I samband med skolans decentralisering pÄ 1980-talet uppstod det krav pÄ att lÀrare skulle bli mer professionella i sin yrkesutövning. DÄ regeringen stÀller högre krav pÄ lÀrarna Àr det dÀrför nu naturligt att de gÄr lÀrarna till mötes dÄ det gÀller en utredning om lÀrarauktorisation.Vi valde att stÀlla oss frÄgan hur lÀrarfacklig press argumenterar för eller emot en lÀrarauktorisation för att uppnÄ det specifika syftet som Àr: att belysa vad en lÀrarauktorisation kan betyda för lÀrarkÄrens professionaliseringsstrÀvanden.I vÄr empiriska undersökning valde vi att förhÄlla oss till metoden argumentationsanalys dÄ metoden lÀmpar sig bra nÀr argument skall lyftas ut och förstÄs ur tidsskrifter. Mer specifikt valde vi att förhÄlla oss till modellen orsak-problem-lösning för att fÄ en överblick av och en insikt i argumentationen för eller emot en auktorisering.Med hjÀlp av metoden kom vi fram till att argumenten i hög grad kunde hÀrledas till lÀrares professionaliseringsstrÀvan mot "social stÀngning". Detta innebÀr att en eventuell lÀrarauktorisation skulle betyda en hel del för lÀrarkÄren, exempelvis att lÀrarkÄren lyckas avgrÀnsa sig gentemot andra yrken och dÀrmed kanske pÄ sikt uppnÄ högre status..

Bakteriella patogener i livsmedel Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos mÀnniska och djur vÀrlden över, dÀrför Àr tillverkning av sÀkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagslÀget anvÀnds oftast odling pÄ selektiva substrat av bakterier för att pÄvisa patogener och tidsÄtgÄngen kan vara upp till en vecka. En molekylÀrbiologisk metod som kan minska tidsÄtgÄngen Àr microarrays, dÀr detekteras mÄlorganismen pÄ DNA- eller RNA-nivÄ. EnkelstrÀngade oligonukleotider, sÄ kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat, hybridiseras. Sonderna designas sÄ att de Àr specifika för de bakterier som ska pÄvisas och fÀsts i mikroformat pÄ en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder. Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via polymeraskedjereaktion. Templaten fÀrgas in för att en scanner ska kunna avlÀsa resultaten av vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och dÀrmed pÄvisa bakteriella patogener. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur microarrays kan anvÀndas för att detektera bakteriella patogener i livsmedel och om tidsÄtgÄngen kan minskas.

Syftet var att beskriva vilka omvÄrdnadsproblem som kan uppstÄ i samband med polyfarmacihos Àldre personer. Litteraturstudien gjordes med beskrivande design. Datainsamling viadatabaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades pÄ 12 kvantitativa artiklar. Resultatetvisade att det fanns samband mellan polyfarmaci och flera specifika omvÄrdnadsproblembland Àldre personer.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄverkas av temakryssningar. För att fÄ fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord pÄ en temakryssning. En enkÀtundersökning genomfördes Àven via sociala medier, dÀr kryssningspassagerarna frÄn samma temakryssning svarade pÄ frÄgor relaterade till identitetsskapande.Resultatet frÄn undersökningen visar att temakryssningar pÄverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄ olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras Àr att kryssningspassagerare anvÀnder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhÀva sin identitet. Passagerarna Äker pÄ en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stÀmmer överens med deras egen sjÀlvbild och de identifierar sig sjÀlva med det specifika temat.

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

Hypertoni Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle och anses dÀrför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni stÄr för cirka 13 procent av den totala dödligheten i vÀrlden, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vÄrd av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vÄrd av hypertoni.

Det huvudsakliga syftet med arbetet var att fÄ kunskap om insatsen boendestöds relevans utifrÄn brukarnas perspektiv och bedömningar.Specifika frÄgor var:? Hur pÄverkar boendestöd personens livslopp?? Hur pÄverkar boendestöd personens ÄterhÀmtning frÄn psykisk funktionsnedsÀttning/ ohÀlsa?Studien byggde pÄ tvÄ intervjutillfÀllen med fyra personer med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsÀttning och boendestöd. Analysen gjordes utifrÄn de teoretiska perspektiven ÄterhÀmtning och livslopp.Det boendestöd som gavs till de intervjuade och som anpassats individuellt, var en viktig faktor som pÄverkade livsloppet positivt. Boendestödet hade pÄverkat personerna och verkat positivt i deras ÄterhÀmtning. Boendestödet var en fungerande hjÀlp i de fall det var flexibelt och dÄ det fanns en möjlighet att individanpassa hjÀlpen utifrÄn personernas livssituation.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka kunnandet och förstÄelsen inom omrÄdet konflikter och konflikthantering. Metoden som anvÀnds Àr en fallstudie dÀr lÀrares och elevers syn pÄ den konflikthantering som sker pÄ en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frÄgan Àr hur lÀrare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. FrÄgestÀllningar: ? PÄ vilket sÀtt ser lÀrare och elever pÄ varför konflikter uppstÄr?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar konflikter lÀrare och elever och samspelet emellan dessa och vad fÄr det för konsekvenser?? Hur ser lÀrare och elever pÄ skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

Den globala turismnÀringen har kommit att bli en av vÀrldens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje Är. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten pÄ sig sjÀlv i förhÄllande till det han/hon möter och hur förhÄller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk hÄllning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir dÀrmed centrala i förstÄelsen av det undersökta materialet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av den professionella rollen i ett multidisciplinÀrt team inom psykiatrins Àtstörningsenhet. Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett Ärs erfarenhet inom psykiatrins Àtstörningsenhet. Undersökningsgruppen bestod av tio arbetsterapeuter med vid geografisk spridning över Sverige. Studien genomfördes via telefonintervjuer och intervjuutskrifterna analyserades med inspiration av en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av arbetsterapeutens roll i teamet?, ?Att erhÄlla stöd frÄn teamets representanter?, ?Otydliga professionella roller i teamet? och ?Att strÀva mot samma mÄl?.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsÀrskoleelever och lÀrare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal sÀrskoleelevers och lÀrares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod, för att pÄ sÄ sÀtt undersöka Àmnet utifrÄn respondentens berÀttelse och dÀrmed fÄ sÄ djupgÄende detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva mÀnniskors upplevelser och Äsikter.

MÄnga av vÀrldens ursprungsbefolkningar lever i nybyggarsamhÀllen, dÀr deras situation prÀglas av en social marginalisering och tyngs av sociala problem. För att kunna ge ett bidrag och ökad förstÄelse kring denna problematik Àr studien utformad som en kritisk diskussion kring medborgarskapet. Det statliga medborgarskapet Àr centralt, eftersom det definierar vilka individer och kollektiv som inkluderas respektive exkluderas i en politisk gemenskaps specifika rÀttigheter och skyldigheter. Trots ett inkluderande i det formella medborgarskapet, har ursprungsbefolkningarna dock haft svÄrigheter att ta del utav dessa rÀttigheter. Medborgarskapet vilar pÄ en konstruktion som utformats efter det hegemoniska nybyggar-kollektivets vÀrderingar.

Good governance-begreppet introducerades av VÀrldsbanken pÄ slutet av 1980-talet som riktlinjer för hur en stat pÄ bÀsta sÀtt skall organiseras och styras för att nÄ ekonomisk utveckling. Good governance-idealen innefattar bland annat öppenhet, transparens, rÀttsÀkerhet och effektivitet, som sÀgs uppnÄs genom ÄtgÀrder som liberalisering och decentralisering. Banken har anvÀnt sig av konditionalitet dÄ de stÀllt krav pÄ anpassning till good governance till de lÀnder som ansökt om utvecklingslÄn. Tidigare har good governance-kriterierna setts som absolut goda och tillÀmpbara i alla lÀnder, i enlighet med ett best practice-synsÀtt. MÄnga har kritiserat denna tillsynes förenklade vÀrldssyn och hÀvdat att agendan Àr alltför ambitiös och att banken bör ta hÀnsyn till mottagarlÀndernas specifika kontexter för att nÄ bÀsta resultat.