Synen på högläsning har genom åren förändrats, från att till stor del ha varit ett hjälpmedel för gemenskap till att idag ses som något grundläggande för barns språkutveckling. Detta visar sig bland annat i förskolans läroplan, där språkutveckling lyfts som ett centralt begrepp. Under studiens gång framkom genom granskning av litteratur att det anses vara av stor vikt att hjärnan stimuleras, bland annat genom högläsning. Denna stimulering anses starta redan i tidig ålder då mycket av den intellektuella och språkliga utvecklingen sker. Den litteratur som vi studerat visade att barn som fått otillräcklig språkträning under småbarnstiden har svårt att ta igen detta under uppväxten.

Musik är någonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller åtminstone har någon relation till.  Musik blir också en allt större del av barnens vardag då de matas med musik från många olika håll via media mm. Att musik är viktigt betonas i styrdokument från förskolan där det bl.a. står att förskolan skall sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att använda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sång och musik.

Sammanfattning Den genomförda studien har granskat hur barn upplever sorg och hur de blir bemötta av skolan för att bearbeta detta. Undersökningen har baserats på litteraturläsning i ämnet samt genomförda intervjuer med dels elever som slumpmässigt valts i en niondeklass, dels med barn som upplevt djup sorg då en av deras föräldrar avlidit och dels slutligen också föräldrar till de sistnämnda barnen. Den kvalitativa intervjumetoden användes då målet var att få fram så spontana och omfattande svar som möjligt. Samtidigt fanns då möjligheten att betrakta de intervjuade och deras reaktioner. Klassföreståndaren har enligt såväl forskare som de intervjuade en viktig yrkesroll. Tyvärr visade studien att det finns stora brister hos lärare. Föräldrar och forskare är också av uppfattningen att hjälp ska komma med automatik och omedelbart vid en djup sorg, vilket inte heller alltid sker enligt studiens resultat.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Brucellos är en zoonos som förekommer världen över och orsakar ekonomiska förluster och ohälsa hos djur och människor. Brucellos är en kronisk bakteriell infektion som orsakas av en intracellulär gramnegativ bakterie ur släktet Brucella. Infektionen kan drabba ett flertal däggdjursarter och däribland människan. B. melitensis, B.

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt.

Tidigare studier har visat att det ofta finns bestämda mönster som inspirerar människor till förändring. Denna studie syftar till att beskriva hur vändpunkter kan te sig i en pedagogisk verksamhet. Genom att lyfta fram lärares och elevers erfarenheter av förändringar och vändpunkter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur dessa förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet.Studien har en kvalitativ ansats baserad på kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare och fyra elever. Intervjuerna har analyserats och utgör därefter inledningar till så kallade livsberättelser. Alla nio intervjuade har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller andra. - Alla vill lyckas med sina liv! Och därför är det så viktigt för elever att bemötas med ett hopp om att detta är möjligt.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ?personregi? - alltså med feedbacken som hjälper till att ett barn hittar ett uttryckssätt som är trovärdigt, ett sätt att spela som är livligt. Hur gör man och varför? Vad är det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet är att förstå och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion där barnen blir hjälpt till och värdesatt i deras spontana tillvaro.Arbetets metodik är inspirerad av ?grundad teori? och närmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som är verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: Vår Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater Täby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. Utifrån det material föreslås en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi.

Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt.

Våra städer utsätts idag för hårt tryck i form av förtätning och exploatering. Allt för ofta tas grönytor och naturområden i anspråk för att vi ska kunna förses med bostäder, industrier, parkeringar o.s.v. Gång på gång poängteras det däremot hur viktiga gröna utemiljöer är för oss människor och inte minst för vår miljö. För att komma i bukt med detta växande problem utformade man i Tyskland en metod för att säkerställa andelen grönytor vid exploatering. I samband med bomässan Bo01 i Malmö introducerade man för första gången metoden i Sverige, den kom att kallas grönytefaktor och grundar sig på den tyska modellen (biotopflächenfaktor). Syftet med grönytefaktorn är att skapa en attraktiv miljö för människor, att gynna den biologiska mångfalden samt att förbättra dagvattenhanteringen i området.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext?MetodMetoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande ? varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor ? klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning?De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.