Sökresultat:
546 Uppsatser om Sprćkliga avvikelser - Sida 22 av 37
"Men stick dÄ gubbjÀvel! Dra hÀrifrÄn jÀvla Àckel!": En diskursanalys av identiteter i TV-serien Portkod 1321
En Tv-serie kan spegla samtiden och vad som ingÄr i den. Serien Portkod 1321 riktar sig till ungdomar och ger genom karaktÀrer, miljöer och hÀndelser en bild av synen pÄ ungdomar. En central roll i bilden Àr hur identiteter skildras och skapas. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr socialstrukturalismen och teorier om genus, representation och interpellation. UtifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori och begrepp har en totalanalys av Portkod 1321 genomförts, dÀr centrala byggstenar i skapandet av identiteterna stockholmare, tjej och kille identifierats.
Testbatteri för talapraxi : Utformning och pilotnormering av ett artikulationstest
Talapraxi Àr en talmotorikstörning som drabbar planeringen och programmeringen av talet, vilket visar sig som avvikelser i artikulation och prosodi. I dag finns inget svenskt test för utredning av talapraxi. Syftet med studien var dÀrför att utforma ett testbatteri pÄ svenska som Àr kÀnsligt Àven för lindriga grader av talapraxi. Detta test pilotnormerades pÄ 50 friska deltagare. För att kunna studera hur kön, Älder och utbildningsnivÄ kan inverka pÄ prestationen i testbatteriet, efterstrÀvades en jÀmn fördelning nÀr det gÀller dessa demografiska bakgrundsvariabler.Uppgifterna konstruerades baserat pÄ tidigare forskning gÀllande de typiska perceptuella dragen vid talapraxi och pÄ testuppgifter som tidigare har visat sig vara kÀnsliga för talapraxi.Deltagarnas prestation varierade mellan testbatteriets olika uppgifter. PÄ nÄgra uppgifter hade en stor andel av deltagarna alla rÀtt, medan andra uppgifter visade sig vara utmanande Àven för friska personer.
AnvÀndning av ekonomistyrning i Göteborgs stads gymnasieutbildning -Fallstudie centrum
Bakgrund och problem: MÄlet med undersökningen Àr att beskriva kommunens styrsÀtt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom anvÀndningsomrÄdet Àr lite utforskat Àr sÀttetolika nivÄer i offentlig utbildningsförvaltning anvÀnder informell information, formella ochmindre formella styrmedel vÀsentligt. Undersökningen försöker ta reda pÄ om det modernarebehovet av icke finansiella mÄtt i en decentraliserad organisation Àr tillgodosett och hurinformation hÀmtas och anvÀnds för att styra mot pedagogiska och finansiella mÄl.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare anvÀnder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts pÄ tre nivÄer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnÀmnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvÀndning kommer frÄninformella kÀllor och verksamhetsrapporter. Ekonomin Àr överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs frÀmst med information frÄn informella kÀllor ochverksamhetsrapporter frÄn mÄnga typer av möten men Àven en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hÄlls anvÀnds.Riktningen av uppmÀrksamhet pÄ problem görs utifrÄn avvikelser frÄn budget,verksamhetsrapporterna och informella kÀllor.Ansvarsstyrningen utgÄr frÄn finansiella mÄtt i budgeten och mÄluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hÀmtas frÄn alla typer av rapporter och informella kÀllor men pÄverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna fÄr beslut grundade pÄ muntliginformation istÀllet för rapporter?? Hur pÄverkar den kommande anvÀndningen av BSC pÄ gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.
ĂvergĂ„ng av verksamhet
I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.
UpprÀttande av arbetsrutiner för bullerutredare
Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.
Hur tÀnker revisorn?
Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik nÄgon avgörande roll vid olika stÀllningstagande gentemot klienten? Dessa frÄgor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje Är upprÀttas mÄnga tillförlitliga Ärsredovisningar har ett antal skandaler i vÄr omvÀrld lett till att revisorernas oberoende har ifrÄgasatts. Mycket uppmÀrksamhet har riktats mot bÄde redovisningsprinciper och revision men ocksÄ bidragit till ett ifrÄgasÀttande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovÀrdig ?granskare?.VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan hur revisorer pÄ ett antal revisionsbyrÄer hanterar oberoendefrÄgor samt om deras moral hade nÄgon avgörande betydelse vid olika stÀllningstagande.
Svenska kyrkan : vad hÀnde under 1950-talet som förÀndrade kyrkan för framtiden?
Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige pÄ 1950-talet, dÄ en förÀndring skedde med kyrkan. Finns det nÄgra samstÀmmigheter och eventuella avvikelser mellan tillÀnglig statistik över uttrÀden och viktiga hÀndelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet Àr att studera Svenska kyrkans nedgÄng pÄ 1950-talet genom att jÀmföra tillgÀnglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.
KrÀnkt! Vad gör skolan för att hindra detta? : En jÀmförelse mellan styrdokument och tvÄ skolors utformning av likabehandlingsplaner mot diskriminering och krÀnkande behandling
Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.
Kriminell kultur? : Om individens stÀllning i samhÀllet, och dess betydelse för brottslighet bland invandrade svenskar
Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta omrÄde att skriva om, att försöka fÄ kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta Àr ocksÄ syftet och frÄgestÀllningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar pÄ skillnader mellan grupp och individinriktade samhÀllen, och de problem det kan innebÀra att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrÄn dess inverkan pÄ individen, och utifrÄn individens stÀllning till det allmÀnna. Vidare berörs skillnader i rÀttssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhÀllet vedertagna systemet kÀnns otillgÀngligt.
OmvÄrdnad pÄ gruppboende jÀmfört med enskilt boende för en individ med grav utvecklingsstörning - en fallstudie
Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rÀtt att vÀlja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som Àr mest lÀmplig för dessa individer. De Àr en sÄrbar individgrupp som behöver uppmÀrksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsÄg att undersöka vilken boendeform som var mest lÀmplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte frÄn gruppboende till enskilt boende,  utifrÄn ett omvÄrdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods anvÀndes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte anvÀndes för kvalitativ datainsamling.
Forsknings och utvecklingskostnader i nÄgra lÀkemedels- och bioteknikföretag -Hur ser redovisningen ut?
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för ett antal lÀkemedels- och bioteknikföretag, vad gÀller:- redovisning av forskning och utvecklingskostnader,- beslutsprocessen frÄn ett projekts ide fram till en eventuell marknadsintroduktion,- att diskutera huruvida beslutprocessen och redovisningen stÀmmer överens. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. PÄ detta sÀtt har vi studerat de objekt som undersökningen tagit fokus pÄ. För att fÄ en övergripande förstÄelse kring Àmnet har vi gjort en djupgÄende studie över befintlig litteratur som berör Àmnet. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av personliga intervjuer, i syfte att erhÄlla bÀsta möjliga information frÄn var och en av de tillfrÄgade.
StraffrÀtt och penningtvÀtt : Det nya penningtvÀttsbrottet, en effektivare kriminalisering?
I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.
K2-reglerna : Avvikelser frÄn allmÀnna redovisningsprinciper samt effekter pÄ tolkning av Ärsredovisningar
Ă
r 2004 inledde BokföringsnĂ€mnden K-projektet, som innebĂ€r förĂ€ndringar inom normgivning gĂ€llande redovisning för svenska företag och syftet med projektet Ă€r att Ă„stadkomma förenklingar vid upprĂ€ttande av Ă„rsredovisning. BFNAR 2008:1 Ă
rsredovisning i mindre aktiebolag, Àven benÀmnt K2-reglerna, Àr andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstÄ bÄde positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker frÄn allmÀnna redovisningsprinciper samt om personer som Àr insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att pÄverka tolkningen av ett företags Ärsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi utgick frÄn ett urval av de punkter dÀr K2 eventuellt avviker frÄn allmÀnna redovisningsprinciper. För att uppnÄ vÄrt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vÄr studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika frÄn allmÀnna redovisningsprinciper pÄ ett flertal punkter.
MarksÀttningar i Uppsala : En jÀmförelse mellan berÀknat och verkligt utfall
Delar av marken i Uppsala bestĂ„r av mĂ€ktiga lerlager. Naturliga krypsĂ€ttningar pĂ„gĂ„r stĂ€ndigt i omrĂ„det, en process som i litteraturen benĂ€mns geologisk Ă„ldring. Ăkad belastning i form av uppfyllnad kring byggnader och sĂ€nkt grundvattenyta till följd av pumpning av fĂ€rskvatten bidrar ocksĂ„ till sĂ€ttningar. I ett nybyggt bostadsomrĂ„de pĂ„ KapellgĂ€rdet har marksĂ€ttningarna intill de pĂ„lade husen pĂ„ vissa platser uppgĂ„tt till 0.3 m pĂ„ 10 Ă„r.Med geotekniska data för omrĂ„det har en jordprofil tolkats. Analys har gjorts utifrĂ„n den klassiska sĂ€ttningsteorin för primĂ€rsĂ€ttningar till av ökade effektivspĂ€nningar frĂ„n fyllnadsmassor och grundvattensĂ€nkning.
Internationella etableringar : en studie av Uppsalaskolans förklaringsvÀrde
Bakgrund: Dagens samhÀlle Àr i förÀndring, vilket av forskare har kallats att det gÄtt frÄn det moderna till det postmoderna samhÀllet (Löwendahl & Revang, 1998). För företag har denna förÀndring bland annat inneburit att de mÄste internationaliseras, det vill sÀga starta engagemang pÄ utlÀndska marknader, för att överleva. Syfte: Uppsatsen syftar till att ge ett bidrag till nuvarande forskning genom att undersöka huruvida Uppsalaskolans internationaliseringsteori har ett tillfredsstÀllande förklaringsvÀrde, eller om en uppdatering av denna vore att föredra.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar vÄr studie till att omfatta ett företag inom tillverkningsindustrin eftersom Uppsalaskolan bygger pÄ en studie av tillverkningsföretag och Àr dÀrmed applicerbar pÄ denna typ av företag.Genomförande: För att kunna undersöka Uppsalaskolans förklaringsvÀrde, har vi utfört en kvalitativ studie av ett företags internationella engagemang genom att studera dess etablerings- samt internationaliseringsprocess. Resultat: Studiens resultat visar ett visst mönster av engagemang likt en stegvis etableringskedja i enlighet med Uppsalaskolans teori. Det förekommer dock avvikelser i form av att fallföretaget bland annat har snabbat pÄ etableringar genom att inleda engagemangen med högre resursÄtagande Àn vad som hÀvdas i teorin.