Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka föreställningar det finns hos pedagoger i samband med barns självvalda aktiviteter kopplat till språk- och läsutveckling. Vi har också valt att titta på vilka arbetsmetoder som användes i praktiken för att främja barns språk- och läsutveckling. Studien är utförd i form av en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och observationer.Studien visar att det finns tankar och förhållningssätt hos pedagogerna som utmanar förskolebarnen i deras språk- läsutveckling. Pedagogerna betonar att en viktig utgångspunkt är att bygga vidare på barnens intresse i de självvalda aktiviteterna. De menar också att pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten, för att utveckla och gynna barnens språk- och läsutveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om högläsning i en mindre grupp barn på förskolan kan vara en språkutvecklande aktivitet. Syftet är också att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi använt oss av är fältstudier på en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfällen träffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom, som främst drabbar motorik, men även kan påverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlägga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgång av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrån aktivitets- och delaktighetsdomänerna i ICF. Jämförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen ägnade mer tid åt personlig vård, men mindre tid åt vila och TV-tittande.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka klientens synsätt och identitet, att förändra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Vår frågeställning är följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?Präglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssätt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gällande aktiviteternas prägel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssätt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta få, sett utifrån ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vår undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har även iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter präglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssätt och så även de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Syftet med detta arbete är att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten på fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts på två olika fritidshem vilken har bestått av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde när barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. Litteraturgenomgången tar upp vad forskare och författare säger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar även upp vad lek respektive fri lek innebär samt pedagogens roll i dessa.

SammanfattningGemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby.

Kartläggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med långvarig smärta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med långvarig smärta som stått i kö till interdisciplinärt smärtrehabiliteringsprogram i ett år eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under två dygn samt ett egenhändigt utformat frågeformulär med kompletterande uppgifter angående livssituation. Denna pilotstudie på tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vård och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade även olikheter angående antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med långvarig smärta.En kvalitativ metod valdes där öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. Smärtan skulle ha varat mer än tre månader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda på smärtenhet det gångna året. Som analys metod valdes innehålls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "Förändringar är nödvändiga för att klara aktivitet", "Det är viktigt att behålla rutiner i vardagen", "Att göra saker som är värdefulla trots smärta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begränsade i sina aktiviteter samt att de har fått anpassa dem på grund av sin smärta.

Drivkraften till att människor reser har länge ansetts vara behovet att åka till en geografisk plats för att där utföra någon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vår virtuella rörlighet ökat och således är vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. Resenärer numera använda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi då kan använda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir värdefull och inte bara en transportsträcka fram till målet. I takt med att det de senaste åren skett en mobil explosion har också tillgängligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad människor ägnar sin restid åt när de pendlar regionalt och hur de ser på värdet av restiden.

Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.