sÀger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrÄn sociokulturella perspektiv pÄlÀrande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medlÀraren. Vi intervjuar lÀraren för att se vad hon sÀger om teori och undersöker vad i lÀrarens praktiskaverksamhet som gÄr att koppla till teorin. Vi har ett sÀrskilt fokus pÄ verbal kommunikation i klassrummet ochhur lÀraren leder och styr lÀrandet. Vi har utgÄtt frÀmst frÄn Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, dÄ frÀmst Olga Dysthe och Roger SÀljö.I resultatet framkom att lÀraren hade kÀnnedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framtrÀdde Àven sÄdant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lÀr av varandra Àr Äterkommande i intervjun med lÀraren och tydligt under observationerna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Intresset i vÄr studie Àr hur nÄgra lÀrare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att fÄ reda pÄ hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. LÀrarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berÀttade om vilka redskap som de anvÀnt sig av i mötet med barn i sorg, och Àven i den övriga undervisningen nÀr de talat om sorg och död.

 Föreliggande studie belyser medias hÀlsoinformation med hjÀlp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hÀlsostuderande unga mÀns uppfattning av dagens hÀlsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hÀlsoinformationen kan ha pÄ de unga mÀnnens vÀlbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med fokus pÄ begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lÀrande verktyg och Àven som en plats dÀr social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hÀlsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hÀlsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade Àven att medias hÀlsoinformation kan leda till ohÀlsa och stress pÄ grund av försök att uppnÄ medias hÀlsoideal men Àven upplevd stress över att vara för tillgÀnglig av medias hÀlsoinformation..

I det hÀr examensarbetet har vi pÄ tvÄ olika förskolor undersökt hur pedagoger förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och sÀger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andrasprÄk. I vÄr undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet Àr den grundteori vi utgÄr ifrÄn dÄ vi talar om barns sprÄkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskÀmnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen Àr av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F, samt att lÀrande till stor del Àr relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvÀrvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever frÄn grundskolans skolÄr nio.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren förhÄller sig till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar angÄende hur lÀrarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebÀr och hur man uppnÄr individualisering inom Àmnet matematik samt vilka faktorer som pÄverkar individualiseringen. VÄr studie baseras pÄ intervjuer av lÀrare i de tidiga skolÄren. Materialet analyserades utifrÄn antagna teoretiska utgÄngspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar pÄ att individualisering Àr ett mÄngskiftande begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt, och har generaliserats till att gÀlla mötet med elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Vi har studerat hur fotbollstrÀnare och spelare i sydvÀstra Sverige ser pÄ begreppet talang. Det Àr ett vÀldigt svÄrdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att Àn idag kan man inte definitivt definiera begreppet pÄ ett rÀttvist sÀtt. Talangreferenserna Àr dock vanligt förekommande i vÄra dagar, frÀmst genom massmedierna som pÄ mÄnga sÀtt styr vad vi som individer tror och tÀnker. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en ostrukturerad intervju, och totalt sÄ intervjuade vi sex stycken, jÀmnt fördelat pÄ tre spelare och tre trÀnare. Teorier som vi valt att anvÀnda oss av för detta ÀndamÄl Àr det sociokulturella perspektivet dÀr vi anvÀnde oss av frÀmst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur Àr John Dewey.

Min studie tog sin grund i olika teorier kring lÀrande, kunskapssyn, inflytande och kÀnsla av delaktighet. Jag anvÀnde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell och det sociokulturella perspektivet i analysarbetet kring betyg och lÀrande.Studien syftade till att undersöka synen pÄ betygsÀttning och lÀrande ur ett elevperspektiv i grundsÀrskolans Är 6-9. Syfte ledde till följande frÄgestÀllningar,kring betyg,? Varför begÀr eleverna ut betyg?? Motiverar betygen eleverna att prestera bÀttre?? Hur tÀnker eleverna anvÀnda betygen i framtiden?Kring lÀrande och inflytande,? Vilka olika former av inflytande och delaktighet kan identifieras hos eleverna?Jag anvÀnde mig av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats som metod. I intervjuförfarandet spelade jag in intervjuerna för att senare transkribera dem i sin helhet.

SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nÄ undersökningens syfte kommer historielÀrarnas perspektiv pÄ temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen Àr avgrÀnsad till gymnasieskolor i VÀstsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att föreslÄ möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lÀrandet och bildning utifrÄn en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den nÀrliggande miljön en fundamental roll i mÀnniskors utveckling och identitetsskapande.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förÀndringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument sÄ som lÀroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade anvÀnts i samband med problemlösning ? för, om och genom.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger och barn förhÄller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrÄgor vi ville fÄ svar pÄ var: Hur interagerar de medverkande vid anvÀndning av surfplattan samt hur förhÄller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer pÄ tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes Àven intervjuer med fyra förskollÀrare.Genom hela vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fÄtt stÄ i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nulÀget oftast anvÀnds under planerade aktiviteter dÀr lÀrandet stÄr i fokus. TvÄ pedagoger uttryckte önskemÄl om att surfplattan alltid skulle finnas tillgÀnglig att anvÀndas fritt för barnen och inte endast dÄ en pedagog har bestÀmt det.