Det här arbetet behandlar frågan huruvida man kan använda etablerade studier av spelartyper och spelarbeteende av främst Bartle och Bateman, för att på ett praktiskt sätt hjälpa Spelare att optimera sin spelupplevelse. Målet har varit att ta fram en metod för att hjälpa Spelare att hitta den roll i onlinerollspelet World of Warcraft som passar Spelarens spelartyp allra bäst och som denne har störst chans att uppskatta spelupplevelsen mest igenom.Detta har gjorts genom ett personlighetstest innehållande 21 frågor baserade på forskning av spelartyper och spelarbeteende. Utifrån testtagarens svar bedöms dennes spelartyp och den klass i World of Warcraft som bäst bedöms passa Spelarens preferenser föreslås. Personlighetstestet har testats av en 15 personer stor testgrupp och resultaten visade på ett övervägande positivt mottagande och merparten var nöjda med den föreslagna klassen och tyckte spelartypsbeskrivningen passade dem.Utifrån resultaten av undersökningen dras slutsatser kring att det finns ett stort intresse för en personlighetstest av den typen, och att det har en stor potential att hjälpa både Spelare att hitta sin roll i spelvärlden och för spelutvecklare att se vad som lockar i sin spelvärld och vilka spelartyper som de kanske bör satsa mer på att locka om de vill utvidga sin spelarbas..

Detta är ett projekt som diskuterar och framställer en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den är skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet när det gäller hur en Spelare vill spela sin karaktär samtidigt som den även ska ge bättre respons från NPC:er, just i ämnet dialoger. Beroende på vad och, framför allt, hur du som Spelare säger något ska du få olika känslomässiga respons från dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och älska dig, med mera, samtidigt som de även ska kunna bli rädda för dig. Utöver detta har de även försetts med individuella minnen som tillåter dem att komma ihåg vad du har sagt och hur många gånger du har sagt det, vilket i sin tur tillåter att du får olika respons ju fler gånger du säger samma sak..

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsSpelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på Spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare Spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

Syftet med denna studie är att med hjälp av ekonometrisk analys undersöka hur antalet sålda dvd-skivor med spel- och underhållningsfilm beror av substitut- och komplementvaror såsom VHS hyr- och köpfilm, dvd hyrfilm, dvd-Spelare och hemmabioanläggningar. Enligt resultatet har egenpriselasticiteten ett negativt värde på -0,98, och korspriselasticiteten för VHS köpfilm har ett positivt värde på 0,10. Elasticiteten för dvd hyrfilm mätt som ackumulerat antal tillgängliga dvd hyrfilmer uppvisar ett positivt värde på 0,21, och motsvarande värde för den ackumulerade bruttoförändringen av antalet tillgängliga VHS hyrfilmer är 1,04. Elasticiteten för stocken tillgängliga dvd-Spelare uppvisar ett positivt värde på 0,27. Modellens förklaringsgrad (R2 adjusted) ligger på 97,5%, men å andra sidan är det bara egenpriselasticiteten och elasticiteten för dvd hyrfilm som är statistiskt signifikanta.

Arbetet redogör för konsekvensers inverkan på Spelares agerande i moraliska dilemman i dataspel. Arbetet försöker även underlätta framtida debatt inom området genom att definiera begreppen svart-vita dilemman, grå dilemman, moraliska konsekvenser och praktiska konsekvenser. Tidigare statistik visar att ungefär 15 % av Spelare agerar omoraliskt i spel som inte ger några incentiv till att göra så, arbetet testar hypotesen att andelen Spelare som agerar omoraliskt ökar om spelet uppmuntrar omoraliskt beteende. Arbetet lät åtta testpersoner spela ett spel där de ställdes inför åtta svart-vita dilemman, undertiden samlades data in om deras agerande i spelet. Resultatet visade att testpersonerna agerade omoraliskt 17 % av gångerna, alltså ingen signifikant ökning från 15 %.

Kontext. Inom speldesign är terräng ofta en viktig aspekt, särskilt i sammanhanget med Spelare som ska aktivt interagera med terräng. Dess utformning och design kan både positivt och negativt påverka hur Spelaren uppfattar spelet.Mål. I detta arbete beskrivs ett arbete i terränggenerering och om terräng kan påverka Spelaren i ett interaktivt media för att få bättre förståelse inom ämnet. Har terrängen en påverkan på hur Spelaren uppfattar situationer i spel samt deras sätt att spela? Kan den påverka om de uppfattar upplevelsen som negativ eller positiv? Vad är mest påverkande för en Spelare och hur?Metoder.

Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-Spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången.

Att låta Spelaren fatta moraliska beslut är något som blivit allt vanligare inom spelmediet och det dyker upp allt fler spel på marknaden som ger Spelaren denna möjlighet. Men hur reagerar egentligen Spelare på moraliska val i spel? Påverkas denna reaktion av den roll som Spelaren stigit in i? Tar Spelaren oftast den väg som denne finner mest rättfärdig? I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett spel som skapats med hjälp av Freemans (2004) emotioneering-tekniker. En metod baserad på Self-assessment Manikin (Bradley & Lang, 1994) har sedan använts för att undersöka reaktioner på moraliska val i spelet. Resultaten från undersökningen visar att den roll Spelaren tar på sig har liten om någon effekt på upplevelsen av moraliska val och att en majoritet av Spelare helst väljer det mest rättfärdiga alternativet. .

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsSpelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på Spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare Spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

ABSTRAKTUnder de senaste åren har det släppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vår litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar på att Spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp Spelares uppfattning kring detta. Därför har vi undersökt Spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkät, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. Vår slutsats är att Spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.

Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av världens största och framgångsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen är att dels kartlägga Manchester Uniteds kontraktsnät, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som särskiljer Manchester United från vanliga nuvärdesmaximerande företag utifrån kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak används i uppsatsen är kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnät, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar främst upp det som skiljer Manchester United från ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar på är Spelare, supportrar och sponsorer då dessa kontraktsparter är unika för företag som Manchester United.

Undersökningen har ämnat svara på hur en Spelares spelupplevelse i och uppfattning av en bana i ett spel förändrats när Spelaren haft en karta mot när den inte haft en. Genom att konstruera en bana med karta och ?minikarta? undersöktes Spelarens spelupplevelse och mentala modeller på banan. Undersökningen skilde dels på personer med spelvana och personer utan spelvana, dels på Spelare med kartor och Spelare utan kartor. Tillgången till karta visade sig knappt ha påverkat spelupplevelsen alls.

Vad är val? Är de val vi har våra egna? Spelutvecklare idag kämpar med Spelares fria vilja då detta kan orsaka problem. Till exempel när Spelare gör val som spelutvecklare inte har räknat med, vilket som följd kan skapa frustration hos båda parter. Problemet med Spelares oförutsägbarhet i sina val är något som spelutvecklare ständigt har försökt lösa. Idag finns det flera tekniker som syftar till att diskret manipulera möjligheten till val inom spel och samtidigt låta Spelare vara ovetande om detta.

I den här uppsatsen redovisar jag min undersökning av inlevelse (immersion) och vad det är som bryter den. En spelvärld är tänkt att stödja Spelarens inlevelse, inte bryta den, ?creatures do not exist in a vacuum? (Carter, K). Jag lägger fram olika avbrott (Design avbrott, Grafiska avbrott och Effekt avbrott ) mot inlevelse i spel baserade på litteratur och artiklar av b.la. Adams E, Carter K och Sutherland J.

Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan Spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa Spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsSpelare i årsredovisningen.