Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.

SammanfattningDen här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ?glasögon? där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.

?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förändrats till att ha fler tillfälliga partners och att skydda sig med kondom är inte alltid så självklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjärnan är inte färdigutvecklat hos tonåringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhälsovårdens hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder för att påverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hälsosamtalet visade efter en månads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

BAKGRUND:Intresset för undersökningsområdet har väckts genom våra gemensamma erfarenheter ombarnlitteratur och läsning. Eftersom böcker har en given plats i förskolan ville vi fördjupa ossi ämnet ytterligare för att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger i de olikalässtunderna.SYFTE:Undersökningens syfte är att ta reda på hur barn och pedagoger agerar vid spontana ochplanerade lässtunder i förskolan/förskoleklass och hur den fysiska miljön kan påverka detta.METOD:Studien genomfördes med hjälp av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger iförskola/förskoleklass och 14 observationer av barn och pedagoger i förskola/förskoleklass.RESULTAT:Vi har i undersökningen kunnat se att det finns både likheter och skillnader i de olikaverksamheterna när det gäller arbetet med barnlitteratur under planerade och spontanalässtunder. En av likheterna är att samtliga pedagoger som intervjuades är överens om att denfysiska miljön har en stor betydelse för användandet av böcker. De menar att både barn ochpedagoger inspireras till att vilja använda böckerna om den fysiska miljön är inbjudande. Enskillnad vi har kunnat se är hur tillgängliga böckerna är i de olika verksamheterna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse tillsammans med barn i förskolan.Examensarbete kommer att beskriva betydelsen av daglig fysisk aktivitet för barn i de viktiga inlärningsåren. Idag är vi i samhället medvetna om att barn måste liksom vuxna röra på sig för att må bra. Forskning har även visat att barn behöver röra på sig för sin utveckling. Forskningen indikerar att barnen får en positiv självuppfattning av att prova och lyckas med olika rörelser. Även nyare Svensk forskning har visat att en utvecklad motorik bidrar till koncentration och inlärning i allmänhet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare år ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att på så sätt få ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjälp av diktafon.Resultatet från intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssätt för underlätta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det går att använda sig av ?picto-bilder? för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) är mer tystlåtna och mindre utåtagerande än pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansåg att det är viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det får positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har även blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmärksammas i högstadiet eller vuxen ålder.

Kreativitet är en förmåga som är efterfrågad i vårt samhälle och som anses viktig i många olika sammanhang, men som är svårt att beskriva i ord och svårt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden när de får arbeta med egna idéer. Som metod har jag använt aktionsforskning. Eleverna har fått arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjälp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag använt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar på att kreativitet går att lära ut och träna och vilka faktorer som stimulerar detta lärande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och på vilket sätt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och får möjlighet att använda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och den teoretiska bakgrunden utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna på förskolor är vanligtvis spontana och initieras av både vuxna och barn. Förskollärarna är positivt inställda till musik men det förekommer en osäkerhet om den egna kompetensen inom ämnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lära sig något annat, och inte som ett mål i sig. Förskollärarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgång till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Att behärska literacy är en nödvändighet för att fullt ut kunna ta del av vårt samhälle. Att lära sig att behärska skriftspråket är en lång resa som börjar redan i förskolan. Det här arbetet har som syfte att belysa i vilka situationer under dagen som barn är delaktiga i literacyhändelser. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som behandlar när literacyhändelser sker, hur de ser ut, vad de innehåller och vem som initierar dem. I studien anläggs ett sociokulturellt perspektiv på literacy.

Syftet med vår studie är att beskriva förskollärares inställningar till matematik och hur den påverkar det pedagogiska arbetet. De data vi använt oss av är historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollärare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade på att den inställning förskollärarna har till matematik påverkar det pedagogiska arbetet på olika sätt. De inställningar som visade sig var att matematik är något roligt, spännande och lekfullt, det visade sig även att matematik är något tråkigt och det finns en rädsla och en osäkerhet i arbetet med matematik.

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten.