Syfte: Syftet med denna explorativa studie är att jämföra två stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de väljer den formen av struktur, vilka konsekvenser får organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt Länsstyrelsen med hjälp av mina intervjufrågor. Lämplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna få fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmännyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: Används "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper.

H.323 och Session Initiation Protocol är två olika protokoll som kan användas t ex för att koppla upp röstsamtal eller videosamtal via Internet. Det är ofta önskvärt i en uppkoppling mellan två personer att personerna kan autentisera sig för varandra. Denna autentisering är avsedd att garantera identiteten på deltagarna i kommunikationen. Den här undersökningen jämför protokollens struktur vid autentiseringen och visar skillnader i säkerhetssynpunkt. Autentisering finns i 3 skikt i de båda protokollen.

Syftet med uppsatsen är att möjliggöra påståendet att fastighetsannonser kan marknadsföras bättre.Ett samband mellan de ord och begrepp som används i bostadsannonser och intresset för ett objekt har upptäckts inom målgruppen 19-28 år. Det finns ord och begrepp som används inom bostadsannonsering och resultaten från denna studie har visat på trender till att vissa inte fångar ett lika högt intresse som andra. Marknadsföringen av bostäder kan därför inte ses som optimal, och rekommendationer ges till att vidare forskning inom kommunikationens effekter och struktur för bostadsannonsering bör göras..

Uppsatsen handlar om metaforer i det vetenskapliga språket. Jag har inte, som många före mig, behandlat hur metaforer och andra bilder styr vår uppfattning av verkligheten. I stället har jag koncentrerat mig på att analysera metaforens struktur. Det vill säga meningsöverföringen mellan bokstavlig och icke-bokstavlig betydelse. Min tes är att det kan ske en andra meningsöverföring, där den icke-bokstavliga betydelsen får bokstavlig betydelse.

Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lära sig att se och förstå hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har ämnet rasism komprimerats och förpackats i en läkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att näst intill ingen identifierar sig som rasist, när de flesta av oss ändå är det..

Syftet med detta arbete var att utvärdera möjligheten för Gruvbergets hematit (HGB) att nyttjas i Malmbergets anrikningskrets. För att besvara frågan om det är möjligt eller inte att anrika HGB på samma sätt som hematit från Malmberget (HMB), gjordes två parallella anrikningsförsök i laboratorieskala på respektive material under identiska förhållanden. Efter att laboratorieförsöken var slutförda och analysresultat erhållna, kunde följande slutsatser läggas fram. Den största skillnaden mellan HMB:s och HGB:s malmer är deras textur. HGB har en finkornig tätt struktur med ej distinkta korngränser.

Regissörer delar konstnärskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem själva och deras närmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mätinstrument användes Försvarshögskolans ULL-enkäter för självskattning och bedömning och svaren jämfördes med hjälp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers självskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, eftersträva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet.

Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag..

Litteraturstudien tar upp ämnet trygghet, där målet har varit att förklara vad det är som uppfattas som otryggt i de vegetativa miljöerna samt hur vi i dagens samhälle bäst kan arbeta med den angränsande vegetationen till gång- och cykelbanor för att öka tryggheten där. En empiriska studien som gjorts är baserad på tre gång- och cykelstråk i Lomma kommun. Platsernas vegetation har inventerats och problem ur ett trygghetsperspektiv har noterats, och utifrån det har förslag på åtgärder angetts. Den slutsats som kunnat dras är att kontinuerlig skötsel av vegetationen på en plats är ett krav för att kunna behålla en struktur och kvalité som inte upplevs som otrygg.

Problemdiskussion: Fallföretaget Tritello har resursproblem i sitt produktutvecklingsarbete. För att utreda detta ställs Ett antal frågor som behandlar kartläggningen av företaget, utformningen av en arbetsmodell för produktutveckling, hur produktutveckling i nätverk kan vara en lösning på företagets resursproblem samt hur arbetet med produktutvecklingsstrategin bör bedrivas. Syfte: Syftet med arbetet är att skapa en arbetsmodell för Tritellos produktutveckling samt en struktur för framtagningen av produktutvecklingsstrategin. Metod:Arbetets metod förankras i det så kallade systemsynsättet eftersom vi anser att det passar bra för att uppnå arbetets mål. Med utgångspunkt i detta metodsynsätt hanterar vi sedan de olika valsituationer som uppstår under arbetets gång kring fallstudier, datainsamling och källkritik.

Bakgrund och problem: Ständiga förändringar sker i samhället som påverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhälle ska fungera och utvecklas krävs en mängd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för två kommuner, Vårgårda och Götene, när det gäller befolkning, näringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för lokal samhällsutveckling och därmed också förstå hur vi på ett bättre sätt kan utnyttja de resurser som används för att bygga upp samhället.Avgränsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt område där människor bor och arbetar, alltså inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har även valt att endast presentera och analysera några av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. Avgränsning har också gjorts när det gäller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus på förändringar i det totala invånarantalet, förändringar i olika ålderskategorier samt utbildningsnivå jämfört med övriga landet.Metod: Då vi till stor del utgått från statistik är denna studie mer av kvantitativ karaktär, men den har även kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som används.Resultat och slutsatser: Utifrån statistiken har vi kommit fram till att inga större förändringar har skett i näringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.

En naturlik plantering baseras på kunskaper om växlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sätt att skapa flerfunktionella grönytor i våra städer. Inspiration till att plantera naturlikt kommer från England och Holland. En naturlik plantering skulle karaktäriseras av ståndort, struktur och succession. Med tanke på ståndort placeras rätt växt på rätt plats.

Denna uppsats beskriver och analyserar svenska konfektionsföretags ekonomistyrning med starka egna varumärken genom att studera fyra fallföretag. Företagens ekonomisystem beskrivs efter deras inbyggda statiska och dynamiska karaktär och det framkom att alla de studerade företagen har en relativt statisk styrning med fokus på budgetstyrning och mätbara mål. I uppsatsen jämförs företagen med varandra för att se få fram en branschnorm och sedan jämförs de mot teorin, detta för att se hur branschen och dess struktur påverkar företagens ekonomistyrning och hur tydligt detta är..