?Entity continuity? refers to recurrent transcendent experiences related to certain places (?hauntings?). The experiences are often interpreted to be due to discarnate spirits or folklore entities. Although the entity continuity experience can be regarded as religious experience, they have yet to be fully explored in science of religion.The purpose of this paper was to describe entity continuity experiences and map out the scientific discussion in order to provide a psychology of religion that provides an understanding of the phenomena. For this purpose a literature study of theories of jungian psychology, parapsychology, and described experiences was undertaken.

Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod.

Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga..

Denna uppsats behandlar ämnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrån perspektivet religionsfrihet som mänsklig rättighet, dels från perspektivet skydd och aktiva åtgärder mot diskriminering med religion som grund. Syftet är att göra en utredning i ämnet samt belysa frågan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning från Europadomstolen visar att religionsfriheten inte är absolut.

I have in this essay focused on the attitude towards the medieval muslims in swedish textbooks, in the subject of history from the years between 1954 and 2012. I have made an analysis on the discourse in the books and what they says about the muslims who lived before 1500 AD. The theory I have is a Postcolonial one from the authors Edward Said, Ania Loomba and Leela Gandhi. I have also analyzed the rhetorics the authors have used in every textbook. The results I have identified is that the attitude towards the muslims have changed during the years, from a generalizing view that says that the muslims were driven by the religion and that they were different from the Christian European society that existed during the same time.

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Sammanfattning/AbstractI ett demokratiskt samhälle är yttrandefrihet samt rätten att utöva den religion som man tillhör två viktiga förutsättningar. I Frankrike har det uppstått flera debatter gällande yttrandefriheten och religionens förhållande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser på detta förhållande.I studien deltog sex yrkessamma journalister; två kvinnor och fyra män. Två av männen arbetar som karikatyrtecknare på den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, på välkända franska nyhetstidningar; Le Monde, L´Express och Le Parisien.

Vår hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten då vi på C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av länders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade på sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vår avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda på vad som kännetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att få reda på hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde även en kvalitativ innehållsanalys av DN och engelska The Times för att jämföra och se vilka ämnen med anknytning till Australien som förkommer i de båda tidningarna.Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna är liten och tenderar att vara trivial. De tre största ämnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och självförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i åldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma område. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfälle i enkäterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt självförtroende.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande..

Uppsatsens syfte är att studera porträtteringen av nationell identitet i Don DeLillos Falling Man och Amy Waldmans The Submission i förhållande till efterverkningarna av 9/11. Studien utgörs av undersökande och jämförande analyser av romanerna utifrån ett litteratursociologiskt samt postkolonialt perspektiv med fokus på nationalism, religion och commemoration.  Studien har presenterat hur amerikansk identitet har ifrågasatts och problematiserats i romanerna Falling Man och The Submission, och visat hur religion, commemoration och nationalism hänger samman med den amerikanska identiteten. En identitet som visat sig föränderlig och problematisk i efterverkningarna av 9/11. Studien har också kunnat visa att böckerna inte ämnar att lyfta fram en gestaltning av identitet som något allenarådande eller fast, utan att de istället visar hur identitet ständigt förändras och skiljer sig från karaktär till karaktär, genom problematiserandet kring tillhörighet, trygghet och trauma..

Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ?civilization? och ?clash?, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte.

I det här examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framställs i fem svenska läroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts är alla skrivna för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet är att undersöka om postkoloniala tankar och värderingar återfinns i framställningen av en främmande religion, hinduismen i det här fallet. Vilka värderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrån texterna. Undersökningen är hermeneutiskt präglad då min förförståelse ligger bakom tolkningarna jag gör.

The aim of this essay is to study the religious education which the Jewish Community of Göteborg offers to members between six and fourteen years of age. The main question of the essay is ?what function does the religious afternoon education serve for the Jewish Community of Göteborg??To answer this question I have interviewed four people who in various ways are engaged in the religious education. To analyse the result I have used Danièle Herviue-Léger?s theory ?religion as a chain of memory?.