Revisorns huvudsakliga uppgift kan sägas vara att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Den information som de redovisningsskyldiga lämnar ut får med hjälp av revisorns kvalitetssäkring en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade. Metodiken revisorerna använder för att genomföra denna kvalitetssäkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten är den avvägning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen kräver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

Syftet med det här arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehållet i en text vi läst och om jag som författare kan använda särskilda tekniker för att öka chansen att läsaren kommer ihåg.Mitt arbete grundar sig främst på tidigare forskning och studier gjorda på människors minne av text. Några av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete är Wolfe och Wodwyk?s (2010) jämförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjälpa Sveriges allmänhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag även gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med målgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats är att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för läsaren, meningsfullt innehåll är det mest effektiva för att läsaren ska minnas informationen.

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Syftet med studien är att utröna vilka konsekvenser det får för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara på hur personalansvar påverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna är uppbyggd på. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare påverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet användes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med både medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehållsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebära en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten på 1800-talet. Byggnaderna räcker inte längre till och ett tillägg till öns bebyggelse är nödvändigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod får det nya varvet växa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likaså. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lättare att ifrågasätta det givna programmet som struktureras om.

Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ.

Energieffektivisering är en trend som för närvarande genomsyrar hela samhällsdebatten. Politiska reformer för energieffektivisering som genomförs på såväl lokal som global nivå påverkar även hur aktörer inom näringslivet fattar olika beslut. En sektor där påverkan varit speciellt stor är bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stå för närmare 40 procent av samhällets energiförbrukning. Påtryckningar från myndigheter, hyresgäster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar många fastighetsägare att se över sina fastigheters energiåtgång vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för värme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential.

Energiområdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt område i dagens samhälle. En minskad energianvändning är gynnsam för miljö och klimat och är även attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.Industrisektorn har potential att effektivsera sin användning av energi men de åtgärder som finns att tillgå för att uppnå detta vidtas inte fullt ut. Detta beror på att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar på dessa hinder men även på de drivkrafter som kan användas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.I studien framträder ekonomi och inre samt yttre påverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av.

Utgångspunkten för rapporten är två snarlika teorier om hur begrepp är strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna säger att en egenskap som är definierande (eller åtminstone väldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, är perceptuellt identifierbar i en mindre grad, än en egenskap som endast är karakäristiskt för begreppet. En allmänt vedertagen uppfattning är att det är lättare att lära sig kunskaper och färdigheter som stämmer överens med de tidigare erfarenheter man har, än sånt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stämmer så bör det vara lättare att lära sig skilja positiva instanser från negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp när begreppets struktur är förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jämfört med när begreppets struktur är oförenligt (inkongruent) med teorierna. Två experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel.

Uppsatsen grundade sig ett behov och önskemål av en utvecklingsplan för BRF Solgårdarnas norra plantering i Lund. Planteringen gjordes om 2007 och bar med sig en vision om att planteringen skulle fokusera på det dynamiska samspelet mellan den äldre, uppvuxna och nyplanterade vegetationen. Tanken var konkret att slutträd planterades in i skydd av planteringens redan uppvuxna vegetation och i takt med att dessa växte till, skulle dessa ges mer utrymme genom att den skyddande vegetationen gallrades bort. Någonstans på vägen upprätthölls inte visionen och planteringen tilläts att växa fritt vilket bidrog till minskad ljustillgång och utrymme för slutträden som skulle gynnas i den avsedda successionsprocessen. För att göra en utvecklingsplan till denna speciella anläggning gjordes först en fallbeskrivning av utgångsläget med hjälp av tillhandahållen objektsspecifik information och fältbesök med den ansvariga projektören för anläggningen. En litteraturbakgrund gjordes i ett syfte att, med hjälp av några för uppsatsen utvalda vegetationsdynamiska begrepp, beskriva utgångsläget ytterligare. Utvalda begrepp att beskriva planteringen utifrån blev struktur & skiktning, ljus- skuggförhållanden och succession.

En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras.

Podcast är ett nytt medieformat som har vuxit snabbt det senaste decenniet, i toppen bland de svenska podcasterna ligger ?Filip och Fredriks podcast? med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Podcast är ett relativt billigt och enkelt medium som gör det möjligt att nå ut till en potentiellt global publik. Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av samtalsanalys belysa specifika egenskaper hos podcasten jämfört med traditionell radio som här representeras av pratprogrammet ?Gerts värld? med Gert Fylking och Kim Kärnfalk.Jag kommer även använda mig av David Hendys teorier för hur radio program är strukturellt uppbyggda och applicera dem på mitt material för att se på likheter och skillnader mellan radio och podcast.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.