att de djupa sprickorna gör att 12-16mm på diametern svarvas bort vid varje tillfälle.

Vid drivning av ortar i underjordsgruvor används ofta en skrotningsrigg för att rensa lös sten från väggar, tak och gavlar som har blivit kvar efter skjutning. Detta görs för att frilägga friskt berg som sedan förstärks och området blir därmed säkrare att arbeta i. Arbetet har utförts hos LKAB i Malmberget som använder skrotningsriggar från JAMA Mining Machines AB av modellen SBU 8000. Projektet har handlat om Sprickbildning i bommen på skrotningsriggarna eftersom det är ett vanligt förekommande problem för LKAB och resulterar ofta i driftstopp och onödiga kostnader. Målet har av tidigare nämnda orsaker varit att utreda om orsaken till Sprickbildning är kopplat till utmattning, enstaka höga laster eller vibrationer vid egenfrekvenserna.

GIA industri AB är ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjälpmedel till gruv- och stålindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund där glidlagren till en lyftkrok på en skänklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslå lämpliga åtgärder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primära krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar från de skadade lagren undersöktes med hjälp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var väldigt ojämn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött på flera ställen vilket gav kontakt metall mot metall där smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning.

GIA industri AB är ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjälpmedel till gruv- och stålindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund där glidlagren till en lyftkrok på en skänklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslå lämpliga åtgärder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primära krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar från de skadade lagren undersöktes med hjälp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var väldigt ojämn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött på flera ställen vilket gav kontakt metall mot metall där smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning.

Betongplattor på mark är en ofta använd grundläggningsmetod. Trots detta är Sprickbildning ett vanligt problem där kraven på maximala sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och då olika fuktförhållanden råder på var sida om plattan utvecklas en krympning som varierar med en gradient över tvärsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och Sprickbildningen den orsakar, finns endast otillräckliga analysermetoder att tillgå i normer.

Ett relativt stort upprustnings- och förnyelseprogram pågår för att säkra framtida svensk vattenkraftproduktion och för att möta nya riktlinjer för dammsäkerhet. Under dessa förnyelseprojekt har vissa skador i form av sprickor i betongfundamenten upptäckts, bland annat kring statorfötternas upplag. Orsaken till dessa sprickor härleds till statorfötternas funktion, samt till temperaturvariationer vid förändrade driftsmönster. Tidigare gick generatorerna kontinuerligt medan det nu är vanligt med flera starter och stopp varje dygn. Denna rapport har som syfte att förtydliga det kraftspel som finns i dagens generatorfundament, att beräkna uppträdande spänningar och att försöka hitta data som bekräftar Sprickbildningen.

Orsaken till tidig Sprickbildning i nygjutna betongplattor är ofta den plastiska krympningen. Plastisk krympning uppstår under de första timmarna efter gjutning i samband med att betongen utsätts för tidig uttorkning. Då är fortfarande betongen form- och vibreringsbar och det egentliga hårdnandet har inte påbörjats. I de fall krympningen utsätts för mothållande krafter kan dragspänningar uppstå i massan och sprickor kan uppkomma. Den plastiska krympningen antas bero av två samtidiga vattentransporter i betongmassan, nämligen avvattning (vattentransport från provkroppens inre delar till ytan) och avdunstning (vattenavgång från ytan).

Efter introduktionen av Eurokoderna har mängden minimiarmering i betongkonstruktioner ökat. Denna ökning beror på skillnader i metoderna som nu används för att beräkna mängden minimiarmering i olika typer av betongkonstruktioner och de som användes tidigare då BKR var den gällande normen. Minimiarmering används i betongkonstruktioner för att omfördela tvångsdeformationer. I detta arbete undersöks om mängden minimiarmering kan minskas utan att dess huvudsakliga funktion går förlorad. I arbetet har ett antal metoder för att beräkna minimiarmering jämförts för att se hur stora skillnaderna i armeringsmängd blir, varför dessa uppkommer och vilka för- och nackdelar som finns med metoderna.

LKAB har tre kulsinterverk av s k grate-kiln typ, två stycken i Kiruna samt ett i Svappavaara. I grate-kiln systemet sker torkning och förvärmning av råkulor på en bandugn (grate), vidare bränning/sintring i en roterugn (kiln) och slutligen värmeåtervinning vid kylning av pelletsen i en roterande kylare. Rosterplattorna (grateplattorna) är tillverkade av ett gjutet värmebeständigt rostfritt material. Tidigare har livslängden på dessa plattor varit ca 2,5-3 år. Under de senaste åren har dock plattorna uppvisat betydligt större slitage än tidigare, och åtgärder måste vidtas för att uppnå en godtagbar livslängd på grateplattorna.

Syftet med detta examensarbete är att producera ett dataprogram som dimensionerar pålfundament samt beräknar felslagning av pålar. Ett pålfundaments funktion är att via pålar överföra laster till berg eller fasta jordlager. Felslagning inträffar då pålar inte hamnat på rätt koordinater eller glidit snett ned i marken och ej kan användas. Med hjälp av felslagningsprogrammet erhålles nya påkoordinater för nästkommande påle, vilken måste placeras ut så att tyngdpunkten för hela pålsystemet skall hamna rätt. Programmeringsspråket vi använt oss av är Visual Basic, där vi har omvandlat teoretiska beräkningar till databeräkningar.

This thesis is a survey and also an investigation of the different factors that affects the cracking that occurs in the inserts at AB Sandvik Coromants production in Gimo. The work that has been done has focused on two main factors, namely, powder characteristics and pressing parameters.AB Sandvik Coromant produces tools and tooling systems for metal cutting. They have some problems in their production of inserts. The problem is that cracks sometimes occur in the body of the insert, after it´s pressed. In order to investigate this, a preliminary study was made in which production principles were studied.

Klenare dimensioner än 360mm av H13 varmöverförs idag från smidet till mjukglödgning, vilket troligen är orsaken till att sprickor uppstår i materialet stundvis. Detta leder till kassation samt sämre utbyte, vilket gör att en optimering av varmöverföringen är nödvändig. Materialet har ett temperaturintervall runt Mf som det då bör befinna sig i innan det ska mjukglödgas för att minska risken för sprickor. Detta temperaturintervall underskrids ibland beroende på att ugnskapaciteten kan vara otillräcklig när en stor mängd material produceras i ett kort tidsintervall. Sprickbildningen i materialet gynnas av en dålig kapyta, där ojämnheter i ytan agerar brottanvisningar som låter spänningar i materialet resultera i en spricka.

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av Sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.