Titel: Spionage på studenternas villkor?? Studenternas läsning av och uppfattning om studenttidningen den Götheborgske SpionenFörfattare: Ida JohanssonHandledare: Monica Löfgren NilssonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskurs, Vt 2007Syfte: Syftet är att beskriva läsningen av studenttidningen Spionen och förklara den.Metod: EnkätundersökningMaterial: 550 slumpmässigt utvalda studenter i strategiskt valda ämnen, vars studentkår prenumererar på Spionen.Huvudresultat: Hälften av studenterna läser minst ett nr per termin av Spionen, den andra halvan läser den aldrig eller väldigt sällan. Det största skälet till att inte läsa Spionen är bristen på tillgänglighet och att man inte känner till den.Det finns inga starka negativa åsikter mot Spionens innehåll. Den största kritiken får den yttre formen utstå, tidningens form, färg och layout.Studenterna är överens om att man vill ha lokala nyheter i sin studenttidning. Allra starkast intresse visar man dock ?jobb ochkarriärmöjligheter efter studietiden?.Det finns två grupper av studenter.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007). Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.

During and after World War II Sweden was spying in the occupied Baltic countries which had been occupied, from 1943 by Nazi Germany and from 1944 by the Soviet Union. It began in 1943, with the Germans still occupying the Baltic countries, when Sweden and its intelligence service ?C-byrån? recruited volunteers among the Baltic refugees in Sweden and sent them back to the countries they had fled from. Many of the Baltic refugees to Sweden were men aged 25-45 so the Swedish intelligence service had a good recruiting source. This started the first period of intelligence operations in the three Baltic countries.