Denna studie hade syftet att undersöka om det gÄr att förÀndra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgÄ frÄn olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har anvÀnt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade Àr att det kan ske förÀndringar med hjÀlp av olika aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola dÀr vi observerade barn i Äldern 5 Är.

HÄllbar utveckling Àr ett aktuellt Àmne som inte lÀngre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvÀmlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vÄr omvÀrld lÄter inte vÀnta pÄ sig. VÀrlden har förbrukat mycket av vÄra gemensamma resurser. HÄllbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta Àmnen i stort och smÄtt pÄ en tvÀrvetenskaplig nivÄ.

Projektet avser att undersöka hur en byggnad som ska möta en divers anvÀndning i urban miljö kan dela pÄ resurser. Projektet avser att fungera som en tvÀrprogrammerad yta dÀr olika anvÀndare vÀxelverkar med sina aktiviteter över dygnets timmar likt ett stafettlopp dÀr avlÀmningen blir en spÀnnande kontaktyta. De kommersiella aktiviteterna över dagen ska samtidigt kunna fungera som allmÀn service pÄ kvÀllstid. Kontaktytan för detta ska verka frÀmjande för spontan social kontakt för bÄde boende passerande och arbetande..

Bakgrund Idag spenderar barn mycket tid inomhus eller pÄ schemalagda aktiviteter. I och med barns rÀttighet till ett hÀlsosamt liv har förskolan i uppgift att se till att barn fÄr vara ute och dÀr ocksÄ fÄ en positiv upplevelse av utomhusmiljön sÄ att barnen som vuxna fÄr en bra relation till naturen.Teori Studien utgÄr frÄn teorier som ÄskÄdliggör positiva effekter av utomhusvistelse för barn. Lek i utomhusmiljö bidrar i hög grad till att utveckla motoriska och kognitiva fÀrdigheter och vÀdervÀxlingar berikar barnens stimulans av olika sinnen. Teorier visar Àven att vatten Àr en stor kÀlla till inspiration och experimentslust.Syfte Syftet Àr att undersöka hur tre förskolor i Stockholm anvÀnder sin förskolegÄrd i nederbörd samt att studera hur redskap pÄ gÄrden Àr utformade för att kunna anvÀndas i nederbörd pÄ hösten. Meningen Àr att studien ska ge inspiration till andra förskolor att se möjligheter i dagar med nederbörd.Metod Arbetet utgÄr frÄn observationer pÄ förskolor samt kvalitativa interjuver med en pedagog frÄn varje förskola.Resultat Resultatet visar att redskap finns pÄ alla gÄrdar men att de överlag inte Àr utformade speciellt för lek i nederbörd.

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolÀmnet idrott och hÀlsa. Det Àr en studie i hur nycirkus dÀr kan anvÀndas för att förankra intentionerna i lÀroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder anvÀnts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkÀtundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frÄgestÀllningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus anvÀndas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrÄn deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hÀlsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Den hĂ€r studien genomsyras av demokratiarbetet i förskolan. Vi lever idag i ett demokratiskt samhĂ€lle. Även i lĂ€roplanen för förskolan finner man att demokratiarbetet Ă€r nĂ„got som ska genomsyra arbetet med barnen pĂ„ förskolan. Studiens syfte Ă€r att synliggöra hur pedagoger talar kring arbetet med demokrati i förskolan samt vilka aspekter de lyfter fram. ForskningsfrĂ„gan lyder dĂ€rför: Hur talar pedagoger kring arbetet med demokrati i förskolan, och vilka samtalsĂ€mnen aktualiseras? Studien har ett dialogistiskt synsĂ€tt.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Denna uppsats har till syfte att redogöra hur en produktkategorisering för sportbehÄar kan genomföras, samt hur dess produktkommunikation kan utformas för material i butik. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod, dÀr frÀmst en enkÀtundersökning och konkurrentanalys ligger i fokus. För att tillÀmpa studien pÄ ett etablerat företag, Àr modekedjan KappAhl studiens informant. Dock kan denna information Àven nyttjas av andra aktörer, vilka önskar utföra en liknande undersökning. Resultatet för studien visar att den mest förekommande kategoriseringen av sportbehÄar bestÄr av tre stöd: lÄgt, medel och högt.

VÀrdeflödesanalys Àr ett verktyg inom managementkonceptet lean, en verksamhetsstrategi med rötterna i det japanska företaget Toyota. En vÀrdeflödesanalys innebÀr kortfattat att identifiera och visualisera aktiviter som skapar vÀrde eller innebÀr slöseri inom en process. KartlÀggningen anvÀnds sedan som utgÄngspunkt för att genomföra förbÀttringar ur ett helhetsperspektiv. Lean har sedan mitten av 1990-talet blivit allt vanligare bland organisationer i vÀstvÀrlden och utvecklingen har gÄtt frÄn tillÀmpning pÄ verkstadsgolvet till att leda Àven administrativ verksamhet. Synen pÄ arbetsuppgifter sÄvÀl som projekt i form av Äterkommande processer gör att lean kan tillÀmpas inom de flesta typer av verksamheter.

Enligt LÀroplanen för förskolan ska flickor och pojkar oberoende av kön fÄmöjlighet att utvecklas utan begrÀnsningar av stereotypa könsroller. Dagligenmöter barn bilderböcker i förskolan och det Àr viktigt att vi pedagoger ÀruppmÀrksamma pÄ hur flickor och pojkar framstÀlls i böckerna. Vi har dÀrförvalt att studera ett antal bilderböcker som mÄnga barn kommer i kontakt medur ett genusperspektiv. Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur flickor och pojkarframstÀlls och se om vi kan utlÀsa nÄgra genusstereotyper. Vi har tittat pÄ hurmÄnga av karaktÀrerna som har varit flickor respektive pojkar, hur karaktÀrernabeskrivs utifrÄn utseende, egenskaper och aktiviteter och undersökt om vi kanutlÀsa genusstereotypa drag..

VÀlgörenhet Àr nÄgot som har ökat de senaste 30 Ären och 2008 slogs det ett vÀrlds rekord i insamling till vÀlgörenhetsÀndamÄl. Med flera organisationer som Àgnar sig Ät vÀlgörenhet kan det bidra till att konkurrensen hÄrdnar i mellan dem. Med ökad konkurrens i en marknad vÀxer behovet av att ha en strategisk marknadsföringsplan som bidrar till konkurrenskraft. I denna uppsats undersöks hur vÀlgörenhetsorganisationer kan stÀrka sitt varumÀrke och utveckla förtroendet hos sina bidragsgivare via sociala medier.VarumÀrke Àr nÄgot som Àr under stÀndig pÄbyggnad. Det gÄr att jÀmföra med ett pussel, dÀr alla bitar skall tillsammans bilda en helhet.

I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lÀrarledd skolkontext. Syftet Àr att undersöka och gestalta hur tvÄ pedagoger pÄ en skola för grundskolans senare Är sÀger sig arbeta med och förhÄlla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhÄller sig till identitetsskapande. DÀrefter har vi tolkat och gestaltat innehÄllet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i Ärskurs sju och styrdokument Àr tydligt Äterkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att vÄra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssÀtten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehÄll som erbjuder rollprövande och/eller stÀllningstagande..

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hÀlsa pÄverkar elevers fysiska aktivitetsgrad pÄ fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fÄtt eleverna att prova nya aktiviteter och fÄtt ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker Àven hur viktigt eleverna tycker Àmnet Àr och vilka kunskaper de fÄr kring hÀlsa. Slutligen undersöks dessa frÄgor utifrÄn ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jÀmförs. Studien har anvÀnts sig av en kvantitativ enkÀtstudie.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att stÀlla aerob trÀning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jÀmföra hur bÀgge dessa aktiviteter pÄverkar nÀrminnet. Likheter samt skillnader Àr tvÄ frÄgestÀllningar som ligger till grund för denna studie.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrÄn 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sÄllats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob trÀning har för effekt pÄ minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier dÀr minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade pÄ andra kognitiva omrÄden i hjÀrnan och blev dÀrmed inte kvalificerade för denna studie.