MÄnga förskolor har idag tillgÄng till lÀrplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollÀrare att inte ta stÀllning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lÀrplattan; med en förskollÀrare, utan förskollÀrare i par och pÄ egen hand. Studien undersöker om anvÀndandet av lÀrplattan som medierande verktyg för lÀs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsÀttningar förskollÀrare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemomrÄde Àr relevant att undersöka dÄ vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött pÄ uppfattningen att lÀrplattan ses som en börda istÀllet för ett verktyg för potentiellt lÀrande. FörskollÀrare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehÄllet nÀr lÀrplattan anvÀnds i verksamheten.

I förberedelseklasser gÄr elever som helt saknar eller har mycket begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket och dÀrför behöver intensiv trÀning i detta. Dessa elever Àr oftast nyanlÀnda i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka lÀrares syn pÄ nyanlÀnda elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka tvÄ olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lÀrarna om deras verksamhet. Vi beskriver lÀrarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Bakgrund. Den svenska förskolan förÀndras oavbrutet. Barns tidiga lÀrande uppmÀrksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltÀtheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare.

VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsÀttet valde vi eftersom lÀroplanen vilar pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Vi har utifrÄn vÄrt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fÄtt sin förskoleutbildning under olika Ärtionden. Studien Àr genomförd i en kommun i Norrbottens lÀn. VÄrt resultat visade att barnsynen Àndrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svÄrigheter att lÀgga sina gamla kunskaper om barns lÀrande som man fÄtt vid sin utbildning Ät sidan.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

?Children who are a little special and unusual? ? Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares förestÀllningar kring begreppet Barn ibehov av sÀrskilt stöd i förskolan. Vidare Àr syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka barndefinierar förskollÀrarna som barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv pÄ specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer.

Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn lÀrares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lÀrare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet Àr beroende av en relation för att komma igÄng med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte fÄr sitt be-hov tillfredstÀllt genom en nÀra och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhÄllningssÀtt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning Àr att möta varje barn utifrÄn dennes förutsÀttningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frÄgor har valts som metod och mÄl-gruppen bestÄr av Ätta lÀrare i förskolan frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att nÀrhet och trygghet Àr begrepp som dominerar betrÀffande barnens behov och lÀrares förhÄll-ningssÀtt.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.

Syftet med examensarbetet Àr att belysa förskolelÀrares tankar kring sagor och varför sagor anvÀnds i förskolan. Jag vill ocksÄ illustrera hur förskolelÀrare arbetar med sagor för att stimulera sprÄkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskolelÀrare kring hur sagan utvecklar barns sprÄk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelÀrare och varför arbetar de med sagor? Vilka Àr skillnader och likheter i förskolelÀrarnas arbetsmetoder nÀr de arbetar med sagor? Metoden som jag anvÀnt mig av i genomförandet av studien Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ förskolelÀrare och tvÄ observationer pÄ tvÄ avdelningar i en förskola. Jag har under studien anvÀnt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

ÖvergĂ„ngen mellan förskola och förskoleklass Ă€r nĂ„got som de flesta barn kommer att fĂ„ uppleva. Det Ă€r förskollĂ€rarnas och förskoleklasslĂ€rarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergĂ„ngen för att skapa goda förutsĂ€ttningar för barnens lĂ€rande och utveckling. Studiens syfte Ă€r att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur samverkar förskolan och skolan i överlĂ€mnandet ur ett lĂ€rarperspektiv? Hur ser förskollĂ€rarna och förskoleklasslĂ€rarna pĂ„ sekretessen vid övergĂ„ngen? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lĂ€rarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrĂ„n en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollĂ€rare och förskoleklasslĂ€rare.