BAKGRUND: Ljud är en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud är olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sång är ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud från ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet från hårda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vår studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.Våra tre frågeställningar är:Hur påverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur påverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?På vilket sätt arbetar pedagogerna med att förändra sin ljudmiljö?METOD: Studien är gjord med self report som metod, och är kvalitativ.

The workplace has a direct impact on the physical, psychological, economic and social well-being of the workers. A healthy workplace leads to increased health among the employees which also makes the employees more productive (Källestål, 2004). A poor working environment can have negative consequences for individuals, companies and society (SOU, 2009:47).This is a qualitative study that investigates companies? view of health promotion and how they practice health promotion in working life. Five private and five public companies, with representatives from the management were interviewed.

Sjuksköterskan ska främja en god omvårdad och hälsa. Med detta kommer även ett ansvar att behandla personer med olika bakgrund på ett jämlikt sätt. Det finns forskning som tyder på att socioekonomiska faktorer påverkar den vård olika personer får och med det påverkas hälsan. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur sjuksköterskan kan gå till väga för att motverka ojämlikheter i hälsa. Metoden som valdes en litteraturöversikt med metasyntes, då ambitionen var att söka den forskning som fanns inom valt problemområde och se vad det kunde resultera i för att hjälpa sjuksköterskan i hens arbete för en jämlik vård och hälsa.

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav på oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans läroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smälta in i omgivningen och därför är vår förmåga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på om det går att identifiera de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi redan i förskolan. Vi frågade oss hur pedagogerna i så fall kan identifiera barnen samt hur vi kan underlätta för barnen i deras senare läs- och skrivinlärning. För att ta reda på detta har vi intervjuat fyra logopeder och en specialpedagog som arbetar med barn med språkstörningar eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Resultaten visar att det går att identifiera barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter redan i förskolan. Barnen har svårt att rimma, kan inte sätta ihop/ta isär ord, kan inte lyssna ut ljud i ord, är inte intresserade av att lyssna på böcker.

CSR har växt fram i samband med att ansvarslöst företagande uppmärksammat och allmänhetens medvetenhet kring sociala frågor ökat. En del småföretag i textilindustrin har positionerat sig som etiska och miljövänliga. Ledarna i dessa småföretag har styrt företagen utifrån värderingar som är kopplade till deras personliga värderingar. Syftet med studien är att belysa hur små modeföretag som implementerat CSR i konkurrensstrategin hanterar problemen som uppstår vid ledarens avgång. För studien har en kvalitativ undersökning valts.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tolkningsbarheten i läroplanstillägget ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar också till att visa vilka faktorer som de tillfrågade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gällande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren från sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att läroplanstillägget går att tolka på många olika sätt.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare till elever i grundskolans tidigare år kan arbeta med och mot mål i svenskämnets kursplan. Ett annat syfte är att undersöka om lärare anser att målorienterat arbete skulle kunna fungera som motivationshöjare och skapa lust till att lära. Vi vill också försöka ta reda på vilka kunskaper eleverna har om kursplanen i svenska och om de anser att det är viktigt att de får delta i att formulera mål i ämnet. Vi har använt oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att få svar på studiens syfte. Den kvantitativa metoden i form av enkät och de kvalitativa i form av observationer och intervjuer.

Syftet med denna studie är att studera några utvalda lärares syn på individualise­ring i matematikundervisningen för årskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lärarna i studien ser på individualisering och vilka möjligheter och begränsningar de upplever, vad lärare grundar sin individuali­sering på och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjälp av en urvalsenkät, där lärare svarade kortfattat på ett fåtal frågor angående deras individualisering i matematikundervisning, valdes lärare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att få en djupare förståelse för lärares syn, förhållningssätt, målsättningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lärarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning.

MITTUNIVERSITETETInstitution för socialt arbetet ÄMNE: Socialt arbete, C- kursHANDLEDARE: Sofie Ghazanfareeon Karlsson SAMMANFATTNINGBarnmisshandel finns och har funnits i alla tider och i de flesta kulturer. Barnmisshandel är ingen isolerad företeelse, oftast finns ett mönster av problem, som handlar om individen, familjen, samhället och kulturella värderingar. Studiens syfte var att uppnå en ökad förståelse för barnmisshandel samt att undersöka och analysera hur förskolelärarna förhöll sig till anmälningsplikten vid misstanke om barnmisshandel. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre förskolelärare och en barnskötare. Av studiens resultat framgick att intervjupersonerna var väl medvetna om att de hade anmälningsplikt samt att de visste vad anmälningsplikten innebar.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever.

Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?Vårdlidande?, ?Den vårdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i elevernas tidiga läsinlärning och utveckling i läsförståelse samt att ta reda på hur högläsning kan påverka elevers läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Tidigare forskning har visat på att högläsning är en viktig del i elevernas läsinlärning. Genom att lyssna till högläsning så får eleverna bland annat ett större ordförråd, en medvetenhet kring språkförståelse och grammatisk förståelse och de får kunskaper om om olika ämnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. Utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lärare i årskurs f-3 fått svara på hur de använder sig av högläsning i undervisningen för att stödja elevernas läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder sig av högläsning nästan varje dag för att främja elevernas läsinlärning.

Syftet med uppsatsen var att utreda vad arbetsgivares utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier på arbetsplatsen, enligt diskrimineringslagens 2 kap 3 § innebär, hur utredningen ska gå till i praktiken samt vilka åtgärder som ansetts vara skäliga att vidta i förhållande det inträffade. Syftet var också att utreda vad Arbetsdomstolen ansett vara trakasserier samt sexuella trakasserier. Vi har endast utrett utrednings- och åtgärdsskyldigheten vid trakasserier inom arbetslivet, trots att motsvarande skyldigheter återfinns för utbildningssamordnare och försvarsmakten. För att utreda rättsläget använde vi oss av traditionell juridisk metod. Resultatet visade att arbetsgivaren först måste skaffa sig en uppfattning om vad som inträffat, genom att främst tala med den som påstås ha blivit utsatt för trakasserier.

SammanfattningVår uppsats är en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer på fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom läs- och skrivlärande i förskoleklass. Uppsatsen är baserad på intervjuer av sex verksamma lärare och deras uppfattningar av Trullemetoden. Våra frågeställningar är följande:Hur förhåller sig lärare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lärarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lärarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lärarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden är bra och positivt, genom exempelvis att lärarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhållningssätt.