Sökresultat:
575 Uppsatser om Sprćkliga konstruktioner - Sida 8 av 39
Det attraktiva yrket : En diskurspsykologisk studie om lÀkarens motiv till yrke samt konstruktion av lÀkarens identitet och yrkesroll
LÀkarutbildningen Àr en av de mest populÀra utbildningarna i Sverige och vÀgen till en fÀrdig lÀkarutbildning Àr lÄng. LÀkarens breda kunskap och möjlighet till att lÀka mÀnniskor har lÀnge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förÀndrats. Idag beskrivs lÀkaryrket genomgÄ en existentiell kris dÀr lÀkarens frihet begrÀnsats och dÀr arbetet fokuserar allt mer pÄ produktion. FörÀndring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av lÀkarens sociala status.
SjÀlvuppvÀrmande flervÄningshus
I samhÀllet Glumslöv, som ligger i SkÄne, har en ny typ av radhus byggts, som kallas
för sjÀlvuppvÀrmande hus, beroende pÄ att det inte finns nÄgot konventionellt
vÀrmesystem i huset. Det traditionella uppvÀrmningssystemet har istÀllet ersatts med en
luft/luft-vÀrmevÀxlare i kombination med ett vÀrmebatteri om 900 W och extra
vÀlisolerade konstruktioner. Idag finns det bara en- och tvÄplanshus som fungerar som
sjÀlvuppvÀrmande bostÀder och i takt med att det byggs mÄnga nya flerbostadshus i
landet, sÄ kommer ocksÄ behovet att försöka minimera energikostnaderna att öka.
I vÄrt arbete har vi för första gÄngen testat sjÀlvuppvÀrmande konstruktioner för ett
fyravÄningshus. Husen har designats för ett projekt i Malmö som kallas Hammars park.
Parken ligger i Sibbarp, som Àr ett omrÄde belÀget i Limhamn precis vid
ĂresundsbrofĂ€stet. OmrĂ„det bestĂ„r av sammanlagt 21 hus med totalt 240 lĂ€genheter.
Husen har konstruerats och dimensionerats för att huset ska ha ett bra inneklimat och
klara av en lÄng tidsperiod med ett minimum av underhÄll.
Enligt vÄr IDA databerÀkning kommer vÀrmeenergibehovet i en tvÄrumslÀgenhet att
vara ca 350 kWh/Är, och för en fyrarumslÀgenhet 950 kWh/Är.
En analys av hur företags uttryckta förvÀntningar pÄ lÀmpliga arbetssökande kan tolkas
Syftet med denna uppsats var att med utgÄngspunkt frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur tvÄ kÀnda företags presentationer av en önskvÀrd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes pÄ texter frÄn H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus lÄg genomgÄende pÄ konsekvenser av sociala konstruktioner och pÄ oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.
Ett sött engagemang : en komparativ studie av tvÄ chokladföretags CSR
Titel: Ett sött engagemang ? en komparativ studie av tvÄ chokladföretags CSRKurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hpFörfattare: Li EkmanHandledare: Tom MoringFem nyckelord: CSR, kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pÄlitlighetSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka pÄ vilket sÀtt de förhÄller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och dÀrigenom hur de förhÄller sig till CSR. Metod: Metoden som anvÀnds i denna uppsats Àr inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning.Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dÄ metoden som anvÀnds i denna uppsats bygger pÄ den. Mer ingÄende teorier som anvÀnds Àr teorier om CSR utifrÄn Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet.Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor.
Ăverbyggnadskonstruktioner för fotbollsplaner av konstgrĂ€s
KonstgrÀs Àr ett relativt nytt fenomen pÄ den svenska marknaden och började anvÀndas pÄ 1970-talet men det var först i början av 2000-talet som det blev mera allmÀnt i och med att Svenska Fotbollsförbundet godkÀnde anvÀndandet av konstgrÀs pÄ allsvenska matcher (Johnsson, 2009). Efterhand som anvÀndningen av konstgrÀs ökat, har Àven intresset för att utveckla metoderna för överbyggnader och avvattningskonstruktioner pÄ konstgrÀsplanerna ökat. Detta examensarbete handlar om överbyggnads- och avvattningsteknik av konstgrÀsplaner.
Examensarbetet utgörs av en litteraturstudie med genomgÄng av rekommendationer och anvisningar för utförande av konstgrÀsplaner. Resultatet av litteraturstudien jÀmförs med intervjuer av platschefer frÄn anlÀggningsvÀrlden och konstruktörers erfarenheter av olika konstruktioner och tillvÀgagÄngssÀtt vid anlÀggning av konstgrÀsplaner samt studier av fyra byggbeskrivningar som belyser olika sÀtt att konstruera konstgrÀsplaner.
Syftet med arbetet Àr att beskriva om konstgrÀsplaners överbyggnads- och avvattningsteknik. Vidare tar jag upp huruvida det finns möjlighet att effektivisera konstgrÀsplanernas konstruktioner sÄ att planens spelegenskaper förbÀttras.
Det resultat jag kom fram till tolkar jag som att dagens överbyggnader Àr överdimensionerade.
Syster SkÀgg och andra anomalier ? Konstruktioner av maskuliniteter bland manliga sjuksköterskor
Manliga sjuksköterskor Àr en minoritet sÄvÀl som en anomali. En allmÀnt utbredd förestÀllning existerar om behovet av ett större antal mÀn inom vÄrden. VÄrt syfte Àr att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vÄrden. Vi vill Àven söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skÀrningspunkten mellan maskuliniteter och vÄrd. Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.
Avkastningskurvan - En ledande indikator för ekonomisk utveckling? : En studie om avkastningskurvans prediktionsmöjligheter av BNP-tillvÀxt i Sverige under perioden 1993-2013
Enligt socialkonstruktivister Ă€r samhĂ€llet konstruerat av mĂ€nniskor i interÂaktion med varandra. Med hjĂ€lp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstĂ„ och analysera hur manliga sistaĂ„rselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel pĂ„ en social konstruktion Ă€r den form som bestĂ€mmer samtal mellan mĂ€nniskor; ordval, uttryck och idĂ©er bakom det som sĂ€gs, men ocksĂ„ den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehĂ„ll formar, omformar, skapar och förkastar förestĂ€llningar och idĂ©er i det sociala rummet. DĂ€rför anser socialkonstruktivister att könsskillnader Ă€r sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehĂ„ll Ă€r dĂ€rför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.
JÀmlikt ? men bara till en viss grÀns : ? en kvalitativ studie om manliga sistaÄrselever i gymnasiets interaktion om kvinnor och kvinnlighet
Enligt socialkonstruktivister Ă€r samhĂ€llet konstruerat av mĂ€nniskor i interÂaktion med varandra. Med hjĂ€lp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstĂ„ och analysera hur manliga sistaĂ„rselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel pĂ„ en social konstruktion Ă€r den form som bestĂ€mmer samtal mellan mĂ€nniskor; ordval, uttryck och idĂ©er bakom det som sĂ€gs, men ocksĂ„ den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehĂ„ll formar, omformar, skapar och förkastar förestĂ€llningar och idĂ©er i det sociala rummet. DĂ€rför anser socialkonstruktivister att könsskillnader Ă€r sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehĂ„ll Ă€r dĂ€rför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.
Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt grÀnsarbete i specialpedagogisk programlitteratur
Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.
FörkvÀll - SÄ konstruerar sprÄket kvinnlighet
Problem DÄ genusframstÀllningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera pÄ vilket sÀtt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera FörkvÀlls sprÄk ville vi komma fram vad innehÄllet förmedlade, vad som sÀgs varför. Syfte Uppsatsens syfte Àr att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom sprÄket i programmet FörkvÀll.Bakgrund FörkvÀll sÀnds pÄ TV4 mÄndag till fredag pÄ kvÀllstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sÀnds frÄn andra vÄningen pÄ T-centralen i Stockholm.
Hydratationssprickor i vÀggkonstruktioner av betong: sprickriskklassificering för WSP Byggprojektering
Hydratationssprickor i betong behandlas vanligtvis vid arbete med grövre konstruktioner. Det Àr av stor vikt att behandla dessa Àven i tunnare konstruktioner sÄsom vÀggar i hus och industrier, Bernander (1998). Uppkomna sprickor kan bland annat pÄverka konstruktionens hÄllbarhet, bestÀndighet, ljudisolering, tÀthet, utseende och komfort, Bernander (1998). PÄ grund av detta Àr det viktigt att i ett sÄ tidigt skede som möjligt kunna bedöma om risk för sprickbildning föreligger. Examensarbetet behandlar riskklassificering av hydratationssprickor i vÀgg-konstruktioner av betong och har utförts pÄ uppdrag av konsultföretaget WSP Byggprojektering Hydratationssprickor beror pÄ flera olika orsaker, men grunden till sprickornas uppkomst Àr den vÀrmeutveckling som sker dÄ betongens huvudkomponent cement kemiskt reagerar med vatten.
En kritisk diskurspsykologisk studie av svenska kvinnliga rappares konstruktioner av kön och sexualitet i sina lÄttexter
Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste Ären kommit att förÀndras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utprÀglad feminism, dÄ till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har vÀxt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som mÀn inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar pÄ att den sexism vÀnd emot kvinnor som har prÀglat mÄnga raptexter skrivna av mÀn hÀr har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att anvÀnda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig sjÀlva och andra i sina lÄttexter utifrÄn aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har anvÀnt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjÀlp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i frÄga mÄnga gÄnger agerar pÄ ett sÀtt som bryter eller frÄngÄr köns- och sexualitetsbundna normer.
Finita Element Metoden som verktyg för systemberÀkning av Alnöbron: Möjligheter och begrÀnsningar i modelleringen av spÀnnarmerade konstruktioner
Med tiden förÀndras mÀnniskans sÀtt att leva och dÀrmed anvÀndandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort vÀrde av att fortsÀtta anvÀnda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fÄtt en mer betydande roll i vardagen, vilket krÀver en sÀker och lÀttillgÀnglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfÀlten pÄ Alnöbron för att ge plats Ät en bredare gÄng- och cykelvÀg pÄ brons ena sida. Trafikverket har i och med detta bestÀllt en bÀrighetsutredning av Alnöbron för att utvÀrdera om det Àr möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.
Estetiska uttrycksformer : En underso?kning om fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i svenskla?rares undervisningsmaterial
Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.
"Jag ser liksom inte en kille eller tjej pÄ det sÀttet, utan jag ser en mÀnniska"
Denna utvÀrdering Àmnar svara pÄ om arbetssÀttet Lean har minskat stressen, ökat stödet och ökat effektiviteten hos medarbetarna i en enhet hos FörsÀkringskassan. En webenkÀt har anvÀnts för att samla in den empiri som har analyserats. Slutsatserna visar pÄ att medarbetarna anser att Lean i begrÀnsad utstrÀckning har minskat stressen, delvis ökat stödet i deras arbete och i mindre utstrÀckning ökat deras effektivitet..