Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Målet för det här kandidatexamensarbetet har varit att ringa in begreppet stig genom att undersöka och koppla samman några aspekter i syfte att öka förståelsen av stigen vid planering, utformning och förflyttning i landskapet. Inledningsvis ställs stigen i relation till rörelse och rytm. Den spontana stigen, vilken i arbetet kallas den informella stigen, föds i och med att någon börjar gå och att andra väljer att följa efter i samma spår. Stigen förbundet med rörelse och rörelsen anses kunna skapa känsla för rum. När vandraren lär känna rummet genom rörelsen, synen och känslan kan rummet bli till en plats.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i vardagliga aktiviteter efter stroke. Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med analys av självbiografier. Fyra böcker valdes ut och analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: När vardagliga aktiviteter bli för svåra, Att uppleva sig annorlunda och Att komma tillbaka till en fungerande vardag. Resultatet visar hur vardagliga aktiviteter kan upplevas som en stor utmaning när tidigare rutinmässiga aktiviteter inte längre fungerar som förut. Personerna beskrev att de inte längre hade kontroll över vardagen och en känsla av att inte längre vara densamma som förut vilket skapade en oro och osäkerhet.

Syftet med studien var att beskriva aktivitetsutförande i hemmet 4-8 veckor efter avslutad korttidsvård, ur gäster och hemtjänstpersonalens perspektiv. För att studera detta valdes en multipel fallstudiedesign. Tre äldre personer samt deras kontaktpersoner i hemtjänsten deltog i studien. Bedömningar enligt ADL trappan genomfördes vid tre tillfällen. Utifrån resultatet i ADL bedömningen genomfördes intervjuer med personen och dennes kontaktperson inom hemtjänsten.