Prehospital akutsjukvÄrd Àr den vÄrd och behandling som utförs i ambulansen eller pÄ skadeplats, det vill sÀga innan patienten kommer till sjukhuset. Det stÀlls höga krav pÄ ambulanspersonalen dÄ miljön i det prehospitala mötet kan vara varierade och ske i stort sett var som helst. Patienter med hjÀrtinfarkt Àr en stor patientgrupp inom den prehospitala akutsjukvÄrden och drabbar kvinnor och mÀn i lika stor utstrÀckning. Under senare Är har forskningen visat att kvinnors kranskÀrlssjukdomar skiljer sig frÄn mÀns, bÄde nÀr det gÀller symtom och hur man stÀller diagnos. Men forskningen visar ocksÄ att mÄnga kvinnor har svÄrt att relatera sina symtom till en eventuell hjÀrtinfarkt.

Forskningen syftar att underlÀtta för journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har frilansjournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med frilansjournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? EntreprenörsmÀssigt företagande, ? Selektivt nÀtverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhÄllning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovÀrdig och pÄlitlig uppdragstagare.

MĂ„let med uppsatsen Ă€r att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande pĂ„ urbana platser. MĂ„let har Ă€ven varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning pĂ„ Fristadstorget. De frĂ„gestĂ€llningar som stĂ€llts Ă€r vilka aspekter som kan leda till trygghet pĂ„ en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrĂ„n ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap och förstĂ„else för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. TvĂ„ olika litteraturstudier har gjorts.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) karaktÀriseras av nedsatt lungfunktion och andnöd. I Sverige Àr drygt en halv miljon drabbade och sjukdomen ökar i förekomst. Ett gott bemötande Àr avgörande för hur patienter upplever omvÄrdnaden. Individuellt anpassad information till patienten Àr en förutsÀttning för att de skall bli delaktiga i sin vÄrdsituation. Tidigare forskning visar att ungefÀr 1/3 av patienterna nÄgon gÄng har upplevt sig illa bemötta nÀr de sökt vÄrd.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

I detta arbete har vi undersökt lÀrares arbetssituation nÀr det finns utÄtagerande barn i klassen. Intervju- och observationsundersökningens syfte Àr att vi vill öka kunskaperna om hur lÀrarens arbetssituation ser ut i dagens klassrum. Vi tar upp att skolan ska vara en plats dit det ska vara roligt och lÀrorikt att gÄ men ocksÄ att skolan Àr en mötesplats dÀr mÀnniskor med mÄnga olika bakgrunder ska fÄ möjlighet att utvecklas som individer under trygghet. Detta stÀller stora krav pÄ dem som arbetar inom skolverksamheten. Ni som lÀser detta arbete kommer att fÄ en liten insikt i vad som hÀnder i ett klassrum nÀr de sociala faktorerna tar över och blir till problem..

Antalet Àldre blir idag allt fler och behovet av vÄrd flyttas upp i Äldrarna. Det krÀver att insatser inom ÀldrevÄrd och omsorg hÄller hög kvalité och placerar mÀnniskan i centrum för att skapa förutsÀttningar för Àldre att leva ett vÀrdigt, meningsfullt liv och kÀnna vÀlbefinnande. FrÄgan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM Àr faktorer som pÄverkar Àldres tillvaro pÄ Àldreboende. Syftet med studien var att fÄ djupare kunskap och förstÄelse i Àldres livsvÀrld pÄ Àldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse Àldreboendet som institution har för deras hÀlsa. TvÄ livsberÀttelseintervjuer genomfördes under en timme var med tvÄ Àldre, en man och en kvinna boende pÄ ett Àldreboende i Mellansverige.

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

This thesis is an evaluation of the new traffic solution at ?Skvallertorget?. The innovative theory behind it is to increase traffic-safety by introducing insecurity feelings for road-users. The conclusion of the evaluation is that the newtraffic solution is well adjusted according to guidelines for municipal traffic planning. The evaluation also illustrates the conflict between traffic planners deliberate attempt to avoid clear information and the road users wish to get it.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 FrÄgestÀllning: Hur kan vi förstÄ stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vÄr uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering. Slutsatser: UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning har vi kommit fram till att det Àr vik-tigt att skapa trivsel pÄ arbetsplatsen, att det finns en trygghet och kÀnsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anstÀllda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation..

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta pÄverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien Àr uppdelat i tvÄ teoretiska teman; de hÄrda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta Àr en kvalitativ studie och resultatet Àr baserat pÄ sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder pÄ att vikten vid en introduktion ligger pÄ arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Introduktion: En viktig del av omvÄrdnadsforskning Àr patientens upplevelse av sin situation och samspelet mellan patienten och vÄrdaren. NÀr döden nÀrmar sig förÀndras patientens kropp och i dödsögonblicket hÀnder nÄgot med kroppen. Det Àr detta mysterium, som har lett fram till denna studie för att skaffa djupare kunskap om mÀnniskans upplevelse av sin kroppsliga förÀndring i livets slutskede.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur patienten upplever sin kropp under palliativ vÄrd pÄ en geriatrisk klinik och om vilket stöd de behöver av sjuksköterskan för att uppleva trygghet i sin kroppsliga förÀndring. Metod: Denna studie Àr en forskningsplan och innehÄller en pilotstudie. Som metod anvÀnds fenomenologisk hermeneutik inspirerad av Ricoeurs filosofi.