Sök:

Sökresultat:

2564 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 35 av 171

Tryckta Texturer - FĂ€rgade Floder

Tryckta Texturer ? FÀrgade Floder, Àr ett lekfullt undersökande i hur man kan skapa mönster med illusioner av struktur pÄ textil. Inspiration till projektet hÀmtas i vattnets böljande former, dess fÀrgskiftningar och blanka yta. UtifrÄn temat vatten och vattenföroreningar tillverkas inspirationscollage som blir referens till val av fÀrger och mönster. Stort vikt och tid lÀggs i det hÀr arbetet pÄ skissande och att hitta passande skisstekniker.

Va fan, kan man sÀga sÄ dÀr?: en studie om hur chefer upplever att de pÄverkas i sin kommunikation

Fokus för denna uppsats Àr att undersöka hur chefer anser att de pÄverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mÀngder av organisationsteorier dÀr struktur och kultur studeras samt hur mÀnniskorna inom organisationen Àr och pÄverkas, men sÀllan för att inte sÀga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett Àmne som Àr av stor vikt. Chefer har stÀndigt förvÀntningar pÄ sig och detta gÀller Àven sprÄket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar sprÄkbruk och samtalsansatser.

Att undersöka en verksamhets sÀkerhetsstatus - struktur eller kultur? : Om Ätta haveriutredares syn pÄ vad som konstituerar en sÀker verksamhet.

Olyckor Ă€r ofta resultatet av en mĂ€ngd processer dĂ€r teknik, mĂ€nniskor och organisatoriska förhĂ„llanden samverkat pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att följden blivit en negativ hĂ€ndelseutveckling. Teorier gör gĂ€llande att en haveriutredares mentala förestĂ€llningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sĂ„dant förlopp kan analyseras och förstĂ„s. En teori hĂ€vdar att sĂ€kerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bĂ€ttre kunna förstĂ„ utvecklingen av vissa hĂ€ndelseförlopp.Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud frĂ€mst inom domĂ€nerna flyg, sjöfart, spĂ„rbunden trafik samt militĂ€r verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domĂ€ner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna Ă€r att förbĂ€ttra sĂ€kerheten genom att undersöka vad som har hĂ€nt, varför det har hĂ€nt och vad som kan göras för att förebygga att liknande hĂ€ndelser intrĂ€ffar igen.

Skillnader och likheter i ett kommunalt och ett enskilt fritidshem

I detta arbete vill vi undersöka om det finns nÄgon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering Àr: Hur ser kvalitetsskillnaden ut pÄ verksamheten i ett enskilt fritidshem jÀmfört med ett kommunalt fritidshem? I vÄr litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har Àven tagit upp Deweys syn pÄ skolan och barns bildning.

K2-regelverket : Om företagen sjÀlva fÄr vÀlja?

Problemdiskussion: BokföringsnĂ€mnden fick Ă„r 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige dĂ„ den ansĂ„gs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, dĂ€r K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s Ă€ldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kĂ€nnetecknas av, att de understiger samma tvĂ„ av dessa tre rekvisit de senaste tvĂ„ Ă„ren: mindre Ă€n 50 stycken anstĂ€llda, en balansomslutning lĂ€gre Ă€n 25 miljoner kronor samt en nettoomsĂ€ttning som understiger 50 miljoner kronor.

LÄtsade luffare eller verkliga vÀgmÀn : En jÀmförelse av luffarnas kommunikation i VÀgen till Klockrike och BröllopsbesvÀr

I denna uppsats jÀmförs kommunikationen mellan luffarna i Harry Martinsons VÀgen till Klockrike och Stig Dagermans BröllopsbesvÀr. Diskussionen förs utifrÄn ett kommunikationsanalytiskt perspektiv. Det som studerats Àr hur de bÄda författarna har anvÀnt sig av para- och extralingvistiska signaler för att fÄ fram en naturlig samtalssituation samt om ordklassfördelning i samtalssprÄket, repliklÀngder etc. motsvarar autentiskt samtalssprÄk. Dagerman anklagades för att ha plagierat Martinsons luffare men uppsatsen visar att sÄ inte skett vad det gÀller samtalssprÄket eller strategierna för att fÄ fram en naturlig samtalssituation.

TĂ€thet som planeringsideal

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande.

FörÀndringar i skolan de senaste 25 Ären och idrottslÀrares uppfattning om sin undervisning

I den empiriska undersökning har fem idrottslÀrare intervjuats om vad det innebÀr att varaidrottslÀrare i dagens skola. För att genomföra undersökningen anvÀnds kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer pÄ djupet och förstÄ hur lÀrarna tÀnker, dels angÄendearbetet som lÀrare i stort och dels arbetet som just idrottslÀrare.Alla fem lÀrarna Àr tvÄÀmneslÀrare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefÀr samma strukturpÄ sina idrottslektioner. DÀremot skiljer de sig lite nÀr man tittar pÄ betygsbedömningen. Fyraav lÀrarna utgÄr ifrÄn de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet Àr objektivt.Svaren frÄn intervjuerna har jag kopplat till de förÀndringar som skett i skolan under desenaste 25 Ären.

Filmens roll i svenskundervisningen : En studie av lÀrares förhÄllningssÀtt till mediet i gymnasieskolan

Syftet med arbetet Àr en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utstrÀckning mediet anvÀnds. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgÄng genomförts för att identifiera möjliga anvÀndningsomrÄden för film. Kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i svenskÀmnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet frÄn studien belyser att lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vÀgledning och struktur runt bÄde konsumtion och produktion av film för att lÀrarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Hur offentlig upphandling förhÄller sig till mÄlet om en hÄllbar utveckling.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

FörÀldrars ansvar och brottsoffers rÀttigheter. : En studie av vÄrdnadshavares skadestÄndsansvar och dess effekter för brottsoffret.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Opera i Stockholm, GalÀrvarvet

Opera i centrala Stockholm.DÄ byggnaden Àr vÀl synlig frÄn alla riktningar och i syfte att undvika de för byggnadstypen vanliga slutna vÀggpartierna, Àr byggnadens rum organiserade kring en ryggrad av scener och repetitionssalar. PÄ sÄ vis deltar byggnaden med sin omgivning dÀr ett extrovert yttre gömmer ett introvert inre. Publika utrymmen Àr förlagda i söder, mot utsikt och sol, medan arbetsutrymmen Àr förlagda i norr med ljus lÀmpligt för sÄvÀl mÄleri som kontorsarbete. Byggnaden kröker sig för att skapa ett allt eftersom vÀxande rum för den anlÀndande besökaren dÀr stadens rum blir byggnadens och vice versa. Byggnadens yttre struktur utgörs av trappstegsindelad rasterdurk som tillÄter att byggnaden anvÀnds som sittyta och bestigs som utsiktsplattform.

Korrektion och imitation som mÀtverktyg för diagnos av PT-nivÄ : Kan man korrigera eller imitera en grammatisk struktur som man inte kan producera i fri skriftlig produktion?

The purpose of this study was to examine whether a L2 learner could correct or imitate structures of the language that they could not produce in written production defined by processability theori levels.The Informants had Arabic as their mother tongue. The study showed that the ability of correction developed slower than the capacity for imitation and the ability to written production. The ability of the correction developed by the duration of the stay. The result was a confirmation of theory formation in processability theory. Corrective elicitering could be developed into a useful diagnostic tool in the classroom and thus provide an education that followed a natural learning order according to processability theory by Pienemann.Keywords: processability theori, imitation, correction, written production.

Ett levande centrum - Förnyelse av de centrala delarna i Södra Sandby

SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.

Ekonomistyrning i Internationella Organisationer - En fallstudie av Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur svenska koncerner gÄr tillvÀga för att samordna ekonomistyrning i en internationell miljö. Studien utgÄr frÄn fallstudier av tre internationella koncerner, Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak. Den teoretiska referensramen har tre hörn; organisatoriska synsÀtt gÀllande struktur, ekonomiska processer sÄ som budgetering och rapportering, samt informella processer rörande kultur och kommunikation. Studiens empiri bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata vilket lÀmnats av respondenterna frÄn vÄra tre fallföretag.I resultatet har det framkommit att om en organisation ska kunna arbeta med en samordnad ekonomistyrning mÄste de informella processer samspela vÀl med de formella processerna..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->