Denna studie undersöker påverkande faktorer på asylhandläggarens rättsanvändning av utlänningslagen. Uppsatsen utgår ifrån ett rättssociologiskt perspektiv vilket lyfter upp att andra faktorer utöver lagstiftningen spelar in vid lösning av ett juridiskt problem. Under en praktiktid på Migrationsverket i Malmö genomfördes en förstudie samt en kvalitativ intervjustudie med åtta handläggare på verkets tre asylprövningsenheter. Intervjumaterialet är studiens huvudsakliga empiri. Studien visar att handläggarna upplever att flera faktorer såsom lagens otydlighet, produktionskrav, egen inställning till uppdraget, samhällsstrukturer, organisationens verktyg och beslutsfattares inställning påverkar dem i deras rättsanvändning av utlänningslagen.

BakgrundVårt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. Vår bakgrund kommer därför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vår undersökning är att undersöka hur kön konstrueras i små barns fria inomhuslek på förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Som undersökningsverktyghar vi använt observationer. Observationerna har utförts på en småbarnsavdelning på en förskola.ResultatVårt resultat visar att barn konstruerar kön genom att använda materialet som finns på förskolan.Studien visar att pedagogerna på förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande då barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser därför att yttre faktorer, såsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön..

Att utföra ett arbete väl är viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske på olika sätt. En väl utförd prestation kan upplevas på olika sätt, både av den presterande och av de som befinner sig i närheten, samt även ge konsekvenser för fortsatt lärande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lärandet samt ökar tron på den egna prestationsförmågan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om rätten att föra talan inför rätta, enligt artikel 16 i FN:s flyktingkonvention, verkställts på ett effektivt sätt i Sydafrika. Rätten att föra talan inför rätta är intressant att analysera eftersom den ofta är förutsättningen för att förverkliga andra mänskliga rättigheter och spelar en central roll för ett fungerande rättssamhälle. Det är vidare intressant att se hur rättigheten implementerats i ett land som Sydafrika. Det var relativt nyligen som landet demokratiserades och befriades från tiden med apartheid. Den nya konstitutionen är i dag starkt präglad av landets historia och sätter ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter.

This essay is a comparison according to the ideological thoughts about womens position in the society of Mao Zedong och Josef Stalin. The material I have analysed is writings by Mao and Stalin, in a wide range from leaflets to orders to the armies of the states of China and the Soviet Union. The method I have used is an ideological analysis where the attitude towards women is the target for my survey. The attitude towards women generally was not unified in the world during the time for Mao and Stalin. In many countries the women was intended to take care of the children and the home, not be active in working and fighting.

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter påverkas av statliga regleringar. Metod: Studien är baserad på sekundärdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. Primärdata har samlats in genom åtta intervjuer med ämneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hälsoekonomiska utvärderingarna genomförda av TLV är ett sätt för statsmakten att förflytta ett visst mått av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvärderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmärksamhet mot samhällsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande på efterfrågan av medicinteknik-företagens produkter.

Många forskare anser att leken är en central del för lärande. Leken tar dessutom stor plats på fritidshemmen och är en viktig del för verksamheten. Lekens betydelse har mer och mer uppmärksammats och används på ett lätt, roligt och enkelt sätt för att uppnå lärande inom fritidsverksamheten.Syfte med vårt arbete är att genom intervjuer undersöka vilken uppfattning fritidspedagogerna har kring lekens betydelse för lärande.I undersökningen valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har använt oss av intervjuer där vi har tolkat och bearbetat svaren. Intervjupersonerna har varit fem fritidspedagoger samt en förskollärare som arbetar på olika fritidshem i två olika kommuner.Resultatet visar att alla fritidspedagoger anser att lek och lärande hör ihop.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tänkt, det vill säga 10 TWh till år 2015. Om detta ska införlivas krävs det att kommunerna runt om i Sverige sätter igång med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och Luleå - där Karlskrona kommun kanske har kommit allra längst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmänhet, kan bero på ett flertal faktorer där bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.

Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen.Syfte: Vårt syfte är att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur människor som på olika sätt har erfarenhet av Eriksberg upplever området där.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: Våra resultat visar att Eriksberg är ett område som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt också som en form av segregation, då endast vissa har råd att bo där. De visar även att arkitekturen spelar en roll för människors upplevelse av trygghet, bland annat att de känner sig mer trygga med ökad belysning..

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

Diskriminering förekommer inom flera olika områden i samhället. Rekryterare befinner sig dagligen i situationer där diskriminering kan förekomma och har det huvudsakliga ansvaret för att motverka detta. Syftet med undersökningen var att få en förståelse över vilka metoder rekryterare använder sig av för att motverka diskriminering samt att få en inblick i hur rekryterare upplever att egna värderingar spelar in i rekryteringsarbetet. I studien genomfördes åtta kvalitativa individuella intervjuer med rekryterare på åtta olika rekryteringsföretag. Intervjuerna var halvstrukturerade och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en induktiv tematisk analysmetod.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Med utgångspunkt i rollteorins begrepp position och roll undersöks i uppsatsen hur individen intar enposition och på så sätt kan spela den roll som tillhör positionen. Att människor spelar roller i olikasammanhang är inget nytt, men frågan är hur de går tillväga. I uppsatsen intervjuas tre skådespelare som samtliga är fast anställda på en medelstor institutionsteater i Sverige. Intervjuerna fokuserarfrämst på repetitionsperioden och hur samspelet mellan person och roll fungerar i skådespelarensarbete med en pjäs. Dessa intervjuer analyseras sedan med utgångspunkt i rollteorin och med hjälpav ytterligare teorier, främst socialpsykologiska.