Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats.

Dagens ungdomar befinner sig i större utsträckning i frånvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utpräglat mediesamhälle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer än om känsla och medmänsklighet. Syftet är att undersöka hur sex unga män i åldrarna 16-17 år upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser på manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vänner/fritid ? där sistnämnda även inkluderar nätverksamhet som Facebook.Empiri har samlats in med hjälp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgångspunkten är Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgångar.Ett tydligt och framträdande resultat har visat sig, nämligen att identitetsskapandet påverkas och är beroende av ett flertal faktorer.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

När vi ser en annan människa börjar vi redan där kategorisera henne eller honom. Anledningen är att förenkla och att lättare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vår studie har vi undersökt hur en sådan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut när det första mötet sker via en bild.Studiens utgångspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt användes sex stycken bilder föreställandes olika typer av människor och händelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen går igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen ämnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum.

Internet och sociala medier har lett till att användare har fått möjligheter att dela med sig av information som i sin tur får representera dem i de olika virtuella miljöerna. Bland annat finns Steam som är en spelplattform med möjlighet att skapa samt ändra användarprofiler. Men varför väljer aktiva användare av Steam som har ändrat sin användarprofil att ändra den?Efter en enkätundersökning med svar från 50 deltagande skapades en uppfattning om användares valmöjligheter samt användning av olika funktioner som tillät användare dela med sig av information om sig själva via Steam. Därefter anordnades semistrukturerade intervjuer där deltagares svar ledde till diskussion kring olika begrepp som skulle kunna förklara anledningar till användandet av funktionerna på användarprofilerna.Resultaten i denna studie visade att de olika begrepp som beskriver varför användare väljer att ändra sina profiler är virtuell identitet, anonymitet och socialt kapital.

Det här arbetet handlar om berättelser som ett sätt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig på berättelser på museer; hur berättelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i åtanke när man vill använda sig av berättelser på ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berättelser som identitetsskapare och tar även upp frågan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berättelser som handlar om svåra saker. Jag har ställt frågor till museipersonal om hur de ser på berättelser och hur de använder sig av berättelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat på museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, Två museer i Fisksätra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i Fisksätra skulle kunna samla in och använda sig av berättelser för att förmedla information och skapa identitet..

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter.Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet är utifrån bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillämpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi även vad image är och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning.Empiri: Vår empiri baseras på en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs ledningsgrupp samt enkätstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har även studerat företagets hemsida.Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstämmer med ASMs image. Företaget har en väl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen..

Syfte: Syftet med arbetet är att studera Thysells identitet och image för att identifiera eventuella gap i överensstämmelsen mellan dessa begrepp. Vi vill vidare beskriva hur företaget genom positionering kan föra identitet och image närmare varandra. Detta är en förutsättning för att få nöjda och lojala kunder samt förbättra företagets lönsamhet. Metod: Genom att konstruera en lönsamhetskedja, bestående av begreppen identitet, image, kundnöjdhet, kundlojalitet och lönsamhet, gör vi det teoretiskt troligt att god överensstämmelse mellan identitet och image är en viktig del för att ett företag ska kunna öka sin lönsamhet. Vi applicerar kedjans två första begrepp på fallföretaget Thysells.

SyfteVårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?3.

Hur vida företag skiljer sig från mängden och förmedlar en tydlig bild av sig själva och vad de står för är avgörande för deras överlevnad. Företag som inte lyckas att förmedla sin identitet till allmänheten på ett tydligt sätt riskerar att försvinna i den stora massan av företag. Att förmedla en tydlig bild av företaget via företagets hemsida, vilket granskas i denna studie, har blivit en allt viktigare uppgift då Internet växt och kommit att bli ett allt mer betydelsefullt medium för informationssökning. Problemet är att det finns lite kunskap om hur företags identitet förmedlas via en hemsida och dess design, varför många företag misslyckas med att skapa en verklighetstrogen och tydlig bild hos de målgrupper de vänder sig till. Det finns även ett ?hål? inom vetenskapen då det vid detta arbetes författande inte fanns några studier som behandlar detta ämne.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk undersökning skapa förståelse för vad som anses maskulint/feminint bland verkstadsarbetande män samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnå vårt syfte valde vi att använda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande män på en enkönad arbetsplats, för att sedan analyseras utifrån de teman vi fann kring maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande männen i mångt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt västerländsk maskulin identitet - men att också motsägelser finns. Utöver detta konstrueras även femininitet - trots att inga kvinnor är närvarande..

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..