Mitt syfte Àr att studera Leonard RÀÀfs nedskrivna sÀgner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att mÄnga av sÀgner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjÀlp har jag stÀllt nÄgra frÄgor som jag ska försöka att besvara:* Vad sÀger sÀgnerna om frierier, fÀstning och bröllop?* Hur förhÄller sig kyrkan till sÀgnerna angÄende frierier, fÀstning och bröllop?* Vad sÀger sÀgnerna om dop?* Hur förhÄller sig kyrkan till sÀgnerna angÄende dopet?Tack vare Leonard RÀÀfs framsynthet att bevara de gamla sÀgnerna till eftervÀlden kan man fÄ en inblick i den gamla svenska kulturen. Det Àr viktigt att veta sin historia för att fÄ förstÄelse för sin egen tid.

Konsumententer idag har blivit mer medvetna och noggranna att kontrollera att produkter uppfyller deras krav pÄ moral och etik. Företags sociala ansvarstagande och etiska agerande har dÀrmed kommit att spela allt större roll för konsumenters köpbeslut. Socialt ansvarstagande innefattar flera olika omrÄden. Ett av dessa Àr stöd för anstÀllda, till vilket anstÀlldas ergonomiska arbetsförhÄllanden kan rÀknas till. Idag finns en rad olika varumÀrkningar för produkter som pÄ olika sÀtt kan anses vara etiska.

Psykodynamisk korttidsterapi för barn Àr eftersatt i Sverige gÀllande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats Àr en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka förÀldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell förÀldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och förÀldrar har övervÀgande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stÀrkt engagemang jÀmfört med lÄngtidsterapi, tack vare tidsbegrÀnsningen och det aktivare förhÄllningssÀttet.

I den hÀr studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar bÄde elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjÀlp av en enkÀt som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man mÄnga olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkÀten förekom i skolorna och med tanke pÄ denna variation bör det gÄ att hitta rÀtt stöd för varje individ.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda pĂ„ hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin frĂ€mlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med frĂ€mlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rĂ€dsla för utlĂ€nningar utan ocksĂ„ rĂ€dsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde ocksĂ„ ansprĂ„k pĂ„ att vilja styra hur mĂ€nniskor skulle tĂ€nka och agera i det dagliga livet. ÄndamĂ„let med denna uppsats blir förutom det ovan nĂ€mnda att ta reda pĂ„ vad som föranledde Olaus Petris frĂ€mlingsfientlighet.

Denna uppsats har som syfte att belysa vad tvÄ musiker har för tankar och Äsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna pÄ tv-spelsmusik. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och frÄgorna som stÀlls till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sÄdan, hur den upplevs i förhÄllande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas Äsikter Àr. FrÄgorna stÀlls dels med utgÄngspunkt frÄn musikernas generella Äsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrÄn musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jÀmförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. UtifrÄn svaren fÄr man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar pÄ att det krÀvs fler informanter Àn de tvÄ musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra nÄgra större slutsatser.

The aim of the study was to investigate how four pupils in sixth grade use language when writing narrative texts, examined in relation to the typical structure and linguistic features of a narrative text. Another aim was to explore the similarities and differences between texts which received an A or B grade and texts with a D or E grade. The pupils? texts are analysed from a systemic-functional perspective on language and on the basis of the typical structure and language of a narrative text, with the focus on expressions of time, processes, descriptions and nominal groups (cf. Johansson & Sandell Ring 2012).

The logistic business Svenska Retursystem AB was founded by the Swedish retail sector in the year 2000, and their introduction of a grey plastic crate to the supply chain for perishable goods changed the situation for the swedish horticultural sector. The new system revealed several challenges to be tackled by all actors, from the small family firm to the bigger organisations. Whereas the initiative comes from the customer himself, from the horticultural sector ?s point of view, a refusal of the new packing is a hard decision to take. It is however interesting that a comparison between the two systems, shows in favour of the corrugated board boxes, not only concerning environmental aspects but also for economical and ergonomical reasons.

Vi vill med denna uppsats se hur det pÄverkar elever att inte passa in i skolans mall, att fÄ gÄ pÄ en resursskola och vilken funktion denna skola fÄr för eleverna. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med elever som gÄtt pÄ en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av vÄra nio informanters livsberÀttelser. I dessa har vi funnit genomgÄende teman som vi sedan analyserat utifrÄn utvalda sociologiska teorier, vilka Àr Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stÀmplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisering. Det Àr viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberÀttelse och dÀrmed sin egna unika upplevelse av sin skolgÄng och resursskolans betydelse.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer frÄn femtiotalet fram till tvÄtusentalet. FrÀmst har jag fokuserat mig pÄ kvinnans position i dessa filmer och gjort en Äterkommande jÀmnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp pÄ femtiotalet. Jag har gjort en innehÄllsanalys pÄ tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut dÄ det finns ett tydligt samspel mellan mÀn och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och Àr betydande för historien.Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktÀrer i actionfilmer fÄtt större utrymme att spela pÄ allt eftersom tiden gÄr och att bilden för vad som Àr manligt och kvinnligt Àndrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjÀlten alltid kan spÄras tillbaka till den amerikanska hemmafrun pÄ femtiotalet..

Syftet med denna undersökning Àr att bidra med kunskap om pedagogers förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt gentemot barn av annan etnisk bakgrund Àn svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssÀtt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svÄrigheter med arbetet i en mÄngkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde Àven pedagogernas arbetssÀtt exemplifieras. Undersökningen visade pÄ 3 olika Äterkommande teman hos de bÄda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssÀtt, svÄrigheter och olika grad av sjÀlvsÀkerhet i det interkulturella arbetssÀttet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

The purpose of the study was to examine possible aspects concerning the choice to play as good or evil with a focus on the playersÂŽ subjective experience. A form was constructed and the material was interpreted according to Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The games Mass Effect I and II were used as an example of the choice to play as good or evil since the choice between Renegade (evil) and Paragon (good) is present. The sample consisted of individuals who had played Mass Effect I and/or Mass Effect II and were over 18 years old. The end result concerning who played a Renegade or a Paragon came to be very uneven (15 out of 16 participants played a Paragon) which means that the result mostly relates to possible aspects concerning the choice to play a Paragon.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, fÄ en överblick, samt större förstÄelse för min egen lÀrandeprocess i a prima vista-spel. I bakgrundskapitlet beskrivs nÄgra metoder och strategier för att utveckla a vista-spel, samt tankesÀtt kring a vista-spel i dagens musiksamhÀlle. För att observera min övning i a vista-spel, anvÀndes videoinspelningar, loggbok samt sjÀlvobservation. I övningen anvÀndes pedagogiska a vista-trÀningsböcker samt visböcker, med blandad repertoar. Resultatet visade att anvÀndning av redskap sÄsom; metronom, trÀningsböcker, kropp, samt noter ledde övningen framÄt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att Äterskapa en förutbestÀmd intensitetskurva inom ett tvÄdimensionellt plattformsspel. Arbetet bygger frÀmst pÄ teorier av Mike Lopez som han publicerat i ett antal artiklar pÄ Gamasutra. Lopez artiklar handlar om spelprogression, dvs. hur man ska gÄ tillvÀga för att behÄlla spelarens intresse genom hela spelomgÄngen, och att ha en bra intensitetskurva Àr en del av progressionen.Under arbetets gÄng skapas ett spel som sedan en testgrupp fÄr spela igenom. Under testningen mÀts deras puls, och den data som utvinns anvÀnds för att skapa en graf och jÀmförs sedan med den intensitetskurva som skulle efterliknas.