Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Syftet med undersökningen var att studera lÀrares egna uppfattningar om hur de arbetar med att frÀmja elevers positiva sjÀlvbild samt studera om lÀrarnas egna uppfattningar om elevernas sjÀlvbild pÄverkar bedömningen av eleverna i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jÀmförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna Àr deras betoning pÄ omgivningens inverkan pÄ en persons sjÀlvutveckling. DÀrutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, dÀr bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer pÄverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta omrÄde har framförallt tagit sitt avstamp frÄn det rationella perspektivet.Det perspektivet fÄngar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det Àr det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jÀmförande analys. Studien genomfördes pÄStadsdelskontoret Norr som Àr en del av BorÄs Stads organisation.

SyfteSyftet med studien Àr att studera hur kommunikationen och interaktionen i klassrummet mellan elever med högfungerande autism eller Asperger syndrom, deras lÀrare och medelever gestaltar sig.TeoriSociokulturellt perspektivStudien tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, att man lÀr sig och utvecklas i samhandling och samspel med andra, samt i den kontexten man befinner sig i. Kommunikation och sprÄk Àr centrala begrepp.LÀrande- och autismperspektivPersoner med autism har ett annorlunda sÀtt att tÀnka och förstÄ vÀrlden pÄ. Dettta Àr det viktigt att pedagogerna som jobbar med dessa barn Àr medvetna om, och att de vet vilka komplikationer som kan uppstÄ i en undervisningssituation, samt har fömÄgan att anpassa sin undervisning efter detta.MetodEn fallstudie har gjorts, och datainsamlingsmetoden Àr deltagande observation. Tre elever med högfungerande autism/Asperger syndrom har observerats i klassrumssituationen. Som dokumentationsmetod har löpande fÀltanteckningar anvÀnts, samt tid till reflektion efter varje observationstillfÀlle.ResultatAlla tre observerade elever kommunicerar med bÄde verbalt och icke-verbalt sprÄk bÄde med lÀrare och medelever.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjÀlp av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt söka en förstÄelse av lÀrares syn pÄ interaktionen elev- lÀrare. Fokus har vilat pÄ attitydförÀndringar hos eleverna, under en 40 Ärs period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lÀrare. Det ges Àven en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till pÄverkansfaktorer i vÄr omgivning. Bakgrunden behandlar likasÄ de större samhÀllsförÀndringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan pÄ 1980-talet.

Syftet med denna studieÀr att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har ocksÄ belysts i undersökningen. LÀrare arbetar utifrÄn direktiv dÀr intentionerna Àr att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frÄgan Àr om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. SÀrskilt fokus har lagts pÄ det perspektiv som finns i skollÀroböckerna. SÄledes har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda lÀroböcker pÄ gymnasienivÄ, lÀro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att belysa vilken pÄverkan idrottslÀrares perspektiv pÄ begreppet hÀlsa kan ha för undervisningens innehÄll inom Àmnet Idrott och hÀlsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv pÄ hÀlsa. Den empiri som vi samlat in för att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr hÀmtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lÀgre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslÀrare pÄ grundskole- och gymnasienivÄ. Alla lÀrare i studien jobbar pÄ olika skolor.Det resultat vÄr undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansÄg att hÀlsa var ett svÄrt begrepp att definiera.

Bakgrund: De fÄ undersökningar som finns om barns syn pÄ döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vÄr studie Àr hur barn uppfattar fenomenet döden. Det Àr ett Àmne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan pÄ grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska hÀndelser i livet.Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur barn i förskoleklass respektive barn i Ärskurs tvÄ uppfattar fenomenet döden, för att pÄ detta vis se om det förekommer nÄgon skillnad i svaren beroende pÄ Älder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig Ät, samt se hur media pÄverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi Àven sammanfatta de övriga pÄverkansfaktorer som vi kan se. Metod: Studien bygger pÄ intervjuer med barn i grundskolan pÄ tvÄ olika skolor dÀr Äldern varierar mellan 6-8 Är.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagogerna pÄ förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen belyser ocksÄ vilka resurser pedagogerna har att tillgÄ i sitt arbete med dessa barn. Detta Àr för att vi sjÀlva som blivande förskolepedagoger ska fÄ en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. UtifrÄn vad vi har sett i vÄrt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra mÀnniskor.

Det hÀr examensarbetet inriktar sig pÄ ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle, nÀmligen hÀlsa. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur en vald högstadieskolas undervisning kring hÀlsa ser ut och vilka förutsÀttningar som finns frÄn skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer Àven att undersökas. FrÄgestÀllningarna som utgÄs frÄn i studien Àr "hur sker skolans undervisning kring hÀlsa, och vilka förutsÀttningar frÄn skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrÄn det valda perspektivet som Àr hÀlsokorset.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Studien syftar till att besvara frÄgestÀllningen: Hur pÄverkar immateriella rÀttigheter teknologiöverföring frÄn Sverige till utvecklingslÀnder ur ett hÄllbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i Àmnet samt intervjuer med relevanta parter som pÄ ett eller annat sÀtt verkar inom omrÄdet överföring av utslÀppsminskande teknologi frÄn Sverige till utvecklingslÀnder.Studien visar att det finns tvÄ huvudsakliga perspektiv pÄ hur IPR pÄverkar teknologiöverföring av utslÀppsminskande teknologi frÄn Sverige till utvecklingslÀnder. Det ena perspektivet Àr ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet Àr ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt pÄ innovativ teknologi. UtvecklingslÀnder har inte rÄd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av fyra frÄgor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? PÄ vilket sÀtt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen pÄverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vÄr undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill sÀga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass dÀr pedagogerna Àr verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet dÀrför kommer vi att jÀmföra förskoleklassen med skolan i vÄrt arbete. Tidigare forskning har hÀmtats frÄn bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, SÀljös sociokulturella perspektiv med mera.