I denna uppsats undersöks förhÄllandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet Àr att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som Àr pÄ engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. TvÄ enkÀter delades ut till studenter pÄ Högskolan i Skövde. EnkÀt 1 innehöll korta frÄgor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var pÄ engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ÀmnesomrÄden. EnkÀt 2 innehöll samma frÄgor som EnkÀt 1, kombinerat med ett antal öppna frÄgor.

Syftet för detta examensarbete Àr att ta reda pÄ om musikundervisningen i grundskolan har förutsÀttningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsÀttningar och behov. ForskningsfrÄgorna Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklÀrares uppfattningar. Samt vilka förutsÀttningar som beskrivs som centrala för att lÀraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsÀttningar samt göra rÀttssÀkra individuella bedömningar. UtgÄngspunkten i studien Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklÀrarna som Àr med i undersökningen arbetar pÄ 12 skolor i fyra kommuner i Ärskurs 2-9.

Föreliggande studie baseras pÄ intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lÀrare i en kommun i Stockholms lÀn. Eleverna Àr alla i koncentrationssvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka hur elever i koncentrationnsvÄrigheter och deras lÀrare upplever lÀrare-elev relationen i frÄga om elevens lÀrande. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr vad som Àr framtrÀdande för lÀrarna i deras undervisning med hÀnsyn till elever i koncentrationssvÄrigheter, hur eleven i koncentrationssvÄrigheter upplever lÀrarens undervisning samt vilka upplevelser som Àr framtrÀdande för lÀrare och för elever i koncentrationssvÄrigheter i frÄga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.

SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se pÄ dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att försöka belysa hur ett antal lÀrarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lÀrande.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjortvÄr datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenterstexter gÀllande utomhusundervisning. Samtliga lÀrare i vÄrstudie Àr positivt instÀllda till utomhusundervisning. Vi fannocksÄ tecken pÄ variationer nÀr det gÀller hur och varför lÀrarnaanvÀnder utomhusmiljön i sin undervisning.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra grundskoleelevers syn pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk utifrÄn dess bakgrund som ett stödÀmne. NÀr Àmnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket gÄr att utlÀsa i Àmnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida Àmnet ska vara sjÀlvstÀndigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. FrÄgan omdebatterades flitigt under 90-talet och pÄverkade implementeringen av Àmnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke pÄ Àmnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att nÀrmare studera dagens kursplan som Äterfinns i Lgr 11.

Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..

I denna uppsats undersöks hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka arbetsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av med andrasprÄkselever, hur lÀrarna arbetar med Àmnets syften och sprÄkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrare med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever?Hur arbetar lÀrarna sprÄkutvecklande i de skönlitterÀra momenten och hur ser man att det har uppnÄtts?Hur arbetar lÀrarna med de skönlitterÀra syftena i Àmnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehÄllet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andrasprÄkselever har ett tydligt andrasprÄksperspektiv.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur verksamma historielÀrare pratar om och arbetar med det mÄngkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. MÄngkulturalitet i det hÀr avseendet fokuserar pÄ hur lÀrare tÀnker kring etnisk mÄngfald och pÄ hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielÀrare som Àr genuint intresserade av mÄngfaldsfrÄgor intervjuats, eftersom ett genuint intresse ocksÄ betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bÀsta resultatet, dÄ uppsatsen handlar om att fÄ ta del av verksamma lÀrares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lÀrarnas utsagor har en modell som Àr en sammanstÀllning av olika forskares resultat gÀllande det mÄngkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen anvÀnts.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att belysa lÀrarnas syn pÄ lÀxan samt deras syn pÄ elever som inte gör sina lÀxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lÀrarna hade mycket skiftande instÀllningar till lÀxor men att det Àr tidspress och behovet av att nivÄgruppera eleverna som Àr den bidragande orsaken till att man ger lÀxor, oavsett vilken instÀllning man har till dem. Detta gör att lÀxorna ocksÄ blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör lÀxor fÄr ocksÄ en viss pÄverkan pÄ lÀrarens syn pÄ eleven och pÄ lÀrarens undervisning. LÀxor framtrÀder som ett komplext och motsÀgelsefullt fenomen i lÀrarnas undervisning och det rÄder ofta en brist pÄ konsekvens i synen pÄ lÀxor, kunskap och betyg..

BerÀttande Àr ett omfattande begrepp med mÄnga innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berÀttande som ett arbetssÀtt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan anvÀnda sig av i sin undervisning. En lÀrare berÀttar muntligt en i förvÀg konstruerad berÀttelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehÄll. BerÀttelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lÀtt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehÄllet. Denna undersökning baserar sig pÄ sex intervjuer med fyra svensklÀrare och tvÄ blivande svensklÀrare om vilka betydelser de lÀgger i begreppet berÀttande, deras erfarenhet av muntligt berÀttande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berÀttande i sin undervisning.