Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt.

Fokus för denna uppsats är att undersöka hur chefer anser att de påverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mängder av organisationsteorier där struktur och kultur studeras samt hur människorna inom organisationen är och påverkas, men sällan för att inte säga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett ämne som är av stor vikt. Chefer har ständigt förväntningar på sig och detta gäller även språket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar språkbruk och samtalsansatser.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Syfte: I och med en förändring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstånd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte längre särskolan. Denna förändring i lagtexten innebär stora förändringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsättningar för en sådan, därav användningen av ?en förändrad skola för alla?.Syftet med studien är att undersöka hur förändringen gällande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lärare i grundskolan och hur lagändringen påverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lärarnas beredskap, inställning och kunskap med fokus på hur detta påverkar deras lärarroll i en förändrad skola för alla. Teori: Studien är hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvärldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lärare som har elever med autismspektrumtillstånd i sina klasser har genomförts.

Uppsatsen handlar om aktiebolagsregleringen i Sverige och Ryssland med fokus på minoritetsskyddet för aktieägarna. Arbetet innehåller en allmän beskrivning av bolagsformer som finns i ryska bolagsrätten, historisk överblick i den svenska och ryska aktiebolagsrätten. De grundläggande frågeställningarna med uppsatsen är utformningen och jämförelse av minoritetsskyddsregler i Sverige och Ryssland och tillämpningssvårigheter och praxis som finns på området. Arbetet berör sådana allmänna skyddsmoment som aktiebolagets verksamhetsföremål, likhetsprincipen, vinstsyfte och generalklausulen. Vidare behandlas sådana specifika regler som jävsbestämmelser, lojalitetsplikten, insynsregler samt vinstutdelnings procedur.

Syftet med vår undersökning är att beskriva de erfarenheter och berättelser om frukost som en särskild grupp elever bär med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berättelser från elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma åt elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berättelser visar på att de har en förståelse för den viktiga frukosten betydelse.

Det här arbetet handlar om gång- och cykelpassager som är en del av ett grönstråk i en stadsmiljö. Studierna fokuserar på tre utvalda platser i Uppsala. Idag anses cykling som en del av en sund, hållbar och miljövänlig livsstil. Städer försöker att öka antalet cyklister och gående medan bilar ska stegvist trängas ut ur stadskärnan. Gång- och cykelpassager som är en del av ett helt cykelnät kännetecknas i sin planering och design av tekniska och trafikrelaterade faktorer eftersom det är trafikplanerare som ansvarar för dem som en del av gatan. Trots att denna specifika typ av gång- och cykelpassager inte bara är en del av cykelnätet utan också av ett rekreationsområde, fattas ofta det landskapsarkitektoniska perspektivet.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Borrelios är den vanligaste fästingburna infektionen på norra halvklotet, och orsakas av spiroketer tillhörande Borrelia burgdorferi sensu lato-komplexet. Dessa bakterier kan spridas till flera organ och ge upphov till olika symptom i bland annat hud, nervsystem, leder och hjärta. Omkring 15 % utvecklar neurologiska symptom, så kallad neuroborrelios. Den bästa indikatorn på aktiv neuroborrelios är framförallt karakteristiska neurologiska symptom samt tecken på en inflammatorisk förändring i cerebrospinalvätskan (CSV) i kombination med lokalt producerade antikroppar mot Borrelia burgdorferi s.l. i CSV.

I denna uppsats undersöks skillnader i tempus mellan en engelsk populärvetenskaplig bok och dess svenska översättning, Karen Armstrongs A History of God (1993) - Historien om Gud (1995). Uppsatsen syftar dels till att upptäcka generella skillnader i användningsområden mellan engelska och svenska när det gäller specifika tempus, dels till att undersöka huruvida ändrat tempus kan innebära att den semantiska ekvivalensen rubbas. Som teoretisk modell används Reichenbachs modell för att beskriva hur tidsrelationer beskrivs i språket med hjälp av tempus. Undersökningen visar bl.a. att det finns en tendens till att dåtidstempus i den engelska källtexten ofta ersätts med presens i den svenska måltexten..

Rapporten beskriver vad självförtroende är, vad styrdokumenten säger, hur det uppkommer och stärks samt hur viktig lärarens roll är för elevers självförtronde. Den beskriver vidare att självförtroendet är en av de viktigaste grundförutsättningarna för en individs välbefinnande och för det livslånga lärande. Vi ville undersöka lärarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers självförtroende, samt hur lärare upplever att de stärker elevers självförtroende i grundskolans tidigare år. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lärare i en liten skola i Norrbotten.

Personer med autism behöver ha människor runt omkring sig som förstår dem, vilket kräver kunskap både om autism och om den specifika individen. För att kunna uppnå detta behövs ett fungerande samarbete mellan föräldrar och personal. Syftet med denna studie var att jämföra personal och föräldrars syn på personer med autism. För att undersöka detta genomfördes 10 intervjuer som analyserades med meningskoncentrering som analysmetod. Resultatet visade att föräldrar och personal betonade olika delar av störningen.

Området denna undersökning rört sig inom är karaktärsdesign inriktat på mediet digitala spel. Undersökningens mål var att belysa avsaknaden av etniskt utseende inom MMO-genren, samt undersöka attitydtendenser bland studenter som kan komma bli framtida spelutvecklare. Frågeställningen som söktes besvaras var om och på vilket sätt uppfattningen av karaktärer påverkas vid alternering av hud-, hår- och ögonfärg, samt om utseenden kopplade till specifika etniska ursprung i högre grad tilldelas negativa attribut än normen. Resultatet av undersökningen kan tolkas som att respondenternas uppfattning av karaktärer förändrades då karaktärens hud, hår och ögonfärg alternerades, och i majoriteten av fallen tilldelade informanterna mörkare karaktärer i högre grad positivare attribut än de ljusare varianterna..

I Sverige är demens den fjärde största sjukdomen och i världen förväntas nästan en fördubbling av incidensen ske till år 2030. Det är därför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som är effektiva på denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hälsofrämjande effekter i vården av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes där tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvården visar på positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmåga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbättrad nutrition hos dessa individer.