En gymnasieklass i spanska som modernt sprÄk, steg 4, fyllde i tre enkÀter om hur dialogen kan fungera som en didaktisk resurs för en gemensam lÀsning av skönlitterÀra texter, i detta fall en microberÀttelse/kortprosa. I studien Àr begreppet dialog centralt och förstÄs som en didaktisk resurs för att skapa ny kunskap och innebörd av texten utifrÄn en kontinuerlig interaktion mellan elevlÀsare, dvs. lÀsare som Àr elever och lÀser i ett skolsammanhang. Studien omfattar relevanta aspekter av den fiktiva texten och dess lÀsning ur ett dialogiskt perspektiv, relationen mellan lÀsning och dialog för förstÄelse och tolkning av den fiktiva texten, elevlÀsarnas motivation, deltagande och delaktighet inom de olika faserna av lÀsningen och dialogen samt hur det didaktiska sÀttet att anvÀnda den fiktiva texten i undervisningen pÄverkar elevernas tolkning.Resultatet visar att ett dialogiskt samarbete minskar svÄrigheter i lÀsningen av skönlitterÀra texter. ElevlÀsarnas mÄl med lÀsningen Àr att lÀra sig nya ord samt att uttrycka sig pÄ spanska och i mindre grad tolkningen av sjÀlva texten utifrÄn kultur och författarens kontext.Dialogen ses som en adekvat strategi för att underlÀtta svÄrigheter i lÀsningen av texten nÀr det gÀller i översÀttning, förstÄelse och tolkning.

Detta arbete Àr en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat sprÄk att lÀra sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkÀtundersökning med fyrtiotre elever som lÀser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lÀrare. Min slutsats Àr att det Àr samhÀllets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det Àr skolan som bör ta sitt ansvar och fÄ dessa elever att förstÄ hur viktigt det Àr att kunna fler sprÄk Àn engelska. En annan aspekt Àr att eleverna behöver lÀra sig tyska pÄ ett annat sÀtt Àn förr i tiden dÄ grammatiska termer var viktiga för att behÀrska sprÄkets elementÀra grunder..

Denna studie Àmnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bÀst kommer motiverar nÀstagenerations anstÀllda att följa chefers order och beslut och hur detta pÄverkas av kulturellafaktorer. För att uppnÄ detta syfte har en enkÀtundersökning utförts bland studenter pÄ ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.EnkÀtundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkÀtundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansÄgs ge upphov till i en anstÀllds synvinkel.Stickprovsresultatet frÄn Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas pÄ att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet Àr tillrÀckligt stort med tanke pÄ populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet frÄn Alicantes universitet uppfyller inte ovanstÄendekriterier och kan ej anvÀndas i generaliserade syfte.

InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.

Abstract Hot mot journalister Àr inget nytt fenomen. DÀremot Àr debatten kring denna problematik mer aktuell Àn nÄgonsin. Samtidigt rÄder det en viss brist pÄ vetenskapliga undersökningar, som gÄr pÄ djupet vad gÀller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utforska Ätta journalisters upplevelser i samband med sÄdana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrÄn journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg bestÄr vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn pÄ journalistik av kÀnslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Konflikter och hÀndelser som drabbar mÀnniskor hÄrt har under historiens gÄng ofta engagerat sin omgivning och omvÀrld till att agera. SÄ ocksÄ under det spanska inbördeskriget (1936-39) dÄ general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmÄn för det lidande spanska folket och sÄ ocksÄ i Sverige i den sÄ kallade SpanienhjÀlpen. Under den svenska rörelse som kallades SpanienhjÀlpen var kommunisterna vÀldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket ocksÄ enligt Bertil Lundviks avhandling,Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gÄ framÄt i sÄvÀl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen.

I vÄrt examensarbete undersöker vi anvÀndningen av musik som didaktiskt medel i sprÄkundervisningen med hjÀlp av en blogg, samt hur musiken pÄverkar sprÄkinlÀrningen hos gymnasieelever. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra sprÄkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och pÄ sÄ vis bidra till en fördjupad kunskap inom Àmnet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lÀra sig ett frÀmmande sprÄk? ? PÄ vilket sÀtt kan musiken bidra till elevernas sprÄkinlÀrning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av olika teorier om andrasprÄksinlÀrning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

En av de största utmaningarna som dagens sprÄkpedagoger stÄr inför Àr hur de bÀst kan stimulera och motivera till lÀrande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlÀrning. Den teoretiska delen av studien bestÄr av följande delar; kultur i sprÄkundervisningen, Knud Illeris och hans lÀrandeteorier, lÀrandeteorier och sprÄk och avslutningsvis aktuell forskning om film i sprÄkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklÀrare och analyserar hur de ser pÄ film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lÀrarna Àr om vikten av en undervisning som Àr stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket anvÀndbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga sprÄkliga förmÄgor hos eleverna..

Konflikter och hÀndelser som drabbar mÀnniskor hÄrt har under historiens gÄng ofta engagerat sin omgivning och omvÀrld till att agera. SÄ ocksÄ under det spanska inbördeskriget (1936-39) dÄ general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmÄn för det lidande spanska folket och sÄ ocksÄ i Sverige i den sÄ kallade SpanienhjÀlpen. Under den svenska rörelse som kallades SpanienhjÀlpen var kommunisterna vÀldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket ocksÄ enligt Bertil Lundviks avhandling,Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gÄ framÄt i sÄvÀl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen.

Denna uppsats behandlar översÀttningen av det spanska företaget Crio-Cords infor-mationsbroschyr om privat lagring av stamceller frÄn navelstrÀngsblod. Den privata lagerhÄllningen anses av mÄnga, dÀribland dr Anders Fasth1, vars expertis jag haft möjlighet att anvÀnda under arbetets gÄng, vara en oÀrlig historia eftersom man i dagslÀget ?inte ser nÄgon nytta med det insamlade blodet? (Fasth, personlig kom-munikation, 2010-04-08). KÀlltexten (KT) Àr ett exempel pÄ alla de etiskt tvek-samma uppdrag som en översÀttare mÄste ta stÀllning till, inte i frÄga om dess inne-hÄll som sÄdant, utan i frÄga om huruvida han/hon aktivt vill ta del av att föra det tveksamma innehÄllet vidare till ett annat sprÄk. KT Àr pÄ ytan en informativ text, och dess huvudsakliga funktion verkar vara den informativa.

This study investigates if and how grammar instructions and exercises in Spanish textbooks have evolved during the last thirty years. More specifically it focuses on how the grammar is presented (explicit instruction) and on the nature of the exercises (input, production and interaction). The method for investigating these things is firstly an analysis of the explicit instruction, and secondly a quantitative study of the exercises. The number of textbooks analyzed in this study is four and only the chapters that focus on teaching the preterite are included in the analysis. The result shows a tendency towards direct explicit instruction and controlled production practice.

Eleven kan vÀlja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna sprÄk inför Äk 6. Det Àr en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess pÄbörjades det andra sprÄket i Äk 7. SprÄkvalet Àr dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebÀr att de kan vÀlja bort Àmnet moderna sprÄk och istÀllet lÀsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). SprÄkvalet stÀller pÄ grund av den hÀr valmöjligheten höga krav pÄ grundskolan.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Abstract The aim of this study is to find out how teachers view the importance of reading in the teaching of foreign languages. In relation to this, we wish to gain understanding of what teachers want to achieve with reading, how they choose texts and what difficulties they encounter in getting their students to read. Six teachers from three different upper secondary schools in southern Sweden were interviewed for the study. We also examined the text-materials that they were using for their instruction. The findings show that students read mostly adapted texts from textbooks and, to a limited extent, authentic materials.