SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolÀmnet engelska sett ut ett 10 Ärs perspektiv, frÄn 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat pÄ det nationella provet i Engelska A under Ären 1997-2006. I denna studie har Àven jÀmförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mÀns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lÀrares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och Àven uppfattningar kring det nationella provets utformning och anvÀndande.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur Äterkoppling anvÀnds i skrivandet av texter i Ärskurs ett i Àmnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. Det problemomrÄde som framförs i texten Àr att Äterkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lÀrande, trots detta upplevs det som att det inte lÀggs sÄ mycket fokus pÄ Äterkoppling. Resultatet visar pÄ att vid skrivande av texter i Ärskurs ett Àr det endast den muntliga Äterkopplingen som gÄr att urskilja. UtifrÄn vÄrt empiriska material ser vi att den skriftliga Äterkopplingen Àr helt utebliven.

Svensk offentlig Àldreomsorg stÄr inför utmaningar att möta 40-taliserna och de Àldre invandrarna. Har svensk offentlig Àldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper nÀr de behöver ÀldrevÄrd? Denna uppsats försöker ge en inblick i Àldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrÄn första linjens chefer inom offentlig Àldreomsorg hÀmtar sin kunskapsbas ifrÄn, förutom den kunskap de har förvÀrvat i sin utbildning. AnvÀndningsomrÄdet för kunskapen Àr hur Àldreomsorgen ska möta 40-talisterna och Àldre invandrare. Fokuseringen pÄ kunskapskÀllorna utgÄr frÄn Socialstyrelsens rapport Perspektiv pÄ kunskapsutveckling inom socialtjÀnsten.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

SammanfattningDet hÀr arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stÀllet för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhÄllande har den hÀr studien försökt att om inte kombinera sÄ Ätminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier pÄ omrÄdet. Vygotskij har fokuserat pÄ processer runt den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat pÄ processer inuti den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka tankar lÀrare och elever har för att varje individ pÄ bÀsta sÀtt ska utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har pratat med olika lÀrare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat 4 lÀrare och 11 elever i Är 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i Är 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiÀmnet, oavsett lÀrarstil. DÀremot tycker inte eleverna i Är 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för anvÀndandet av kunskap och forskning inom socialtjÀnsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer pÄ nÄgra vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frÄgestÀllningar som legat till grund för studien Àr; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar anvÀndningen av forskning/forskningsresultat samt c) pÄ vilket sÀtt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och anvÀnds. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrÄn tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvÀndning samt chefens betydelse.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.

Studien behandlar hur Àmnet svenska som andrasprÄk ges plats i skolan. FrÄgor som besvaras i uppsatsen Àr följande: Hur organiseras Àmnet svenska som andrasprÄk i de för studien utvalda skolorna? och PÄ vilket sÀtt frÀmjas elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin bestÄr av intervjuer och observationer dÀr den kvalitativa forskningsmetoden har tillÀmpats. TvÄ rektorer och tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare intervjuas i tvÄ olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslÀrare och svenska som andrasprÄkslÀrare sker under fyra veckor i dessa skolor.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mĂ„l som beskrivs och vilka Ă„tgĂ€rder som föreslĂ„s för elever som har Ă„tgĂ€rdsprogram för att nĂ„ sociala mĂ„l. Studien har baserats pĂ„ tjugo Ă„tgĂ€rdsprogram med fokus pĂ„ sociala mĂ„l. Dessa har samlats in frĂ„n fyra olika F-9 skolor i tvĂ„ angrĂ€nsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats dĂ„ det innebĂ€r att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framtrĂ€der i dokumenten. ÅtgĂ€rdsprogrammen tolkades utifrĂ„n en social och en kunskapsmĂ€ssig dimension i behovsbeskrivning, mĂ„l och Ă„tgĂ€rder. Resultatet visar att det Ă€r vanligast med mĂ„l som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gĂ„nger i jĂ€mförelse med sociala mĂ„l som förekommer 16 gĂ„nger. Fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll enbart sociala mĂ„l, fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll mĂ„l inriktade mot kunskapsutveckling och tio Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll bĂ„de kunskaps- och sociala mĂ„l.

Syftet med studien Àr att visa att personer med medfödd dövblindhet Àr beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska fÄ möjlighet att sjÀlva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten pÄ att det beror pÄ vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..