Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Litteraturstudien tar upp Àmnet trygghet, dÀr mÄlet har varit att förklara vad det Àr som uppfattas som otryggt i de vegetativa miljöerna samt hur vi i dagens samhÀlle bÀst kan arbeta med den angrÀnsande vegetationen till gÄng- och cykelbanor för att öka tryggheten dÀr. En empiriska studien som gjorts Àr baserad pÄ tre gÄng- och cykelstrÄk i Lomma kommun. Platsernas vegetation har inventerats och problem ur ett trygghetsperspektiv har noterats, och utifrÄn det har förslag pÄ ÄtgÀrder angetts. Den slutsats som kunnat dras Àr att kontinuerlig skötsel av vegetationen pÄ en plats Àr ett krav för att kunna behÄlla en struktur och kvalité som inte upplevs som otrygg.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förĂ€lder eller annan legal vĂ„rdnadshavare till Sverige för att söka asyl, sĂ„ kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rĂ€tt till skydd, skolgĂ„ng, sjukvĂ„rd och en meningsfull vardag dĂ€r de kan knyta sociala kontakter. De hĂ€r barnen behöver fĂ„ trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, kĂ€nna sig sĂ€kra och fĂ„ en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvĂ„rdnad ligger pĂ„ kommunnivĂ„ och krĂ€ver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar pĂ„ ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella grĂ€nser.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vad forskningen sÀger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare Àr syftet att undersöka hur Stockholms stad förhÄller sig till denna forskning genom sina tvÄ ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgÄtt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehÄllsanalys, som anvÀnts för att analysera de tvÄ ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över JÀrvafÀltet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön Àr nyanserad.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

Palliativ vĂ„rd bygger pĂ„ ett helhetstĂ€nkande dĂ€r den döende och dennes nĂ€rstĂ„ende samarbetar med sjukvĂ„rden för att göra den sista tiden i livet sĂ„ bra som möjligt. Allt fler mĂ€nniskor vĂ„rdas av kommunens hemsjukvĂ„rd, istĂ€llet för som tidigare pĂ„ sjukhus, i livets slut. Detta stĂ€ller krav pĂ„ kommunerna att utveckla den palliativa vĂ„rden i bĂ„de ordinĂ€rt och sĂ€rskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie Ă€r att belysa kĂ€nnetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvĂ„rd och att fĂ„ mer kunskap inom omrĂ„det samt kunna fortsĂ€tta utveckla den palliativa vĂ„rden.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrĂ„n Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förstĂ„else för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, nĂ€rstĂ„endestöd, planering, delaktighet och tillgĂ€nglighet vilka alla gĂ„r in i varandra och mĂ„ste samverka för att nĂ„ resultat.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid Àr patienten kÀnsligare och mer sÄrbar. Bemötandet blir dÄ en viktig aspekt i en bra vÄrdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger pÄ tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrÄn nio kvalitativa artiklar.

I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten pÄverkar inlÀrningen och hur gruppens inlÀrning pÄverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten Àr grundlÀggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bÀttre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssÀtt dÀr eleverna kÀnner sig trygga, vi behöver hjÀlpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlÀrning inte ska pÄverkas av att de Àr otrygga. Vi har kommit fram till att inlÀrningen pÄverkas om man inte Àr trygg i sig sjÀlv..

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlÀnda ungdomars livssituation i skola och samhÀlle, samt om det finns eventuella skillnader utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. Detta har besvarats utifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka personer, platser, hÀndelser och aktiviteter hjÀlper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lÀrande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergÄngssituation? Vilken roll har skolan, vad Àr vÀrdefullt för ungdomarna? Finns det nÄgra skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gÀllande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie Àr intervju med hjÀlp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlÀnda ungdomar samt tvÄ stycken undervisande lÀrare pÄ CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrÄn ljudupptagningen. Resultatet av vÄr studie visar att CIS har ett vÀlfungerande arbetssÀtt för nyanlÀnda ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lÀrare och elever Àr viktigt gÀllande trygghetsaspekten.

Syftet med vÄrt arbete var att beskriva och analysera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är kan arbeta för att skapa en trygg elevgrupp samt lÀrares syn pÄ trygghetens betydelse för enskilda elevers och gruppers lÀrande. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och resultatet baseras pÄ litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Vi har utfört tre intervjuer med tre lÀrare. I vÄr studie fann vi att teorin och resultatet stÀmde vÀl överens. Resultatet av studien visade att tryggheten Àr A och O för att lÀrande ska kunna ske och att den har stor betydelse för att eleverna ska utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt.

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingÄr att möta och vÄrda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men ocksÄ pÄ en offentlig plats med allmÀnheten som ÄskÄdare. Detta stÀller höga krav pÄ ambulanspersonalen dÄ mÄlet Àr att vÀrna om patientens integritet samtidigt som en god vÄrd ska ges för att uppnÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vÄrdas pÄ offentlig plats. Studien Àr kvalitativ och resultatet Àr baserat pÄ intervjuer av nio informanter.