SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvÄrdnadsarbete gÄr mot att vÄrda mÀnniskor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka Ängest hos patienter och deras nÀrstÄende.Bakgrund: Palliativ vÄrd förebygger och lindrar lidande genom tidig upptÀckt, noggrann analys och behandling av smÀrta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar Àven stöd till nÀrstÄende under och efter vÄrdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever Ängest i livets slutskede, hos döende patienter, deras nÀrstÄende och sig sjÀlva, med fokus pÄ orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design dÀr fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist pÄ trygghet och tillit skapade Ängest för patienter och deras nÀrstÄende. KÀnslor av otillrÀcklighet gav Ängest hos sjuksköterskorna.

The purpose of this study was to try to understand the Swedish population regarding the perceptions of the Swedish welfare system, based on the reactions that occurred after Sweden's Prime Minister Fredrik Reinfeldt's statement about raising the retirement age. Our results demonstrate that the reactions on changes in the pension system in fact rooted in a safety factor and not the change in the pension system itself, through which the Swedish welfare system acts as a safety net for the population. Further the results shows that these safety factors create a form of egoism. With an interaction between empiricism and theory, where the starting point of the material was of an inductive approach, the material abstracted into different levels from which the result emerged. The focus of this study lies in the understanding of how human beings act according to one's need for security in major changes, which may be of importance to a comprehensive understanding of changes in social structures..

I Sverige drabbas ca 6 800 kvinnor av bröstcancer varje Är. Onkologiska kliniken pÄ universitetssjukhuset MAS i Malmö tar Ärligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strÄl- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande lÀkarbesöket kÀnner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsÀtter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med kvantitativ ansats gjordes med syfte att undersöka om ett riktat informationssamtal med rÄdgivande onkologisjuksköterska, kunde öka kvinnliga bröstcancerpatienters trygghet och vÀlbefinnande. Studiegruppen erhöll ett informationssamtal med sjuksköterska och bÄda grupperna fick besvara en enkÀt.

Delirium Ă€r vanligt bland Ă€ldre personer som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus. Att drabbas av delirium har ofta konsekvenser. Syftet med studien var att beskriva Ă€ldre personers upplevelse av delirium. Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med hjĂ€lp av en manifest kvalitativ innehĂ„llsanalys som resulterade i tre slutkategorier, att befinna sig i en skrĂ€mmande vĂ€rld mellan dröm och verklighet, att kĂ€nna sig som en outsider och fĂ„ sin verklighet ifrĂ„gasatt, att finna trygghet i bekrĂ€ftande relationer. Resultatet visade att mĂ„nga hade upplevet nĂ„gon form av rĂ€dsla under deliriet och att allt det som upplevdes under deliriet kĂ€ndes verkligt just dĂ„.

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete dÄ de mister en förÀlder och att barnen inte fÄr bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet fÄr bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte Àr att beskriva barns upplevelser av att förlora en förÀlder. Studien Àr en litteraturstudie gjord pÄ tvÄ böcker dÀr barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förÀlder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehÄllsanalys.

Barn boende i familjehem Àr en utsatt grupp som fÄr stöd frÄn samhÀllet. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frÄgor, svaren redovisas i resultat delen dÀr barnen uttryckte sina behov. Syftet Àr att studera vilka behov av stöd barnen sjÀlva sjÀlva lyfter fram och om det skiljer sig frÄn det socialtjÀnsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

År 2004 antogs en ny förordning, (EG) nr 883/2004, avseende samordning av EU-medlemsstaternas system för social trygghet. Förordningen ska bland annat vara bestĂ€mmande för vilket lands socialförsĂ€kringslagstiftning som ska bli tillĂ€mplig pĂ„ den person som förflyttar sig inom gemenskapen, för arbete eller av andra orsaker. Den tidigare förordningen pĂ„ omrĂ„det, (EEG) nr 1408/71, har under Ă„ren varit föremĂ„l för hĂ„rd kritik dĂ„ den ansetts vara alltför komplex och svĂ„r att tillĂ€mpa. Förhoppningen Ă€r att den nya förordningen ska kunna lösa de problem den gamla förordningen gett upphov till. VĂ„r fokus har legat pĂ„ lagvalsreglerna och uppsatsen har dĂ€rför till frĂ€msta syfte att belysa de svĂ„righeter dessa medfört vid tolkning och tillĂ€mpning av den gamla förordningen och ur ett jĂ€mförande perspektiv redogöra för hur lagvalsreglerna utformats i den nya förordningen.

Inskolning i förskolan, förskollÀrares tankar kring smÄ barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar kring inskolning av smÄ barn i förskolan. Enligt förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott vÀlkomnande in i denna miljö. Studien bygger pÄ tankar frÄn sex förskollÀrare som deltagit i en kvalitativ intervju dÀr de berÀttar om hur de tÀnker kring barns förstagÄngsinskolning. Studiens syfte Àr att belysa vilka aspekter som förskollÀrare anser vara viktiga att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning pÄ en smÄbarnsavdelning. Följande frÄgestÀllning besvaras: Vad anser förskollÀrare som arbetar pÄ smÄbarnsavdelningar Àr viktigt att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning, utifrÄn det nya barnets behov, förÀldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berÀttar om kÀnslan av att kÀnna sig trygg med sin omgivning dÀr en anknytning sker till nÄgon annan mÀnniska, vilka Àr grundlÀggande för allas behov vid en inskolning.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lÀrande, trygghet, behov och fysisk miljö pÄverkas av stora barngrupper. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. EnkÀten vÀnde sig till pedagoger pÄ nÄgra förskolor i Eskilstuna, dÄ vi ville ha pedagogernas tankar om barns lÀrande i stora barngrupper, eftersom de Àr aktiva i verksamheten. I resultatet sÄ framkom det att barns lÀrande pÄverkas bÄde positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade Àven att det Àr svÄrt att tillgodose alla barns behov, rÀcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlÀrandet Àr viktigt.

Inledning: Ett hjÀrtstopp sker plötsligt och krÀver akuta insatser som hjÀrt- lungrÀddning (HLR). PÄ sjukhus finns alltid personal nÀrvarande som Àr redo att gripa in utifrÄn riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjÀrtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur nÀrstÄendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR.

sjuksköterska (Moberg)sjuksköterska (Höglund Karlsson).

Denna uppsats har som syfte att försöka förstÄ hur lÀrare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frÄgor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka mÄste det jobbas med mer, stÀmmer medias skildring av skolan? För att fÄ svar pÄ detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod dÄ jag intervjuat fyra lÀrare, bÄde mÀn och kvinnor i olika Äldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrÄn Baumans teori om det individualiserade samhÀllet och jag har Àven anvÀnt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frÄgestÀllning lyder Vilka möjligheter finns det för lÀrare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet pÄ Svenska skolor gÄr framÄt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lÀrare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmÀrksamhet till varje enskild elev i varje klass..

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).

SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.