Utvecklingen av BIM har senaste åren tagit fart och många länder, inklusive Sverige har bland annat påbörjat en process mot gemensam struktur inom byggsektorn genom att standardisera informationshantering och processer (Nilsson, 2013). Denna utveckling innebär nya möjligheter för aktörerna i byggprocessen men också problematik då denna intensiva IT-utveckling möter en till synes konservativ bransch (Statskontoret, 2009:6). Syftet med föreliggande examensarbete är att utforma en moderniserad arbetsmetod för konstruktören som integrerar dennes BIM-verktyg i projekteringsprocessen. En förståelse för hur konstruktörens arbete ser ut idag skall utrönas, samt vilka möjligheter och svårigheter som denna aktör upplever.Det som framkom i studien var att trots den intensiva utvecklingen av BIM som varit de senaste åren tillämpas fortfarande traditionella processer, då förståelse för en mer omfattande inledande arbetsinsats ännu inte riktigt finns. Ökade krav ställs också på konstruktörens byggtekniska kompetens då det är svårare att ?fuska? i objektbaserade modeller.

Mellan yta och form är ett examensarbete i smyckekonst, påkandidatnivå som undersöker vad en monoton bearbetning av metall kan resultera i. Jag har använt mig av en puns för att göra avtryck i tunt utvalsad plåt. Det bildas små gropar i metallen, sakta växer en nystruktur fram och den tunna plåten blir hård av bearbetningen.Jag har undersökt relationen mellan den enskilda pricken och den yttre formen på plåten, vad händer med ytan när jag går upp i storlek och inom vilken form ska denna yta befinna sig i? Hur förhåller sig den nya ytan till den gamla? Och hur blir ytan bärbar? Bland annat dessa frågor har varit underlag för mitt arbete, men under processens gång harmycket annat kommit till. Tankar och reflektioner kring mitt arbete, framförallt vad bearbetning av metall innebär för mig, upprepningens effekt på arbetet och min fascination för förvandlingen av materialet har varit framträdande..

Bakgrund: Personer som har en utvecklingsstörning är i hög grad utsatta för ohälsa där otillräcklig fysisk aktivitet är en bidragande orsak. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en effektiv metod för att främja fysisk aktivitet, men det saknas kunskap om hur den fungerar för personer som har en utvecklingsstörning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter hos sjukgymnaster inom habiliteringsverksamheter i Sverige av att använda FaR för vuxna personer som har en utvecklingsstörning på lindrig eller måttlig nivå samt hur tillvägagångssättet såg ut vid en förskrivning av FaR.Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tolv intervjuer utfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva subkategorier. De tre kategorierna var Att ha rutiner för förskrivning, Att ta hänsyn till patientens förutsättningar inför en förskrivning och Att uppnå följsamhet. Informanternas beskrivning av tillgång till rutiner och struktur i arbetssättet varierade.

Inom sjukhus sker dagligen ett stort antal överrapporteringar och i samband med förflyttningar och överrapportering finns risken att viktig information går förlorad. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom vården vid överrapportering för att ge tydligare struktur åt informationsöverföringen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns evidens för att SBAR kan kvalitetssäkra kommunikationen samt om det fanns ett samband mellan implementering av SBAR och minskad förekomst av vårdskador. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie i vilken 22 vetenskapliga artiklar ingick. Resultatet visar på att det finns starkt vetenskapligt underlag för att SBAR som kommunikationsmodell kvalitetssäkrar kommunikationen och ett begränsat vetenskapligt underlag för att SBAR kan minska förekomsten av vårdskador.

Läroplanen är föränderlig över tid och har kunnat återspegla sin samtid samhällets rådande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla påverkat den svenska läroplanens utformning på olika sätt och skapat olika förutsättningar och svårigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde på 15 lärares upplevelser fokuserade på huruvida den senaste läroplanen skapade problem för eleverna och hur de i så fall uttrycktes. Resultaten visade att läroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer såsom media, samhällets struktur och föräldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lärare kommenterade nya fenomen som råare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt präglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..

Detta examensarbetet gick ut på att ta reda på orsakerna till de ökade hjulslitaget hos malmvagnarna vid LKAB:s anläggningar under jord. Hjuluppföljning har visat att drifttiden hos hjulaxlarna har sjunkit med åren och ett ökat antal hjulbyten är ett faktum. Utslitna hjul upparbetas genom påläggssvetsning med ett austenitiskt rostfritt material medan nya hjul är gjorda av perlitiskt kolstål. Nya osvetsade hjul håller ca. 22 månader och alltså dubbelt så länge som ett påläggssvetsat hjul.

När man studerar logistik finner man att det är ett mångdimensionellt område sett både ur civiltoch militärt perspektiv. Man finner att begreppet logistik används i stor omfattning i dagenssamhälle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare år se en snabb utveckling och förändring avseende uppgifter och struktur och där säkerhetspolitiskaförändringar i omvärlden påverkar på olika sätt. Detta inverkar även på logistikfunktionensom måste anpassa sitt funktionsområde utifrån de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingående delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrån operativ och strategisk nivåoch endast den militära logistikfunktionen har studerats.

Utvärderingar av utbildningar är högst nödvändiga att genomföra för att hjälpa organisationer att välja rätt utbildningssatsning, men även för att vidareutveckla utbildningarna. Studiens syfte var att utvärdera om deltagarna i coachningsutbildningen ?Empatisk coachning? upplevde att utbildningen gett relevanta färdigheter och hur det gått att tillämpa dessa mot målgruppen långtidsarbetslösa. Syftet var också att utvärdera inslagen i utbildningen som handlar om motståndshantering och motivation. Sju anställda i ett projekt för långtidsarbetslösa, som gått utbildningen intervjuades.

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor.

Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egnaundervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det ärhär de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes ävenvara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogiskforskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skaparplanering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna iskolan för undervisningen behövs aktuella studier.Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolorsöktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer deupplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade attplaneringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer avkontexter.

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen är höga och beror på hur länge det varar. Idag skiljer sig tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket när projekten är snarlika, vilket innebär stora skillnader på täckningsbidraget. Skillnaderna på tidplanen beror på att platscheferna planerar på olika sätt där de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering då det är ett styrande verktyg som till stor del påverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken där det idag finns brister.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Arbetet sammanfattar fyra artiklar inom intervjuformaten situationsintervjuer (SI) och beteendebeskrivande intervjuer (BBI) i en litteraturöversikt. Arbetet sammanställer resultaten i fyra artiklar skrivna efter 2002. Artiklarna valdes ut ur PsycINFO och PsycARTICLES. Uppsatsens syfte är att söka hur situations- och beteendebeskrivande intervjuer påverkar personbedömningen vid intervjun samt hur intervjuerna upplevs av de sökande. En artikel visade att intervjufrågorna i båda formaten kan ges till intervjukandidaterna, det förändrade inte inbördes förhållanden mellan kandidaterna, även om värden var något högre för kandidater som fått frågorna.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid Umeå universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet då de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frågeställning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex återkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svårt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osäkerheten i gruppen och rädslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.