I takt med att samhällets värderingar förändras ändras också synen på stadens historiska, nutida och framtida värden. Hur den rätta avvägningen görs mellan dessa värden är något som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förändring och utveckling. En avvägning måste ske på ett sådant sätt att stadens alla värden får plats och syns. Värdena måste i sin tur vävas samman till en helhet. Det gäller då att ha en god kunskap vad gäller staden historia och nuvarande identitet men också var staden kommer att befinna sig i framtiden.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation.

Abstrakt I mitt arbete har jag ur olika aspekter analyserat det slutprov (Skåneprovet) på A-kursen i historia, vilket på initiativ av historielärarnas förening genomfördes 2004 på några gymnasieskolor i Skåne. Man ville härmed titta närmare på attityden till provet och skapa en debatt om historieämnets status och vilka möjligheter som finns till en nationell bedömning.290 elever från olika utbildningar deltog i provet, som bestod av fem delar, där det bl.a. ingick analys av och diskussion kring historiska skeenden, samtal utifrån historiskt perspektiv och källkritiska ställningstaganden. Vid konstruktionen av provet hade man naturligtvis utgått från läroplanens målbeskrivning. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vad elever och lärare anser om obligatoriska slutprov och huruvida Skåneprovet följer de riktlinjer som gäller för provkonstruktion.

I takt med att samhällets värderingar förändras ändras också synen på stadens historiska, nutida och framtida värden. Hur den rätta avvägningen görs mellan dessa värden är något som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förändring och utveckling. En avvägning måste ske på ett sådant sätt att stadens alla värden får plats och syns. Värdena måste i sin tur vävas samman till en helhet. Det gäller då att ha en god kunskap vad gäller staden historia och nuvarande identitet men också var staden kommer att befinna sig i framtiden.

För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mångkulturella och globaliserade samhället, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förändring som kräver ökad förståelse och medkänsla hos individer eftersom möten med främmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mångfalden, förhållningssätt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollärare uppfattar om mångkulturella frågor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollärarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten är att skapa utökad kunskap för att förstå en del av det komplexa samhället.I tidigare forskning framkommer det att den mångkulturella utbildningen i högskolan inte kom igång förrän på 1990 talet, det innebär att skolan långsamt försöker hitta nya interkulturella former.

Då det under analysens gång har urskiljts flera mansbilder i Din stund på jorden, kan jag hålla med manlighetsforskare som t.ex. Claes Ekenstam att manlighet är något som hela tiden påverkas av samhälliga förändringar och ideologier. Eftersom romanen sträcker sig under en tidsperiod på omkring 60 år har detta medfört till att mansbilderna förändrats under handlingens gång, i och med att också samhället förändrats. Analysen har dock inte närmare gått in på hur samhället i romanen förändrats utan enbart på hur de olika karaktärerna skiljer sig från varandra, där tydliga skillnader framkommit. Jag har konstaterat att brödernas mansbilder skiljer sig åt från de övriga män i det bondesamhälle de lever i då jag använt mig utav omanlighetsbegreppet.

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill Speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hållbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

I dagens moderna samhälle blir vårt yttre allt viktigare, såväl utsida som insida ska må bra. Detta Speglar sig även i tandvården, där munnens estetik blir lika värdefull som dess funktion. Patienternas ökande intresse och efterfrågan ställer höga krav på oss behandlare, som måste kunna tillgodose dessa önskemål. Detta kräver en bred och djup kunskap om såväl verkningsmekanismer som marknadsutbud. Vårt syfte med studien är att ta reda på: Är blekning skadligt för tänderna? Hur fungerar blek-ning - vekningsmekanismer? Vilka eventuella biverkningar finns? Hur mycket vetenskap finns kring blekning? Hur tillförlitlig är denna vetenskap? För att svara på våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie som baserades på material från PubMed.

Denna uppsats är en sammanställning i dagboksform som berättar om hur jag lär känna Prag med hjälp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet är ett skapande arbete, men det syftar här inte till att formge och skapa nya platser, istället blir det ett sätt att närma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken är det som håller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i både ord bild, den utveckling som sker under arbetets gång. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förståelse av processen och de frågor som dyker upp under arbetets gång. Den första delen ägnas åt att hitta och orientera sig i en okänd stad. Jag promenerar, men istället för att ta hjälp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita små minneskartor. Även om minnet är diffust stämmer dessa små minneskartor trots allt relativt väl överens med verkligheten, även om vinklar och avstånd inte alltid är korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt Speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt Speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt Speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt Speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt Speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.