Denna uppsats är en studie av organisatoriska alternativ till byråkratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet är att undersöka organisationsstrukturer och vilken effekt de får på organisationens politiska handlingar och dess interna jämlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Öppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts där diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjälp av teorier som på olika sätt resonerar kring vårt problemområde.

Mexiko har under de senaste decennierna gått från ett auktoritärt styre mot ett mer demokratiskt samhälle. Detta är en kvalitativ fallstudie där vi studerar vilka hinder och möjligheter det finns för Mexikos civilsamhälle att bidra till demokratisk fördjupning. Vi finner att civilsamhället varit drivande i Mexikos demokratiseringsprocess, och fortfarande spelar en viktig roll för demokratins fördjupning. Civilsamhället verkar dock i ett samhälle som fortfarande präglas av de strukturer som skapats av den tidigare auktoritära regimen. Detta medför hinder för att denna demokratiska fördjupning ska äga rum.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga räknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, särskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lärare arbetar med dessa områden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och på senare år har brister i taluppfattning uppmärksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lärare som undervisar i år 1-6 nödvändiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg används för att få kännedom om elevers kunskaper i matematik vad gäller taluppfattning och skriftliga räknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvändiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga räknemetoder.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med hjälp av systemförvaltning kan hålla liv i ett gammalt informationssystem som ska klara av att stödja affärsverksamhetens föränderliga behov och krav. Vi ville också ta reda på hur organisationer undviker att deras informationssystem får problem som till exempel systemöar, spagettistruktur och rigida strukturer. I denna uppsats har vi kommit fram till att man med en bra systemförvaltning kan undvika många av problemen som finns med gamla, stora och affärskritiska informationssystem. Vi har sett att man inte måste följa en specifik systemförvaltningsmodell för att kunna utföra systemförvaltning, men det verkar underlätta med en modell. Centralisering verkar vara ett bra sätt att undvika lokala varianter med egna tillägg av funktionalitet i informationssystemet.

Utvecklingen från jordbruks- och industrisamhället till det moderna informationssamhället har medfört stora förändringar i de sociala systemen vad det gäller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tätt kopplade agenterna i de tätt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig från tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete är att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsättningar för identitetsbildning och ontologisk säkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kännetecknas av självorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper växer fram på en högre nivå. Den semi-autonoma agenten kan även konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som påverkar, och påverkas av, de mångfaldiga komplexa sociala systemen.

Sammandrag Föreliggande uppsats handlar om fossilisering. Fossilisering är ett begrepp som belyser andraspråksinlärares avstannade språkutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken språksyn som ligger bakom fossilisering och hur det definieras samt hur forskningen har använt begreppet. Fossilisering myntades av lingvisten Larry Selinker 1972. Uppsatsen är en litteraturstudie vars mindre format har frambringat ett antal avgränsningar särskilt när det gäller val av litteratur.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Den utveckling som skett under 1990-talet är att gå från att ha sett människan som ett utbytbart kugghjul till att nu använda människan som sitt främsta konkurrensmedel. Personalutveckling är idag ett väldebatterat begrepp i media, och det tillämpas inom de flesta företagen. Personalutveckling kan ske på många olika sätt, t.ex. genom utbildning, teambildning, information, kommunikation och feedback. Men kan organisationsuppbyggnaden ha någon inverkan på personalutvecklingen? Tre fastighetsföretag, med olika ägandeformer och fastighetsbestånd, har intervjuats för denna uppsats; HSB, MKB och Fastighets AB Briggen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur omvårdnad som huvudområde presenteras i Sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet för att fördjupa kunskapen kring diskrepansen som finns mellan den allmänna bilden av sjuksköterskan och sjuksköterskans egentliga roll. För att uppnå detta utfördes en diskursanalys på Sjuksköterskeutbildningen 2012 vilket innebar en analys av en utbildningsplan, fjorton kursplaner och fjorton studiehandledningar. Genom att analysera texterna identifierades hur strukturer och sätt att uttrycka sig präglar innehållet. Vi har också tittat på hur texten ger möjlighet till studenterna att få förståelse för ämnet, samt hur texten bidrar till att antingen öka eller minska diskrepansen mellan stödämnena och omvårdnaden som huvudämne. I analysen framkommer att styrdokumentens innehåll och formulering kan göra det svårt för studenterna att ta till sig och ge värde till omvårdnadens betydelse för sjuksköterskans profession.

Vårt intresse till att göra denna undersökning grundas på det stora och växande utrymme som Landskrona har fått i medierna, särskilt efter höstens valresultat och de debatter som förts kring kriminaliteten i Landskrona. Den bild som har presenterats i medierna har således handlat om det som är problematiskt och hotfullt. Därav är vårt syfte med denna uppsats att ta reda på vad det är för slags brott som betraktas som mest problematiska och aktuella i Landskrona kommun och hur polisen, brottsförebyggande rådet och förebyggande enheten arbetar i brottsförebyggande syfte samt vad de anser är brottsförebyggande.Vi har utgått från den kvalitativa metoden och genomfört intervjuer med representanter från ovannämnda institutioner.Under intervjuernas gång har det framkommit att ungdomskriminalitet, ungdomsgäng och utomhusvåld är det som anses vara mest aktuellt och problematiskt för tillfället. Förutom brott nämnde intervjupersonerna även otrygghet bland invånarna, utanförskap, segregation och arbetslöshet som något aktuellt och problematiskt för Landskrona. Genom intervjuerna har vi dessutom kunnat ge en bild av hur de tre institutionerna arbetar brottsförebyggande samt vad de anser är brottsförebyggande arbete..

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Denna uppsats baseras på fältarbete i efterkrigstidens Bosnien & Hercegovina och handlar om gränsöverskridande samarbetsrelationer inom ramen för kvinnoorganisationen Zene Zenama. För en mer nyanserad illustration av organisationens multidimensionella samarbete utgår jag ifrån intersektionalitetsperspektivet som teoretiskt ramverk och huvudsakligen intervjuer som empiri. Jag söker även förstå kontexten och få svar på vilken betydelse kriget har för organisationen samt hur olika jämställdhetsfrågor legitimeras. Min analys visar att krigets betydelse inte kan underskattas i organisationens kamp för jämställdhet, vilken inte heller står helt opåverkad från det transnationella ekonomiska stödets premisser. Samtidigt som krigets konsekvenser verkar enande i kampen för kvinnors rättigheter och i stärkandet av en regional identitet tenderar de även att utesluta andra erfarenheter av utsatthet som inte direkt är förknippade med krigets förödande följder..

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om mediefenomenet Pär Ströms jämställdistiska diskurser går att förstå, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhåller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av två böcker skrivna av Pär Ström. Det teoretiska ramverket som tillämpas i analysen är diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.