Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

En god munvård har betydelse både för hälsa och det allmänna välbefinnandet och brister kan leda till lidande såsom sjukdom, undernäring och försämrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vårdande teamets förhållningssätt till munhälsovård för vårdtagare i särskilt boende. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjälp av en innehållsanalys. Studien visade på en komplex problematik och det framkom att munvården kan innebära ett etiskt dilemma på grund av det starka integritetsområde som munnen utgör.

Övervakningssystem har haft en viktig roll i samhället under en lång period. Syftet med dessa systemen har inte ändrats, det är alltid säkerhetsaspekten som har varit huvudpunkten. Effektiviteten på ett övervakningssystem beror oftast på den mänskliga faktorn, någon måste bearbeta bildflödet som spelas in för att dra definitiva slutsatser. Under senare år har dessa övervakningssystem, i takt med teknologins utveckling, blivit mer intelligenta. Metoder som tillämpar automatisk analysering av en given bild har introducerats, vissa av dessa tekniker har redan hunnit bli en standard. Denna studie ska utveckla en prototyp som använder sig av tekniken och stresstesta för att identifiera eventuella brister.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vad verksamma lärare anser om dagens material för trumsetsundervisning på nybörjarnivå, främst material avsett för kulturskolan och liknande skolformer. För att undersöka detta valde vi att först dela ut ett mindre antal enkäter och därefter göra fyra djupgående intervjuer med aktiva och behöriga trumlärare som har erfarenhet av att arbeta med trumsetsundervisning inom kulturskolan. Det visade sig att alla intervjupersoner ansåg att de undervisningsmaterial för nybörjartrummisar som existerar idag har många brister. Bland de brister som påpekades var t.ex. olika notationssätt, dåligt play- alongmaterial, avsaknad av genrebredd och att mycket av materialet helt enkelt är föråldrat.

RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande.Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning.De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem..

Studien har en kvalitativ innehållsanalytisk ansats med syfte att synliggöra klientperspektivet av tvångsvård av missbrukare i Sverige, enligt LVM lagstiftning. Semistrukturerade intervjuer med 9 klienter från två SiS institutioner har genomförts och könsfördelningen var jämn. Kvinnor är generellt mer positivt inställda till tvångsvård. Det har belysts brister i befintlig vård på LVM-institutionerna. Tydligt är att det finns olika åsikter angående hur det är och hur det borde vara.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät.Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik..

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvårdnaden av patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och vad bristerna beror på. Vid Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo söktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvårdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprövades med 28 kriterier från granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvårdnaden utgjordes av personalens patientbemötande.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

I denna studie har det framkommit att de sakkunniga består av två kategorier; de som är registrerade och därmed utgör föremål för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstämmelse med teoretisk referensram, till skillnad från SKYREV:s, där det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrån den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhålla en civilrättslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssäkringar utförda av de sakkunniga de själva.

Bakgrund: Kommuner och offentliga organisationer har politiska mål som inte nödvändigtvis ärknutna till verksamheten. Kostnadsreduceringar och målbudgetar är några av de framstående ochprioriterade målen i en kommunal sektor. Därav är de beslut om tas i kommunen inte alltid de bästaför verksamheten utan de beslut som fattas ligger mer i linje med de politiska målen (Roos et al,2004). I Växjö kommun ville man göra en stor kostnadsbesparing genom en omorganisering.Storköket på Älgvägen i Växjö kommun är ett av de större produktionsköken som har upplevtdistributionsproblem på grund av omorganiseringen. Det är bland annat problem somkomplikationer i storkökets datasystem, begränsningar i produktionskapaciteten samtproblemområden i paketerings- och etiketteringsaktiviteterna.

Mandometer® är ett medicinskt hjälpmedel som används för att normalisera ätbeteende hos personer med övervikt och ätstörningar. Mandometer® har utvecklats av Mando Group AB och används i behandling på Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av Mandometer® från generation fyra till generation fem. Den nya versionen består av en tunnare våg och en mobilapplikation, istället för en våg och en bärbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens användarvänlighet.

I denna studie har vi undersökt brister inom nättidningar ur ett användbarhetsperspektiv. Vi har även undersökt redaktioners syn på användandet av nättidningar. Två metoder har använts för genomförandet av undersökningarna. Vi har dels intervjuat redaktioner och dels utfört en observationsstudie på slutanvändare. Vi kom fram till att nättidningar är klart användbara.