AbstractThis essay has as its purpose to discuss the current legal regulation of the concept of humanitarian intervention. The inconsistencies in the debate over the legal status of this concept, and the legal uncertainty it brings to the acts of states and the lives of their nationals is a motivating factor for the writing of this essay. However, it has been clear from the outset that the concept of humanitarian intervention is intricately connected to political and moral ideas and values. Thus, the attitude taken towards this doctrine will be highly dependent on the perspectives of the state, government or single author representing it.Following this starting point, the aim of this essay is not to present a single answer as to whether humanitarian intervention is, or is not, legal, but to research, compare and analyze the different arguments put forward in this subject in international law today. Hopefully, this will provide the reader of this essay with some insight into the sources of international law of today and how the principles of state sovereignty, non-intervention, the prohibition of force and the protection of human rights relate to the concept of humanitarian intervention.A frank overview of the UN Charter does not support use of force except in the case of self-defence or without a Security Council mandate.

Vården ska ges på den nivå som bäst är anpassad efter patientens individuella tillstånd. Patient väljer ibland att vända sig till akutsjukvården då vårdbehovet egentligen inte är akut utan bättre kan behandlas inom primärvården. Tidigare forskning påvisar att patienter föredrar att söka sig till akutsjukvården framför primärvården då den är mer lättillgänglig samt att den uppfattas som bättre. Att det är flera personer som är inblandade i beslutet att kontakta larmcentralen samt att det är ett svårt beslut framkommer också i tidigare studier. Syftet med föreliggande studie är att beskriva patientens beslut att ringa larmcentral i stället för att ta kontakt med primärvården.

Food insecurity is a great problem worldwide and Ethiopia is one of the sub-saharan countries that are suffering from poverty and food insecurity and a large part of the population are living in a state of undernourishment. To reduce these problems, a successful horticulture production can be an important factor. Compared to other crops, fruit production in Ethiopia has not been a large part of the agricultural sector. However, the demand on the domestic market is increasing as well as the production for avocado and mango. To increase food security it is important to focus on ways to decrease post-harvest losses of food products and not only have the productivity of agriculture in focus.

Peat litter has been used in animal houses for a long time. Because of its good ability to absorb liquid and nutrients from the manure it can create a dry surface for animals and a valuable manure product. Through changes in agricultural practises the use of peat litter has diminished and is to a great extent replaced by straw, sawdust and cutter shavings although Sweden is rich in peat-findings. The aim of this work was to summarize the presented knowledge about the used of peat litter, techniques, advantages and disadvantages and to compare with other commonly used litter materials. Articles on peat litter have been searched for in magazines, databases and books at SLU library. Visits to peat industries, interviews with peat producers and with peat researchers contributed to the material. Peat is not a uniformly material.

The aim of the study was to investigate whether the sedation method had an effect on the screening result for hip dysplasia (HD). Another aspect considered was if the dog?s weight had an impact on the results. This study was a follow up on the results from an earlier study of sedation routines in Swedish dogs. The breeds included in this study were the same as in the earlier one; German shepherd, Bernese mountain dog, Boxer, Newfoundland, Rottweiler, Saint Bernard, Golden and Labrador Retriever.

Introduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus.

Hemoglobin is built up from protein and heme groups which give the blood its red colour . Hemoglobin transports oxygen and carbon dioxide between the lungs and other tissues in the body. Normally, a piglet has a hemoglobin value of 130-150 gram per liter blood, and the lower limit before anaemia appears is 80 grams per liter blood. The immune defense is also dependent upon the presence of iron in hemoglobin, since iron participates in different enzyme systems. When the piglet develops anaemia, it becomes pale and thicker around the neck.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

Arbetsmarknaden är idag ansträngd. Faktorer såsom effektivisering av organisationer, skepsis mot att nyanställa samt hög arbetslöshet medför att konkurrensen om arbetena har ökat. Därtill är sjukskrivningstalet högt. Långvarig sjukskrivning kan medföra mänskligt lidande bland annat på grund av att individen kan uppleva känslor av utanförskap samt otrygghet som ett resultat av att denne går miste om den gemenskap som vanligtvis återfinns på arbetsplatsen. Hög sjukfrånvaro genererar samtidigt höga kostnader för den statliga kassan.

Infertilitet är ett globalt hälsoproblem och 15 % av par i fertil ålder lider av ofrivillig barnlöshet.En del av infertila par genomgår infertilitetsbehandling men behandlingen leder inte alltid tillbarnafödande. Syftet med den här studien var att öka kunskaper om kvinnors upplevelser avmisslyckad infertilitetsbehandling genom att syntetisera resultaten av tidigare kvalitativa studierinom området. Metoden metasyntes användes i studien. För att hitta relevanta artiklar användesdatabaserna ``Pub Med`` och ``Scopus``. Åtta artiklar som svarade mot syftet valdes ut.

Obsterisk plexus brachialisskada (OBPP) är en nervskada som kan uppkomma vid vaginal förlossning. OBPP kan ge neurologisk funktionsnedsättning med varierad svårighetsgrad. Konsekvenserna för barn med OBPP är framförallt funktionsnedsättningar i axel, arm, hand och fingrar men även ögats nerver kan skadas. Den största riskfaktorn för OBPP är klinisk handläggning av skulderdystoci. Skulderdystoci är en svår komplikation som uppstår då barnets axlar fastnat i kvinnans bäcken i samband med förlossningens slutskede.

Introduktion: Patientsäkerhet är en viktig fråga inom hälso- och sjukvården. Vårdskadorna kostar inte bara samhället stora summor varje år utan även de drabbade onödigt lidande. Sjuksköterskor är den yrkeskategori som står patienterna närmast och innehar kunskaper om faktorer som påverkar patientsäkerheten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som påverkar patientsäkerheten på slutenvårdsenheterna på en medicinklinik.Metod: Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram har Jean Watsons omvårdnadsteori använts.