Psykodynamisk korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet.

Konsumententer idag har blivit mer medvetna och noggranna att kontrollera att produkter uppfyller deras krav på moral och etik. Företags sociala ansvarstagande och etiska agerande har därmed kommit att spela allt större roll för konsumenters köpbeslut. Socialt ansvarstagande innefattar flera olika områden. Ett av dessa är stöd för anställda, till vilket anställdas ergonomiska arbetsförhållanden kan räknas till. Idag finns en rad olika varumärkningar för produkter som på olika sätt kan anses vara etiska.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.

The logistic business Svenska Retursystem AB was founded by the Swedish retail sector in the year 2000, and their introduction of a grey plastic crate to the supply chain for perishable goods changed the situation for the swedish horticultural sector. The new system revealed several challenges to be tackled by all actors, from the small family firm to the bigger organisations. Whereas the initiative comes from the customer himself, from the horticultural sector ?s point of view, a refusal of the new packing is a hard decision to take. It is however interesting that a comparison between the two systems, shows in favour of the corrugated board boxes, not only concerning environmental aspects but also for economical and ergonomical reasons.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.

Denna uppsats har som syfte att belysa vad två musiker har för tankar och åsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna på tv-spelsmusik. Metoden som används är kvalitativa intervjuer och frågorna som ställs till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sådan, hur den upplevs i förhållande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas åsikter är. Frågorna ställs dels med utgångspunkt från musikernas generella åsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrån musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jämförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. Utifrån svaren får man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar på att det krävs fler informanter än de två musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra några större slutsatser.

Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen.Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen.Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år.

Vi vill med denna uppsats se hur det påverkar elever att inte passa in i skolans mall, att få gå på en resursskola och vilken funktion denna skola får för eleverna. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever som gått på en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av våra nio informanters livsberättelser. I dessa har vi funnit genomgående teman som vi sedan analyserat utifrån utvalda sociologiska teorier, vilka är Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stämplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primär och sekundär socialisering. Det är viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberättelse och därmed sin egna unika upplevelse av sin skolgång och resursskolans betydelse.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som är i behov av särskilt stöd ex. svårt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som är ett specialpedagogiskt arbetssätt. Lekarbete står för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet..

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

The purpose of the study was to examine possible aspects concerning the choice to play as good or evil with a focus on the players´ subjective experience. A form was constructed and the material was interpreted according to Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The games Mass Effect I and II were used as an example of the choice to play as good or evil since the choice between Renegade (evil) and Paragon (good) is present. The sample consisted of individuals who had played Mass Effect I and/or Mass Effect II and were over 18 years old. The end result concerning who played a Renegade or a Paragon came to be very uneven (15 out of 16 participants played a Paragon) which means that the result mostly relates to possible aspects concerning the choice to play a Paragon.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv, få en överblick, samt större förståelse för min egen lärandeprocess i a prima vista-spel. I bakgrundskapitlet beskrivs några metoder och strategier för att utveckla a vista-spel, samt tankesätt kring a vista-spel i dagens musiksamhälle. För att observera min övning i a vista-spel, användes videoinspelningar, loggbok samt självobservation. I övningen användes pedagogiska a vista-träningsböcker samt visböcker, med blandad repertoar. Resultatet visade att användning av redskap såsom; metronom, träningsböcker, kropp, samt noter ledde övningen framåt.

Syftet med det här arbetet är att återskapa en förutbestämd intensitetskurva inom ett tvådimensionellt plattformsspel. Arbetet bygger främst på teorier av Mike Lopez som han publicerat i ett antal artiklar på Gamasutra. Lopez artiklar handlar om spelprogression, dvs. hur man ska gå tillväga för att behålla spelarens intresse genom hela spelomgången, och att ha en bra intensitetskurva är en del av progressionen.Under arbetets gång skapas ett spel som sedan en testgrupp får spela igenom. Under testningen mäts deras puls, och den data som utvinns används för att skapa en graf och jämförs sedan med den intensitetskurva som skulle efterliknas.

I den här rapporten var målet att undersöka hur slumpmässighet med ljud påverkar spänningsuppbyggnader i skräckspel. I bakgrunden ges möjliga definitioner av emotionen rädsla, följt av teorier kring hur skräckspel är uppbyggda och vilken betydelse ljudet har i skräckspel. För undersökningen skapades två testbanor med 3d-grafik där ett antal spänningsuppbyggnader med ljud leder fram till konfrontationer med monster som måste undvikas. Den ena banan hade ett statiskt tidsintervall för spänningsuppbyggnaden, för den andra banan slumpades det fram. 14 testpersoner fick spela båda dessa testbanor och svara på frågor i intervjuer för att förmedla sin upplevda rädsla.