Sök:

Sökresultat:

3102 Uppsatser om Sprćklig kontroll - Sida 59 av 207

Elitlicensens ekonomikriterier ? en utvÀrdering av mÀtningen av eget kapital pÄ koncernnivÄ

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..

DimensioneringsgÄng med kontroll av HSQ-balkar

Detta examensarbete Àmnar belysa dimensioneringsgÄngen av en HSQ-balk i stÄlkvalité S355 i kombination med KL-trÀ. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestÀmd konstruktion gÀllande spÀnnvidder för KL-trÀskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som dÀrefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (StÄlbyggnadsinstitutet, 2004).Balken Àr relativt oprövad i kombination med KL-trÀ och med anledning av detta bestÀmde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trÀ vore intressant med fokusering pÄ HSQ-balken. Efter slutförda berÀkningar dras följande slutsatser gÀllande HSQ. Vridstyv balkNedböjningen blir nÀstan uteslutande den dimensionerande parameternTvÄ olika balkar med samma tvÀrsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bÀttre kapacitet och lÀgre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjÀlklag..

Den berÀttande organisationen - vad sÀger berÀttelserna om SAS

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och tolka berÀttelserna och berÀttandet inom SAS, Scandinavian Airline Systems. Vi vill dÀrigenom erhÄlla en förstÄelse för denna aspekt av organisationskulturen. Vi beskriver vilka berÀttelser som cirkulerar inom organisationen och försöker utröna deras betydelse och vilka skillnader som finns inom organisationen. Genom vÄra intervjuer med SAS anstÀllda har berÀttelserna visat sig ha olika funktioner. En av de viktigaste funktionerna Àr berÀttelsernas förmÄga att fylla de informations- och förstÄelsebrister som uppstÄr i organisationer, inte minst i en organisation med SAS komplexa karaktÀr.

"Egentligen ville jag bara skydda Andreas, men det gick överstyr" : MÀns tal om egen vÄldsanvÀndning i polisförhör och rÀttegÄngar

VÄld mellan obekanta, det sÄ kallade gatuvÄldet, Àr kraftigt dominerat av mÀn, bÄde som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan förestÀllningar om vÄld, manlighet och moral genom att analysera hur mÀn som dömts för misshandel pratar om sitt vÄld i polisförhör och rÀttegÄngar. NÀr gÀrningsmÀnnen ska förklara sig anvÀnder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifrÄga om vÄld och vad det innebÀr att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgÄngspunkt Àr att genus, i det hÀr fallet manlighet, Àr belÀget i grÀnslandet mellan aktör och struktur. Denna förstÄelse för hur genus skapas lÀmpar sig vÀl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gÀrningsmÀnnens tal om vÄld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsÀttningarEnligt tidigare forskning framgÄr det att vÄld ses som i grunden fel, men kan samtidigt anvÀndas för att visa prov pÄ bÄde manlighet och moral.

Effekter pÄ varumÀrken vid företagsfusioner

Verkliga vÀrden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella hÀndelser, men dÀremot ifrÄgasÀtts deras tillförlitlighet. Framförallt för sÄdana verkliga vÀrden som kategoriseras inom nivÄ tre av den vÀrderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. VÀrdering av sÄdana tillgÄngar genomförs med avsaknad av marknadsdata frÄn en aktiv marknad. Input till vÀrderingsmodellerna Àr dÄ ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida hÀndelser kopplat till tillgÄngen dÀr utfallet vid vÀrderingstidpunkten i högsta grad Àr osÀkert. Det uppkommer dÄ en inneboende osÀkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osÀkerhet som Àven riskerar medföra vinklade vÀrderingar frÄn framstÀllarna av de verkliga vÀrdena.

NÀrbyrÄkratens handlingsutrymme - En kvalitativ studie av arbetsförmedlarens arbetssituation

NÀrbyrÄkrater Àr de tjÀnstemÀn inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det Àr sÄledes dem du som medborgare kommer i kontakt med nÀr du Àr i behov av stöd frÄn samhÀllet. Det som avgör vilken hjÀlp du fÄr Àr dels lagar och regler men Àven nÀrbyrÄkraten sjÀlv, dÄ de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. DÀrför Àr det inte konstigt att diskussionerna stÀndigt gÄtt mellan huruvida man bör utöka eller minska nÀrbyrÄkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förÀndrats under 2000-talet dÄ flera organisatoriska förÀndringar har Àgt rum under denna period.För att besvara vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förstÄelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

En knepig balansgÄng : En kvalitativ studie om den upplevda arbetssituationen inom call centerbranchen i förhÄllande till kvalitet och effektivitet.

En knepig balansgÄng Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk ansats som handlar om hur call-centermedarbetare upplever sin arbetssituation i förhÄllande till kontroll av kvalitet och effektivitet. Det har utförts nio intervjuer med olika befattningar dock var alla anstÀllda pÄ samma företag. Denna studie utgÄr frÄn fyra tidigare studier dÀr samtliga har undersökt utbildningsprocesser, prestationsmÀtningar, belöningsstrategier och arbetsorganisation. Utöver det utgÄr studien frÄn Richard Normanns begrepp kvalitet och effektivitet inom tjÀnsteproduktionen samt utifrÄn Robert Karaseks krav-och kontrollmodell som tar upp fyra olika arbetstyper. Effektivitet mÀts inom call-centerbranschen genom att titta pÄ hur lÀnge medarbetarna talar med kunderna samt hur mycket tid de sÀtter av för efterarbete.

IKEA : En svensk "vÀrld" i Italien

Sverige Àr ett litet och relativt okÀnt land men tackvare IKEAs framgÄngar, och att det i dagslÀget finns IKEA-varuhus i de flesta lÀnder, förknippar mÄnga mÀnniskor i utlandet numera Sverige med IKEA. Vi kÀnde dÀrför att det var en intressant utmaning att skriva om ett företag som Àr vÀlkÀnt vÀrlden över och som de flesta kan relatera till. Vi undersöker i denna uppsats om det Àr möjligt att bevara en stark företagskultur och bortse frÄn kulturella skillnader. Vi studerar Àven om IKEA-kulturen Àr lika stark i Italien som i Sverige, eller om det Àr ?corporate bullshit?.

OmvÄrdnad av sto med sjukt föl

Vid uppstallning av sto pga. av sjukt föl finns det mycket man kan tÀnka pÄ för att göra sjukhusvistelsen sÄ bra som möjligt samt minska risken för problem.Naturligtvis ska fokus lÀggas pÄ fölungen och orsaken till varför de sökt vÄrd pÄ hÀstsjukhuset, men det Àr viktigt att stoet inte glöms bort. En uppstallningssituation skiljer sig mycket frÄn den miljön dÀr hÀsten lever i det vilda och detta kan skapa olika problem om bristerna i omvÄrdnaden blir för stora. Denna studie tyder pÄ att agalakti och kolik Àr problem som kan uppstÄ. Det Àr mycket viktigt att stoets allmÀntillstÄnd, temperatur samt avföring kontrolleras regelbundet för att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka eventuella avvikelser.

Sverigedemokraterna - En studie av vÀrderingsskillnader mellan Sydsverige och övriga Sverige

Under valen 2002 ? 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gÄtt starkt framÄt. Vad kan förklara denna starka framgÄng?Syftet med denna uppsats Àr att försöka specifiera om vÀrderingskillnader mellanSydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns nÄgotsamband mellan region och instÀllning till det kulturella samhÀllet. Genom att anvÀndamaterial frÄn den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger vÀrderingsskillnader mellan Sydsverige ochövriga Sverige i instÀllning till det mÄngkulturella samhÀllet som dÄ kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna Àr starka just i Sydsverige.

UPPGIFTSORIENTERADE ELLER PERSONLIGA RELATIONER: : VILKA HAR STÖRST BETYDELSE FÖR ARBETSTRIVSELN FÖR SEKTORN ARBETARE?

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers vÀlmÄende och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det fÄ studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas hÀr i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna pÄverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jÀmförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

?Messlingen ? periferins periferi? : En studie av turismutvecklingens misslyckande och möjligheter i vÀstra HÀrjedalen

Radio Frequency Identification RFID Àr en teknologi för att kunna identifiera produkter via radiovÄgor, detta med hjÀlp av radiosÀndare. Denna uppsats intresserar sig för hur RFID kan anvÀndas i tillverkningsföretag och om tekniken kan förbÀttra och förenkla materialflödesprocesserna. RFID Àr en relativt komplicerad teknik dÀrför har denna uppsats som syfte att ge företag praktiska tips inför en implementering. För att kunna besvara problemformuleringen har HÀstens SÀngar AB anvÀnds som praktikfall. Intervjuer har Àven gjorts med RFID leverantörer och av företag som idag anvÀnder RFID, för att fÄ det praktiska perspektivet.RFID anvÀnds mer och mer i tillverkningsföretag Àven om utvecklingen har gÄtt lÄngsammare Àn förvÀntat.

Möjligheter för en konkurrenskraftigare organisation genom utveckling av inköpsprocess

Titel: Möjligheter för en konkurrenskraftigare organisation genom utveckling av inköpsprocess - En empirisk fallstudie av Pharmacia AB, Helsingborg Författare: Simon Smrtnik, John Söderström, Mikael Voltaire Handledare: Christer Kedström och Paul Jönsson Seminarium: Magisterseminarium med inriktning Strategic Management inom institutionen för Företagsekonomi vid Ekonomihögskolan Lund, den 31 januari 2003. Nyckelord: lÀkemedelsindustri, möjligheter, inköpsprocess, inköpsstrategi, relationer Problem: Omstruktureringen i lÀkemedelsbranschen har gett upphov till möjligheter att stÀrka konkurrenskraften genom utveckling av effektivare inköpsfunktion i en alltmer konkurrensintensiv marknad. Det leder till en mer prismedveten bransch, dÀr ett ökat kostnads- och intÀktsmedvetande kan stÀlls i relation till inköpslitteratur som beskriver att lÀkemedelsbranschen traditionellt har en eftersatt inköpsfunktion. Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att identifiera och analysera möjligheter med ett ökat medvetande för inköpsprocessens aktiviteter i ett lÀkemedelsföretag. Med möjligheter avser vi den potential som finns i inköpsprocessens aktiviteter att kunna öka eller bibehÄlla företagets konkurrenskraft.

FörÀldrars upplevelser av informationen de fÄtt i samband med sitt barns hjÀrtoperation

Inledning: Barn med kammarsemptumdefekt (VSD) opereras idag under sitt första halvÄr. Till barnhjÀrtcentrum kommer dessa barn tillsammans med sina förÀldrar för att vÄrdas i samband med hjÀrtkirurgin. NÀr familjen kommer till sjukhuset, dagen före den planerade operationen, Àr det en lÄng dag med mÄnga olika undersökningar som vÀntar dem. FörÀldrarna har dÄ ofta mÄnga frÄgor och mycket oro. För att barnsjuksköterskan ska kunna ge individuellt stöd krÀvs det en medvetenhet om förÀldrarnas livssituation och resurser.

Det servicedrivna organisationsvarumÀrket som strategisk resurs - ett holistiskt angreppssÀtt

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur en organisation med en hög grad av opÄtaglighet i produkterbjudandet och lÄnga kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumÀrke som en strategisk resurs. Vi tog vÄr utgÄngspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart sÄg vi att organisationen inte har nÄgon absolut kontroll över sitt varumÀrke, utan endast indirekt kan pÄverka vissa aspekter. För att fÄ en fullstÀndig beskrivning av alla organisationsvarumÀrkets pÄverkansfaktorer, och dÀrigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgÄngspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumÀrket. DÄ detta inte skulle vara i linje med vÄrt syfte har vi utgÄtt ifrÄn serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumÀrke, genom att sÀnda ut ett konsekvent budskap och dÀrigenom parera desinformation.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->