Sökresultat:
2564 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 27 av 171
Metaforer som dör och metaforer som lever sina egna liv
Uppsatsen handlar om metaforer i det vetenskapliga sprÄket. Jag har inte, som mÄnga före mig, behandlat hur metaforer och andra bilder styr vÄr uppfattning av verkligheten. I stÀllet har jag koncentrerat mig pÄ att analysera metaforens struktur. Det vill sÀga meningsöverföringen mellan bokstavlig och icke-bokstavlig betydelse. Min tes Àr att det kan ske en andra meningsöverföring, dÀr den icke-bokstavliga betydelsen fÄr bokstavlig betydelse.
Erace - för behandling av rasism
Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lÀra sig att se och förstÄ hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har Àmnet rasism komprimerats och förpackats i en lÀkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att nÀst intill ingen identifierar sig som rasist, nÀr de flesta av oss ÀndÄ Àr det..
Anrikningsförsök i laboratorieskala med hematit frÄn Gruvberget
Syftet med detta arbete var att utvÀrdera möjligheten för Gruvbergets hematit (HGB) att nyttjas i Malmbergets anrikningskrets. För att besvara frÄgan om det Àr möjligt eller inte att anrika HGB pÄ samma sÀtt som hematit frÄn Malmberget (HMB), gjordes tvÄ parallella anrikningsförsök i laboratorieskala pÄ respektive material under identiska förhÄllanden. Efter att laboratorieförsöken var slutförda och analysresultat erhÄllna, kunde följande slutsatser lÀggas fram. Den största skillnaden mellan HMB:s och HGB:s malmer Àr deras textur. HGB har en finkornig tÀtt struktur med ej distinkta korngrÀnser.
Teaterregissör - KonstnÀr med Ledarrroll
Regissörer delar konstnÀrskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem sjÀlva och deras nÀrmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mÀtinstrument anvÀndes Försvarshögskolans ULL-enkÀter för sjÀlvskattning och bedömning och svaren jÀmfördes med hjÀlp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers sjÀlvskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, efterstrÀva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet.
Utvidgning av Kalmar centrum - via stadens strategiska strÄk
Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort
internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att
staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden.
För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens
kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt
okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av
vÀrdefull bebyggelse.
Lotta och Gittan
Studera hur flickan konstrueras i de
bÄda barnböckerna för att sedan se hur
dessa speglar sig i 1970-talet respektive
2000-talets samhÀlles syn pÄ barn. Studiens valda teori Àr genusvetenskap.
I analysen anvÀnder vi
Nikolajevas och Edströms metoder
om barnbokens struktur, dessa Àr
studiens analysverktyg. Med dessa
metoder tittar vi pÄ flickans
konstruktion i de bÄda barnböckerna.
Flickans konstruktion i barnböckerna
Äterspeglas i hur samhÀllets syn Àr pÄ
barn dÄ boken Àr skriven.
Dessutom Àr det tydligt att flickans
konstruktion har förÀndrats frÄn
1970-talet ti1l idag..
I vegetationens mörka vrÄr : en studie om vegetationens utformning för att öka upplevelsen av trygghet i de tÀtortsnÀra bostadsomrÄdena.
Litteraturstudien tar upp Àmnet trygghet, dÀr mÄlet har varit att förklara vad det Àr som uppfattas som otryggt i de vegetativa miljöerna samt hur vi i dagens samhÀlle bÀst kan arbeta med den angrÀnsande vegetationen till gÄng- och cykelbanor för att öka tryggheten dÀr. En empiriska studien som gjorts Àr baserad pÄ tre gÄng- och cykelstrÄk i Lomma kommun. Platsernas vegetation har inventerats och problem ur ett trygghetsperspektiv har noterats, och utifrÄn det har förslag pÄ ÄtgÀrder angetts. Den slutsats som kunnat dras Àr att kontinuerlig skötsel av vegetationen pÄ en plats Àr ett krav för att kunna behÄlla en struktur och kvalité som inte upplevs som otrygg.
Stora möjligheter för smÄ företag ? nÀtverket som resurskÀlla vid produktutveckling pÄ Tritello
Problemdiskussion: Fallföretaget Tritello har resursproblem i sitt produktutvecklingsarbete. För att utreda detta stÀlls Ett antal frÄgor som behandlar kartlÀggningen av företaget, utformningen av en arbetsmodell för produktutveckling, hur produktutveckling i nÀtverk kan vara en lösning pÄ företagets resursproblem samt hur arbetet med produktutvecklingsstrategin bör bedrivas. Syfte: Syftet med arbetet Àr att skapa en arbetsmodell för Tritellos produktutveckling samt en struktur för framtagningen av produktutvecklingsstrategin. Metod:Arbetets metod förankras i det sÄ kallade systemsynsÀttet eftersom vi anser att det passar bra för att uppnÄ arbetets mÄl. Med utgÄngspunkt i detta metodsynsÀtt hanterar vi sedan de olika valsituationer som uppstÄr under arbetets gÄng kring fallstudier, datainsamling och kÀllkritik.
NÀringslivsutveckling ? En studie om VÄrgÄrda kommun och Götene kommun
Bakgrund och problem: StÀndiga förÀndringar sker i samhÀllet som pÄverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhÀlle ska fungera och utvecklas krÀvs en mÀngd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för tvÄ kommuner, VÄrgÄrda och Götene, nÀr det gÀller befolkning, nÀringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för lokal samhÀllsutveckling och dÀrmed ocksÄ förstÄ hur vi pÄ ett bÀttre sÀtt kan utnyttja de resurser som anvÀnds för att bygga upp samhÀllet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt omrÄde dÀr mÀnniskor bor och arbetar, alltsÄ inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har Àven valt att endast presentera och analysera nÄgra av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. AvgrÀnsning har ocksÄ gjorts nÀr det gÀller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus pÄ förÀndringar i det totala invÄnarantalet, förÀndringar i olika Älderskategorier samt utbildningsnivÄ jÀmfört med övriga landet.Metod: DÄ vi till stor del utgÄtt frÄn statistik Àr denna studie mer av kvantitativ karaktÀr, men den har Àven kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som anvÀnds.Resultat och slutsatser: UtifrÄn statistiken har vi kommit fram till att inga större förÀndringar har skett i nÀringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.
Naturlika planteringar igÄr, idag, imorgon
En naturlik plantering baseras pÄ kunskaper om vÀxlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sÀtt att skapa flerfunktionella grönytor i vÄra stÀder. Inspiration till att plantera naturlikt kommer frÄn England och Holland. En naturlik plantering skulle karaktÀriseras av stÄndort, struktur och succession. Med tanke pÄ stÄndort placeras rÀtt vÀxt pÄ rÀtt plats.
De bortglömda konsumenterna - En studie av den mÄngkulturella marknaden
Denna uppsats beskriver och analyserar svenska konfektionsföretags ekonomistyrning med starka egna varumÀrken genom att studera fyra fallföretag. Företagens ekonomisystem beskrivs efter deras inbyggda statiska och dynamiska karaktÀr och det framkom att alla de studerade företagen har en relativt statisk styrning med fokus pÄ budgetstyrning och mÀtbara mÄl. I uppsatsen jÀmförs företagen med varandra för att se fÄ fram en branschnorm och sedan jÀmförs de mot teorin, detta för att se hur branschen och dess struktur pÄverkar företagens ekonomistyrning och hur tydligt detta Àr..
Walk : En tapetkollektion för Eco-BorÄstapeter
Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-BorÄstapeter. Kollektionen bestÄr av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod pÄ slÀtt bestruket non woven-papper. MÄlgruppen Àr unga designintresserade mÀnniskor. En designprocess utifrÄn en inspirationsfas redovisas som bestÄr av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i VÀxjö.
"Vad tror ni kommer att hÀnda i nÀsta kapitel?" En kvalitativ studie i hur inkluderande processer framtrÀder i klassrummet
Syfte: Det som jag i denna studie definierar som inkludering Àr att undersöka om en specifik verksamhet Àr anpassad till alla elever, och om det dÀrigenom Äterfinns mönster som dÄ framtrÀder. Studiens syfte Àr att fokusera pÄ alla elever i klassrums struktur för att dÀrigenom kunna se vad som framtrÀder i den dagliga gemensamma undervisningen. Det som dessutom studerades var interaktion i skolmiljön d.v.s. kommunikationen och samspelet elever-elever, elever-lÀrare och lÀrare-elever. Syftet med studien Àr att beskriva och undersöka hur dessa processer framtrÀder i klassrumsrummet genom att studera det som synliggörs i den dagliga verksamheten och tydliggöra vilka processer det handlar det om.
Andlig skrÀck : VÀrldsbilder i Hellraiser och Huset som Gud glömde
Denna uppsats kommer behandla skrÀckfilmerna Hellraiser och Huset som Gud glömde och hur dessa presenterar en viss vÀrldsbild. Filmerna Àr utvalda utifrÄn deras övernaturliga inslag. I uppsatsen knyts analyser av filmerna ihop med Mary Douglas Renhet och fara. UtifrÄn tre aspekter, andlighet, gott och ont och vÀrldsstruktur, analyseras filmernas innehÄll. Denna analys visar pÄ en stark religionskritik, men samtidigt visar de att det övernaturliga existerar.
"Tiden pÄverkar allt" -En kvalitativ studie om vilan i en förskolekontext
I denna uppsats undersöker jag vilan pÄ en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. FrÄgestÀllningarna jag utgÄr frÄn Àr ?hur talar barnen om vilan?? och ?hur talar pedagogerna om vilan??. Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av intervjuer och fÀltanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har anvÀnt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner.