The paper directs to introduce the turkish literary tradition to an fairly unknown european audience, as well as to present a turkish poet called Orhan Veli. Since there is hardly any literature written within this subject in either swedish or english I have come to the conclusion that the europeans have not yet been subjected to a discussion of this nature. For this reason my main task has been to gather and compose all that has already been written within this matter. I have chosen not to dig deep into such an unexploared subject, but rather offer different types of entries with which further research can be pursued and built upon.The early literature in Turkey consisted mostly of imitations of the well established arabic- and persian traditions. Because of that the turkisk modernism came, in comparison to the rest of Europe, relatively late.

Denna text koncentrerar sig kring familjerepresentation samt tillhörande genus- och identitetsaspekter, med utgÄngspunkt i spansk och dansk melodramproduktion under perioden 1999-2004. Genom att med hjÀlp av nÀrlÀsningar undersöka filmernas familjebilder, samt aktörerna och deras drivkrafter vill vi granska huruvida dessa fiktioner kan betraktas som symptomatiska för den kultur som de producerats inom. FrÄgestÀllningen Àr alltsÄ huruvida filmernas familjerepresentationer kan utlÀsas som nationella skillnader och likheter, eller om det vi ser ? och anar ? snarare Àr en autencitet inom familjedramat, som inte nödvÀndigtvis Àr knuten till geografiska grÀnser utan skulle kunna betraktas som ett tidens tecken. VÄr uppsats syftar alltsÄ till att undersöka det kulturella upphovet samt hur dessa filmer stÄr i relation till den kulturella kontext i vilken de Àr gjorda..

This essay investigates how the author Oline Stig creates identities for her main characters in three short stories; Midsommar, Polly Maggoo and Den lÀngsta dagen from the collection Den andra himlen (2007).My investigation is based on concepts chosen from psychology and narratology: First, Jonas Stier?s definition of human identity. In his definition he focuses on a person?s social context. He also considers identity formation as an ongoing, ever- changing process.

This essay discusses my proposed collection of short stories. The aim has been to examine the texts in terms of form and thematics, and position of the texts in a social context. First I present the collection, and then look at the texts from stylistic angle. I have chosen to use the concept of descriptive style. I have picked out certain parts of my texts in order to see which effect they have on the reader (in this case I).

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.

Uppsatsen behandlar det genomgÄende motivet av maktkamper i August Strindbergs dramatik. Konflikten Àr en essentiell ingrediens i praktiskt taget all berÀttande men Strindberg gÄr ofta lÀngre i sina dramer. Huvudpersonen kÀmpar mot religionen, andra mÀnniskor eller sig sjÀlv och kampen Àr en strÀvan efter makt över motstÄndaren eller vad den andre parten representerar.Uppsatsen analyser ett antal dramer frÄn Strindbergs ungdomsÄr, den naturalistiska perioden samt den expressionistiska perioden. Strindbergs store rival under den större delen av hans liv var den norske författaren Henrik Ibsen och uppsatsen visar Strindbergs maktkamp mot denne.Strindbergs liv speglas ofta i hans litteratur och uppsatsen ger exempel pÄ maktkamper som Àr hÀmtade ur verkligheten men omgjorda för att passa diktens verklighet..

Uppsatsen redogör för manusförfattarnas uppkomst och utveckling, medgÄngar och motgÄngar, dels med hjÀlp av teori men personliga erfarenheter i Hollywood, intervjuer och samtal med manusförfattare och andra filmskapare spelar ocksÄ en vÀsentlig roll.Uppsatsen innehÄller huvudsakligen en teoretisk och praktisk analys av manusförfattarnas tillvaro, analysmetoden anvÀnds som en referensram i övriga delar av uppsatsen.Historiskt undersöker vidtecknad den primitiva och klassiska perioden inom filmens utveckling dÀr fackföreningarnas inverkan analyseras samt hur Europa pÄverkat manusförfattandet ur ett historiskt och filmteoretiskt perspektiv, dessutom undersöks vilket inflytande auteur-teorin haft pÄ manusförfattarna som yrkesgrupp.Vidtecknad försöker att med hjÀlp av en teoretisk men samtidigt undersökande metod knyta samman teori och praktik för att göra en sÄ underhÄllande och samtidigt lÀrorik uppsats som möjligt..

Syftet med denna uppsats Ă€r framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial lĂ€sning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Öga Rött" Ă€r Ă€mnet för min lĂ€sning, alltsĂ„ mitt primĂ€rmaterial. Genom olika nĂ€rlĂ€sningar av denna roman undersöks relationerna mellan sprĂ„k, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjĂ€lp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktĂ€r och berĂ€ttare, Halim, förhĂ„ller sig till sig sjĂ€lv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.

LĂ€ngdskidĂ„kning Ă€r en fysiskt och psykiskt pĂ„frestande idrott. ÄndĂ„ satsar mĂ„nga svenska elitskidĂ„kare helhjĂ€rtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlĂ€gga vad som motiverar just dessa utövare att fortsĂ€tta elitsatsa. SekundĂ€ra syften var att söka svar pĂ„ vad försökspersonerna vill Ă„stadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (Ă„tta mĂ€n, fem kvinnor) i Ă„ldern 20-30.

The aim of this study is to examine how the Swedish writer Aurora Ljungstedt describes relations and desire in her En jÀgares historier, and what political message she tries to send her audience through that description.I have applied Eve Kosofsky Sedgwick?s theory of erotic triangles to the relationships in En jÀgares historier and found that they are structured in the way Sedgwick describes. The structure works to uphold and, when needed, re-establish patriarchal order in the book. Most female characters in En jÀgares historier are ? also in line with Sedgwick?s theory ? no more than articles of trade between men.

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrĂ„n ett ekokritiskt perspektiv för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se hur natursynen i böckerna pĂ„verkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebĂ€r att man jĂ€mför relationerna mellan det mĂ€nskliga och det icke mĂ€nskliga i litterĂ€ra verk.En textanalys av texterna har gjorts för att fĂ„ fram de smĂ„ nyanserna i naturbeskrivningarna för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna. Trots att böckerna innehĂ„ller en hel del bilder har fokus legat pĂ„ sjĂ€lva texten.Analysen av texterna visar pĂ„ en uppmĂ„lad bild av en idyll som stĂ€ndigt hotas av vĂ€drets makter, den vilda naturen eller mĂ€nniskan sjĂ€lv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn pĂ„ naturen dĂ€r den finns till för att tjĂ€na mĂ€nniskan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likstĂ€ller djur och mĂ€nniskor.Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessĂ€, lever bĂ„da böckerna Ă€ndĂ„ upp till mĂ„nga av kriterierna för att fĂ„ tillhöra den genren..

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrĂ„n den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer Ă€ven en analys av Ögats Historia som med hjĂ€lp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgĂ„ngspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill sĂ€ga en tolkning som istĂ€llet för att visa pĂ„ textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar pĂ„ dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebĂ€r detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt SprĂ„k (Parler Femme) anvĂ€nds som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras pĂ„ Ögats Historia, och sĂ€rskilt pĂ„ framstĂ€llningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet Ă€r dĂ€rmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

The purpose of this thesis is to examine the religious testimony in the following works of the Swedish poet Majken Johansson (1930-1993): Liksom överlÀmnad (1965), Omtal (1969) and FrÄn Magdala. Fragment ur en sjÀlvbiografi (1972). A part of the purpose is also to investigate how Johansson phrases this testimony using a contemporary aesthetics. The thesis also studies how her works were received by the contemporary critics. The result shows that they tended to deprecate Johansson?s religiosity but were generally appreciative when it came to her poems.

This thesis is a study of social alienation in two novels by Sara Lidman, Regnspiran (1958) and BĂ€ra mistel (1960). Taking the Swedish ?people?s home? and the normative view of people that it entailed as its point of departure, it examines the different kinds of alienation present in Lidman?s work. The analysis consists of three main parts. Part one examines geographical alienation in the novels, as well as the process of racialization of bodies that are considered out of place.

This essay analyses the act of reading August Strindberg?s novel En dÄres försvarstal (A Madman?s defence). It reveals the writer?s motif and purpose with the text and it shows how a certain interpretation of the text is crucial for the writer?s intentions to become reality. But it also shows how this interpretation is threaten by several, both intertextual and extratextual, thematically and structural, factors.