Syfte:Elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan Àr en grupp elever som jag upplever ofta kommer i klÀm i grundskolan. Syftet med studien Àr att studera hur skolan organiserar lÀrandemiljöerna i matematik pÄ högstadiet för de elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa pÄ hur matematiklÀrarna arbetar för att nÄ en god mÄluppfyllelse för de elever som lÀser efter sÀrskolan kursplan, nÀr/om de har tvÄ kursplaner igÄng samtidigt. FrÄgestÀllningar som skulle besvaras var om det fanns nÄgra framgÄngsrika modeller och vad det Àr som gör dessa modeller framgÄngsrika. Teori och metod:Skolan Àr en komplex arena dÀr mÄnga mÀnniskor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mÄl som ska uppnÄs.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Syfte: Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för samverkan med utgÄngspunkt i de erfarenheter som en psykolog, tvÄ specialpedagoger och en skolsköterska har av samverkan mellan resurscentrum samt skola, och barn- och ungdomspsykiatrin.Teori: Sociokulturell teoretisk bakgrund har anvÀnds som utgÄngspunkt för att förstÄ informanternas beskrivningar av samverkan. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och SÀljö (2008) menar att det Àr genom sprÄket vi mÀnniskor delar erfarenheter samt omskapar vÄr verklighet. SprÄket beskrivs av SÀljö som ett redskap för att forma tankar tillsammans och det Àr utifrÄn dessa tankar handlingar sker. Kommunikationen som beskrivs av de fyra i undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt relateras till praktiken. Metod: I undersökningen har halvstrukturerad forskningsintervju och en fall undersökning anvÀnds som metod.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har pÄ senare Ärtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krÀvs det idag att man bÄde tar sitt ansvar utifrÄn det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat anvÀnda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet.Bankerna ser sig sjÀlva idag som stora aktörer i samhÀllets pÄverkan att strÀva framÄt. DÀrför tar man sig an det samhÀllsansvar som man förvÀntas att ta av samhÀllets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta Àr det som kÀnnetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet. MÀnniskan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lÀrande och utveckling (SÀljö, 2010). Salutogent förhÄllningssÀtt handlar om att se det friska och positiva hos mÀnniskan samt arbeta för att stÀrka det som Àr bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstÄ och klargöra den problematik som uppstÄr i mötet mellan mÀnniskors olika förutsÀttningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man vÀljer som utgÄngspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). SÄ talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus pÄ genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frÄgestÀllningen, har intervjuer anvÀnts samt artiklar har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk metod.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).

SyfteFör de flesta barn gÄr det lÀtt att utveckla skriftsprÄket och lÀsningen under det första skolÄren men för en del barn kan det vara svÄrt, och i vissa fall nÀstan omöjligt, att knÀcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade lÀs- och skrivsvÄrigheter under andra skolÄret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolÄret (HÀggström, 2003). Syftet med den hÀr undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med Àldre elever i grundskolan resonerar kring lÀs- och skrivsvÄrigheter och följande frÄgor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptÀcka, förebygga och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag anvÀnt mig av perspektiv pÄ specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) nÀr jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillrÀckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmÀrksammades utifrÄn ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera Är tillbaka anvÀnt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vÄr uppsats Àr att för Systembolagets rÀkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs pÄ butiksnivÄ och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen Àr hÀmtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger pÄ intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

Denna uppsats behandlar Ă€mnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrĂ„n perspektivet religionsfrihet som mĂ€nsklig rĂ€ttighet, dels frĂ„n perspektivet skydd och aktiva Ă„tgĂ€rder mot diskriminering med religion som grund. Syftet Ă€r att göra en utredning i Ă€mnet samt belysa frĂ„gan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och grundlĂ€ggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning frĂ„n Europadomstolen visar att religionsfriheten inte Ă€r absolut.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka bildens betydelse som ett verktyg, en artefakt, för att utveckla kommunikationen tillsammans med tvÄ elever som har diagnosen Charge. Syftet Àr ocksÄ att personalen runt eleverna ska öka sin förmÄga att se kommunikationen som redan finns och fungerar.Teori: Kommunikation, samspel och sprÄk pÄverkar oss mycket i vÄr vardag. GrundsÀrskolans kursplan betonar att mÀnniskan genom kommunikationen utvecklar sin identitet. Charge syndrom innebÀr för individen en svÄrighet i att samordna sina sinnen. HÀr talar man ocksÄ om det proprioceptiska och det vestibulÀra sinnet vilka har stor inverkan pÄ hur individen upplever sin egen kropp.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

SammanfattningStudien avser att undersöka vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer med sex  förskollÀrare frÄn tre olika förskolor samt tre observationer pÄ var och en av förskolorna dÀr intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar vilka innefattar vilket vÀrde förskollÀrare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser pÄ sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhÄllningssÀtt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra barn och vuxna.Resultaten visar att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan Àr att den Àr vÀrdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehÄller grundlÀggande matematik som rumsuppfattning, jÀmförelser och geometriska figurer.

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrÄn styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning nÀr det gÀller kunskapsbedömning av elever i grundsÀrskolor och gymnasiesÀrskolor. I svenska lÀroplaner betonas det att formativ bedömning ska anvÀndas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur nÄgra pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning Àr mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsÀrskolan inriktning trÀningsskolan och gymnasiesÀrskolans individuella program. Syftet Àr att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsÀrskolan med inriktning trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolans individuella program.