Background: Older people are a major patient group seeking medical care in Sweden. Several of the elderly are living alone and the main reason for living alone is when the Spouse passes away. Loneliness is a factor that can affect quality of life, health and wellbeing. Loneliness is an individual experience, loneliness can be self-chosen but involuntary loneliness can lead to lifelong suffering and feelings of loneliness. Aim: The aim of the study was to highlight the factors affecting loneliness among elderly people within municipal care living in Sweden.

Syftet med studien var att öka kunskaperna om och förståelsen för de äldre anhörigvårdarnas situation genom att låta dem berätta om sin situation ur egen synvinkel för de äldre anhörigvårdarna, 75 år eller äldre, som vårdar sin maka / make.Metoden som användes för att samla information var semistrukturerad intervju. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys och med separat analys av de underliggande känslouttryck som framkom i intervjun.Resultatet visar att dessa äldre anhörigvårdares situation innefattar många dagliga stressorer. Deras sömn blir störd av vårdtagaren, de har aldrig en lugn stund utan de har beredskap dygnet runt, deras avlastningstid i samband med inköp är otillräcklig och skapar stress, möjligheterna till dagavlastning för egen tid är obefintlig, de blir isolerade, de är oroade därför att back-up saknas som kan ta över om deras egen hälsa sviker, färdtjänstlagen ger inget stöd för besvär som uppkommer vid normalt åldrande, de önskar en universalkontakt, så kallad hjälpkontakt för äldre vid kommunen samt saknar känslan av förståelse från kommunen om de konsekvenser det innebär att bli äldre oavsett hälsotillstånd.Slutsatsen är att det behövs mer forskning inom området för att vi skall kunna hjälpa dessa äldre anhörigvårdare till en värdigare tillvaro..

Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

People move between countries and establish connections all over the world. This results in a need to solve problems with cross-border inheritances and partitions of joint property. Today these situations are regulated by the countries? own international private law. EU has adopted a constitution that harmonizes rules of jurisdiction and applicable law for inheritances but not the partition of joint property.

Despite the fact that women become more and more present in the private sector they still are heavily underrepresented in top positions. The cause has been debated and several explanations have been discussed. Although, many women have succeeded to reach top positions by making some more or less deliberate decisions that might have been decisive for their careers.The main purpose of this study is to analyse what women who aim for a successful career should be aware of regarding their choices of education and profession. Moreover, the importance of different circumstances for the development of women?s career opportunities has been inquired into.

Elderly couples have a right to live together. On June 1st 2006 the Swedish government extended couples? rights, granting special consideration to elderly partners to enable them to receive care in the same home. But what happens if only one of them is eligible for care? This paper has studied how elderly couples were affected in situations where one partner was unable to continue living at home, and what measures could be taken to improve their situation.

The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved Spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved Spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved Spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the Spouses? emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky?s theory; a feeling of coherence, Lazarus? coping theory combined with Folkman?s revised coping theory.

This essay is a qualitative study whose aim is to see how to find a good balance between family life and managership. The result could give concrete proposals on how help can be designed to prospective female managers. The study is based on interviews with eight female managers. The interviews have been inspired by the narrative approach with the focus on how these women have tried to find a balance between management and family life and which obstacles they faced and the support they have had. The results of the study has shown that the support that the woman has been given by their Spouse / partner has been one of the best and most important support for her to full fill her mission as being a manager as well as a mother.

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Det är främst personer över 65 år som drabbas. Fysisk, psykisk och social påverkan förekommer ofta. Hjärninfarkt och hjärnblödning är de två orsakerna till stroke och högt blodtryck är en bidragande orsak. Symtom på stroke kan till exepmpel vara förlamning eller talsvårigheter.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva äldre änkors/änklingars uppfattningar kring det eventuella stöd som erbjudits eller saknats dem, samt övriga underlättande faktorer under perioden de vårdade sin livspartner i hemmet. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var 4 kvinnor och 2 män i åldern 60-79 år med anknytning till anhörigcenter, ett kommunalt stöd för anhörigvårdare. Data analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen identifierade två teman; Uppfattningar kring stöd från samhället, släkt och vänner samt Övriga underlättande faktorer. Resultatet gav sex kategorier som informanterna framhöll som viktiga; Känsla av stöttning, Praktisk assistans, Information, Fokus på anhörigvårdaren, Upplevelse av hur den närstående mår, samt; Miljöombyte. I huvudsak visar resultatet på vikten av information och tillvägagångssättet som information ges på.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre.

Introduction: All women can be subjected to intimate personal violence by theirpartner, but the older woman's vulnerability to violence is not highlighted in research.Consequences of violence can be severe and it is essential from a public healthperspective to explore the issue even for the older woman. Objective: The objective ofthe study was to generate a deeper understanding of the problems of older woman'svulnerability to violence by their Spouse / partner. The research questions focused onwhat characterized their situation and how a gender perspective can illuminate theproblem. Method: A structured search for scientific studies was carried out in thedatabases: Pubmed, Cinahl, PsykArticles and Scopus in the area of interest. A qualityassessment of the articles was preformed and 12 qualitative studies were included in thestudy.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

I Sverige är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna människor. Stroke är ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn på den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försämrad balans och talsvårigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet påbörjas redan efter första dygnet på sjukhus och fortsätter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet är det vanligt att vårdtagarens make/maka eller sambo väljer att bli informell vårdgivare.

Bakgrund: Hjärt- eller lungtransplantation håller idag på att bli en allt vanligare behandlingsmetod när den medicinska behandlingen inte längre har någon effekt på det sviktande organet och patientens liv hotas. För patienten och dennes närstående innebär hela transplantationsprocessen mycket lidande, ångest och oro. Ofta har de närstående en mycket viktig och ansvarsfull roll i patientens omvårdnad under väntetiden. Det är därför av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur hon på bästa sätt kan stödja, trösta och hjälpa dessa närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och beskriva upplevelser av att vara närstående till en patient som väntar på hjärt- eller lungtransplantation för att få förståelse för hur sjuksköterskan kan ge stöd och hjälp.Metod: Litteraturstudie som bygger på nio vetenskapligt granskade artiklar.