I utbildningen till Drifttekniker vid Linköpings universitet, Campus Norrköping ingår det att under våren på andra året utföra ett examensprojekt. Just det här projektet utfördes på KV1 på Oscarsgatan, som är en del av Tekniska Verken i Linköping.Projektet gick först ut på att uppdatera befintliga provtagningsinstruktioner från 1999 som är bifogade i slutet av rapporten. Jag skulle se som det fanns något att ändra, ta bort eller lägga till. Sedan utvecklades projektet och rapporten till att även beskriva reningscyklerna för matarvattnet och rökgaskondenseringen, och med det i stora drag ta upp de viktigaste fakta och information om de olika reningsmetoderna och reningsstegen.Rapporten ska fungera som en ?snabbkurs? där man lär sig det viktigaste och nödvändigaste ifall att ordinarie drifttekniker av någon anledning inte kan utföra sin uppgift.

Syftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

2. SUMMARY A small garden exposed to a harsh coastal climate can be difficult to design. Limitations in space and in plant varieties increase the needs of an in-depth knowledge to achieve wanted goals. In this degree project the challenge has been to create a functional and position adapted garden for a very small beach house lot in Mölle, a little harbour village at the south coast of Kullaberg. ?Villa Malm?, is situated directly on the bedrock in a close settlement where the gardens, in most cases are very small and exposed to strong salty winds.

Detta examensarbete är en del av projektet MODPULP som är ett samarbete mellan Boliden och Luleå tekniska universitet. Målet är att simulera innehållet i de roterande kvarnar som mal malm inom gruvindustrin.Uppgiften i examensarbetet har varit att ta fram en mätutrustning för att mäta den effekt som tillförs till innehållet i en kvarn under malning. Detta har genomförts genom att utgå från en befintlig labbkvarn och till denna utveckla ett nytt mätsystem med tillhörande mjukvara för databehandling och kalibrering.Den tillförda effekten beräknas utifrån uppmätt vridmoment och varvtal. De försök som har genomförts visar att systemet klarar av att mäta både vridmoment och varvtal med god noggrannhet. Teoretiska beräkningar samt genomförda försök antyder en mätosäkerhet för mätning av medelvridmomentet av ±0,2 Nm (motsvarande ca ±2 %).

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Lettland är ett av de länder som blir medlem i EU år 2004 och i och med det så förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbättrande och skyddande åtgärder enligt det så kallade Sjätte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Lettland kan gå tillväga för att nå de av EU uppsatta målen samt att föreslå lämpliga åtgärder för att nå målen. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutsläppsnivåer som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp är att 40 procent av de försurande utsläppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till år 2010 räknat från 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutsläpp av svaveldioxid, medan utsläppsnivåerna av kväveoxid och koloxid måste minskas för att uppfylla de av EU uppställda kraven.

This study aims to unravel if it should be accepted to use natural resources in the Sami reindeer grazing area for the green transition. Mines, wind parks, and other infrastructure in the reindeer grazing area create problems for the reindeers which makes it difficult for the Sami to proceed with this traditional practice. While the Sami people have right to practice these customs the minerals and land which in it lies could be crucial to successfully go through the green transition in Sweden and the European Union as well. To answer the question: Should it be acceptable to use natural resources in the Sami reindeer grazing area to accomplish the green transition? a reflective equilibrium will be applied to the principles of egalitarianism and collective rights.

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren.

Fossila bränslen har sedan de upptäcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikällan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som härstammar från fossil olja varit dominerande. Främst på grund av deras fördelar mot biomassan såsom tillgänglighet, pris, energidensitet och enkelhet att användas i en förbränningsmotor. Men dessa drivmedel innehåller kolatomer som inte längre är en del av det naturliga kretsloppet och vid förbränning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Utsläpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan på den accelererande växthuseffekt världen upplever vilket kommer att medföra förödande klimatändringar.

A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality.

Fotosyntesen kallas den process som omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Fotosyntesen sker i tylakoidmembranet och drivs av två stora proteinkomplex, fotosystem II (PSII) och fotosystem I (PSI) då de tillförs energi i form av fotoner. PSI-N är ett mindre protein på ca 10 kDa som ingår i PSI. På något sätt, som ännu inte är klarlagt, samverkar PSI-N med PSI-F och plastocyanin när det dockar till PSI. Det är därför av viktigt att rena fram större mängder av PSI-N för att få djupare kunskaper om proteinet samt dess struktur och funktioner.

Det här examensarbetet är en konceptstudie om nya typer av torra och snabba skottsystem isamarbete med Alfa Laval Tumba AB. Företaget tillverkar centrifugalseparatorer för avskiljningoch rening av olika vätskor. Slam som bildas av föroreningar i processen avlägsnas ut urseparatorns dubbelkoniga periferi med hjälp av ett hydraliskt vattenbaserat skottsystem.Syftet med arbetet har varit att utveckla snabbare och exaktare skottsystemlösningar med mindrevattenförbrukning.För att definiera befintliga problem med dagens system har en förstudie med kartläggning avkundbehov och konkurrensanalys genomförts. Studien har påvisat att det finns ett behov avframförallt snabba och repeterbara skott.Examensarbetet presenterar en rad konceptlösningar till problemet. En lösning är baserad på ettvolymstyrt skottsystem med runtgående ringspalt.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att där i det området fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skänka dem möjligheter att fortsätta sin industrialisering med goda förutsättningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns där bara fjäll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhälle etablerats och invånarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen från ödemark till välorganiserat samhälle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades även skolväsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhället Kirunas grundande även där. 1842 hade en folkskolestadga upprättats som bidrog till att alla därmed skulle gå i skolan för att få en allmän folkskolundervisning och det var något som direkt ansågs vara av vikt att följa i Kiruna.