Som det ser ut idag kostar arbetskraften mer än materialet vid industriell tillverning av möbler. Materialet som inte passar normen sorteras bort. Det mer och mer låsta systemet som används idag klarar/vill inte bearbeta det material som inte är perfekt. Det är svårt att motivera tiden det tar i förhållande till kostnaden av sparat material. Vi är intresserade av ett annat förhållningsätt av resursanvändning, material, yta, normer, formgivning och förhållande till möbelproducenter.

Att förmedla information till spelare som skall hjälpa dem att förstå syftet med en spelscen är vad detta arbete handlar om. Detta är ett arbete som gått ut på att undersöka hur tidigare beprövade metoder ifrån filmbranschen och Mise-en-scène kan användas för att fånga åskådares uppmärksamhet. I undersökningen så har tre 3d-miljöer skapats som är uppbyggda utifrån dessa teorier och som gestaltar varsin scen ur ett fiktivt äventyr eller pusselspel. Slutligen har en studie utförts där respondenter betraktat scenerna för att sedan besvara frågor på vad de har fått ut för information av de tre scenerna..

Arbetet har handlat om hur jag som designer kan skapa uppmärksamhet kring golvproducenten Kährs och deras produkter i framtiden. Företaget hade inte några önskemål eller ramar för projektet och jag valde då själv att ta fram en sittmöbel för offentlig miljö, med särskilt fokus på väntrum och hotellobbys. Observationer och intervjuer har utgjort arbetets bas. Jag har även studerat turism och svenskhet för att hitta en knytpunkt mellan företaget, de rumsliga kontexterna och projektets mål.Designprocessen har startats med ITK och idégenereringsmetoder. En skissprocess har sedan löpande genom hela arbetet styrt detta framåt. Efter analys av företaget och den research jag gjort skapade jag en möbel för kortvarigt sittande. Form och uttryck skissades fram utifrån målet att skapa uppmärksamhet kring företaget och deras produkter.Resultatet är en sittmöbel som kan användas enskilt, men är anpassad för att sammanfogas i ett modulsystem.

Pulvermetallurgi är en tillverkningsteknik för en stor mängd maskinkomponenter såsom kugghjul, lager och filter. Tillverkningen sker genom sammanpressning och upphettning, eller sintring, av ett fint metallpulver för att på så sätt direkt skapa komponenter med önskad form, istället för att behöva skära bort delar av detaljen för att det ska erhålla den önskade formen. Detta är särskilt fördelaktigt vid kugghjulstillverkning, på grund av deras komplexa former. Tekniken är även ekonomiskt fördelaktig eftersom den knappt producerar något Spillmaterial alls i jämförelse med alternativa tillverkningstekniker. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida pulvermetallurgi är lämplig som tillverkningsmetod för kugghjul som ska användas i lastbilars växellådor, en applikation som kännetecknas av väldigt höga belastningar och driftsäkerhetskrav.

Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett intresse kring den småländska golvproducenten Kährs och deras produkter, genom att använda deras golvmaterial på ett nytt sätt. Utgångspunkten har varit att deras golv skall få ta mer plats i morgondagens offentliga rum, främst hotellobbys och väntrum. Genom att belysa golvet är min förhoppning att användaren uppmärksammar dess närvaro, och att det på så sätt tar en större visuell plats i rummet. Därför valde jag att arbeta fram en armatur som placeras direkt på golvet i rummets hörn.Mitt arbete har kretsat kring frågan om hur man flyttar känslan av golv till ett annat sammanhang utan att tappa golvets identitet. De metoder jag använt mig av för att få svar på detta är dekonstruktion, för att hitta golvets kärna, och ITK (Identity Tool Kit) för att precisera mina mål och mina visioner.Stor vikt har lagts vid att förstärka den känsla av äkthet och ursprung som präglar Kährs produkter, och därför är mycket av min inspiration hämtad från trädets uttryck i de olika årstiderna samt från den japanska estetiken, wabi-sabi.Arbetet resulterade i en golvarmatur, ånyo, som tar tillvara Kährs Spillmaterial.

Smurfit Kappa Kraftliner är Europas största kraftlinerbruk och ligger beläget i centrala Piteå. Den 21 april 2005 upphandlades en ny biobränslepanna som möjliggör förbränning av eget Spillmaterial såsom bark, spån, bioslam och returfiberrejekt. Returfiberrejekt är en restprodukt bestående av 50% massa och 50% plast samt metallföroreningar. Den aluminiumhalt som idag råder i returfiberrejektet uppgår till 0,225% av torrsubstans, ett värde som enligt pannleverantörerna inte får överstiga 0,05%. För att möjliggöra en förbränning av returfiberrejektet krävs det att aluminiumhalten reduceras.