Sök:

Sökresultat:

3697 Uppsatser om Sprćkliga brister - Sida 59 av 247

Effektivisering av bygglovshanteringen med hjĂ€lp av dokumentskanner: ÖvertorneĂ„ Kommun

ÖvertorneĂ„ kommun har under en lĂ€ngre tid övervĂ€gt att införskaffa en dokumentskanner för att effektivisera bygglovshanteringen. I dagslĂ€get kopieras samtliga ritningar och konverteras till overheadmaterial. Dessa overheadbilder har inte den kvalitet som önskas och brister pĂ„ sĂ„vĂ€l skalanpassning som upplösning av detaljrikedom. Miljö- och byggnadsförvaltningen önskar att utveckla, modernisera och förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ bygglovsritningarna sĂ„ att dessa kan visas pĂ„ exempelvis datorer, lĂ€splattor och projektorer. Det finns mĂ€ngder av skannrar och för att hitta en passande skanner mĂ„ste en behovsbedömning göras och utifrĂ„n den hitta en skanner som uppfyller alla kriterier, sĂ„som prestanda och pris.

Partners erfarenhet av information vid hjÀrtinfarkt : En systematisk litteraturstudie

Bakgrund: HjÀrtinfarkt pÄverkar patienten och dess partner emotionellt under lÄng tid vilket gör det betydelsefullt med god information till bÄda parter.Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information nÀr deras make/maka har drabbats av hjÀrtinfarkt.Metod: Studien var systematisk litteraturstudie dÀr artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har anvÀnts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjÀlp av Lundman och HÀllgren Graneheims (2012) innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: InformationskÀllor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov. Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjÀlpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var nÄgot som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete..

Bemötandestrategier för att minska oro hos personer med demenssjukdom: En litteraturöversikt

OmvÄrdnad av en person med demenssjukdom stÀller andra krav pÄ vÄrdaren Àn omvÄrdnad av en kognitivt frisk person. En person med demenssjukdom drabbas av personlighets förÀndring vilket medför ett förÀndrat beteende bland annat i form av bristande sjÀlvinsikt, oro och brister i förmÄgan att förstÄ konsekvenser av sitt handlande. Syftet med kunskapsöversikten var att sammanstÀlla kunskap om olika ÄtgÀrder som kan tillÀmpas för att minska oro hos personer med demenssjukdom. Resultatet visade att sÀttet att kommunicera och personcentrerad vÄrd Àr faktorer som pÄverkar agitationsbeteende hos en person med demenssjukdom. För att bemöta en person med demenssjukdom Àr det av betydelse hur vÄrdpersonal kommunicerar med den demenssjuke för att inte förhöja agitations beteende.

ModersmÄlsstöd i förskolan: Pedagogers tolkning och genomförande av uppdraget

Syftet med denna studie var att erövra kunskap över hur modersmÄlsstöd kunde bedrivas i förskolans verksamhet samt lyfta fram pedagogers tolkningar av uppdraget. Jag har utfört kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger verksamma vid tvÄ olika förskolor, bÀgge förskolor med ett högt antal flersprÄkiga barn i barngruppen. Studien visade att uppdraget om modersmÄlsstöd sÄgs som betydelsefullt av samtliga pedagoger trots att ingen av dem ansÄg att de bedrev modersmÄlsstöd, frÀmst pÄ grund av deras definition av begreppet. För att kompensera brister i resurser gÀllande sprÄkligkompetens i modersmÄlen utgick samtliga pedagoger med ett förhÄllningssÀtt som gynnade flersprÄkighet, det redogjordes för dels bibliotek och förÀldrasamverkan som resurs i uppdraget. I och med detta menade jag att det bedrevs en form av modersmÄlsstöd i varierad utstrÀckning pÄ bÀgge förskolor.

GodkÀnda grunder : En jÀmförelse av skriftlig fÀrdighet mellan uppsatser i tvÄ olika behörighetsgivande prov

I denna uppsats redovisas en jÀmförelse av den skriftliga delen mellan tio godkÀnda uppsatser frÄn nationella provet i Svenska som andrasprÄk B och tio godkÀnda uppsatser frÄn Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av tvÄ syntaktiska konstruktioner, dÀrefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behÀrskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, pÄ en syntaktisk nivÄ, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och nÄgra generella slutsatser kan inte dras. DÀremot finns större skillnader gÀllande den globala bedömningen.

Samers fysiska och psykiska hÀlsotillstÄnd : en litteraturöversikt

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Brister i veterinÀr intygsskrivning : en granskning av Àrenden i VeterinÀra AnsvarsnÀmnden 2000 - 2007

After having reviewed the cases in the Veterinary Disciplinary Board of Sweden regarding certificates year 2000 to October 2007 I have found that these cases more often than in all other cases result in disciplinary action. The punishment is to a greater extent the more serious form, i.e. warning. When I examined the reasons for imposing the punishments and the material that constituted the foundations of the reports, I came to the conclusion that the statistics above do not depend on a general lack of knowledge in the Swedish veterinary profession. A possible cause is that the demands set upon the veterinarian are exceptional and that the responsibility board has a physical object to examine (the certificate) and regulations that describe how the certificates are supposed to be formulated. The fact that the knowledge about how to write veterinary certificates does not generally seem to be lacking does not exclude that lessons can be learned by examining the mistakes made by others.

Var finns brandslÀckaren? SÀkerhet under kemilaborationer ? inte bara lÀrarens ansvar

Kemilaborationer i skolan Àr ibland förenade med risker. Om elevers och lÀraressÀkerhetsmedvetenhet Àr otillrÀcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrÄn ett sÀkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor Àr det viktigt att lÀrare och elever kÀnner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring sÀkerhetsutrustning och sÀkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.

Genus och olika kunskaper i geografi. : En studie om förhÄllandet mellan ett antal elevers uppfattningom sina kunskaper i geografi,och deras olika lek- media- och resvanor.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. UtifrÄn att allt som vi som individer möter pÄverkas vÄra kunskaper, har jag studerat om det fanns nÄgot förhÄllande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgÄr frÄn en enkÀtundersökning utförd pÄ fyra klasser i Ärskurs nio. Eleverna fick besvara frÄgor om sina lek- media- och resvanor och frÄgor pÄ natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mÄl att uppnÄ i geografi. Analysen av resultatet, med utgÄngspunkter i berÀknandet av chi2-vÀrdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade pÄ att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper.

Bara vissa lÀrare - Erfarenheter av lÀrares interkulturella kompetenser bland elever med invandrarbakgrund

Det finns indikationer pÄ att det rÄder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser pÄ sina lÀrares interkulturella kompetenser. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer dÀr elever pÄ tre olika gymnasieskolor i Malmö har fÄtt ge sina perspektiv pÄ lÀrares förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lÀrare. BerÀttelser om pedagoger som Àr öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mÄngfaldsarbete framkom, men det fanns Àven elever som trÀffat oengagerade lÀrare och ibland Àven fördomsfulla och rent frÀmlingsfientliga sÄdana.

Hinder pÄ skrivandets vÀg till lÀsning : En studie kring anvÀndandet av ASL med datorn som hjÀlpmedel i klassrummet

Den hÀr studien Àr en kunskapsöversikt dÀr vi undersöker vadforskningen sÀger om vilka problem som kan uppstÄ kring införandetoch anvÀndandet av ?Att skriva sig till lÀsning? (ASL) med datornsom hjÀlpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns mÄnga skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att kÀnna till vad forskningensÀger om för- och nackdelar med metoden. VÄrt syfte med dennastudie Àr dÀrför att undersöka vilka Äterkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjÀlpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Nya Marknadsplatser ? Regelverkens pÄverkan

Uppsatsen behandlar skillnader i regelverken pÄ NGM Equity, First North och Aktietorget samt hur detta pÄverkar företagen pÄ respektive marknadsplats. FÀr att förklara de förhÄllandena som rÄder mellan marknadsplatsen, företagen och investerare anvÀnder vi oss av teorierna: Det finansiella gapet, Legitimitetsteorin och Intressentteorin. I uppsatsen har vi kommit fram till att de nya marknadsplatserna fyller en viktig funktion för mindre och medelstora företag i tillvÀxtfas. Vi har dock konstaterat att det föreligger vissa brister gÀllande upprÀtthÄllandet och praxis i det nuvarande gÀllande regelverken. Detta kan vara en bidragande orsak till att handeln inte alltid fungerar ÀndamÄlsenligt.

Postoperativ smÀrta - Àr det nödvÀndigt?

Underbehandlad postoperativ smÀrta Àr idag ett stort problem vÀrlden över. Trots att det de senaste Ären har uppmÀrksammats och forskats mer i Àmnet kvarstÄr problematiken, att patienterna inte erhÄller en tillrÀckligt bra postoperativ smÀrtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det Àr hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smÀrta. Sjuksköterskan ska utifrÄn ett helhetsperspektiv bedöma patientens smÀrta.

Pedagogernas tillvaratagande av elevens förkunskaper och inflytande i historieundervisningen

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielÀrare. Det kan Àven vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som Àr intresserade av hur elevinflytande ser ut och pÄverkar sÄvÀl historieundervisningen som de andra samhÀllsorienterande Àmnena. UtgÄngspunkten i vÄr undersökning har varit tvÄ skolor med inriktning pÄ grundskolans tidigare Är, Ärskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger pÄ frÄgestÀllningar till elever och pedagoger. UtifrÄn dessa intervjuer har vi fÄtt en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i Àmnet.

FörÀndring ur ett medarbetarperspektiv : en studie av uppkomna attityder och reaktioner vid en förÀndringsprocess

Bakgrund: Alla företag mÄste genomgÄ förÀndringar för att kunna konkurrera och överleva. I slutÀnden Àr det de anstÀllda som genomför de förÀndringar som beslutats om. Det Àr vitalt att förstÄ sÄ mycket som möjligt av individers agerande och de uppkomna attityderna och reaktionerna för att kunna leda en förÀndringsprocess. Om förstÄelse för detta kan nÄs kan kunskap erhÄllas om hur ledningen kan arbeta för att undvika eventuella problem som attityder och reaktioner kan medföra. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, ur ett medarbetarperspektiv, analysera de attityder liksom reaktioner som uppkommer hos medarbetarna vid en specifik förÀndringsprocess.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->