Syftet med denna uppsats är att studera och skapa förståelse för styrning av produktutveckling i ett stort läkemedelsföretag. Vi lägger fokus på organisationsstruktur och omvärldsaspekten. Vår ambition är att därefter tillämpa den befintliga teorin för att om möjligt vidareutveckla denna. Vår studie är en kvalitativ fallstudie med explorativ ansats. Vi har använt oss av en abduktiv metod och haft semistrukturerade intervjuer som bas för den empiriska datan.

Studien handlar om rekryteringsprocessens förfarande, där den huvudsakliga frågeställningen är "Hur synliggörs potentiella medarbetares kapaciteter i rekryteringsprocessen?". Studien syftar till att lyfta fram hur rekryterare bär sig åt för att synliggöra de potentiella medarbetarnas förmågor och personliga egenskaper, och hur de vet vad som är väsentligt att lyfta fram för en viss tjänst. Ytterligare fågeställningar jag har är: "Hur kan rekryteraren veta vilka egenskaper som ska belysas?", "Hur går rekryteraren till väga för att synliggöra specifika kapaciteter?" och "Kan rekryterarens personliga värderingar påverka rekryteringsförfarandet?".

I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi.

Denna rapport redovisar utvecklingen av ett specialanpassat inredningssystem till en semiprofessionell diskmaskin. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde under vårterminen 2009 i samarbete med ASKO Appliances.ASKO tillverkar idag diskmaskiner för hemmabruk och de vill nu rikta in sig mer mot olika målgrupper inom den offentliga sektorn. Målet var därför att specialutforma inredningssystem till de som ansågs ha störst behov. Ett krav var att dessa system skulle passa ASKO:s nuvarande diskmaskinsplattform XXL.Arbetet inleddes med behovsanalyser och undersökningar av marknaden idag. Resultatet av dessa låg sedan till grund för konceptutveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsinträde i Nigeria. För att uppnå det syftet har en enkätundersökning genomförts. Den inkluderar 21 inträdeshinder som är utvalda utifrån tidigare forskning, samt rekommendationer från Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och Exportrådet. Resultat visar att det inträdeshinder som företagen upplever i störst utsträckning är korruption, följt av: oväntade ändringar av lagar, terrorism, brist på elektricitet, politisk osäkerhet, brist på transportsystem och brist på telekommunikation.  Det innebär att de största inträdeshindren är relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur.

Denna uppsats har till syfte att utifrån ett konsumentperspektiv undersöka vad som gör mobilmarknadsföring effektiv/ineffektiv som marknadsföringskanal. Författarna besvarar syftet genom att bygga vidare på tidigare forskning som identifierat specifika framgångsfaktorer angående mobilmarknadsföring. Vidare utförs detta genom en enkätundersökning som har till syfte att undersöka om konsumenten uppfattar att dagens sms och mms mobilmarknadsföring uppfyller dessa framgångsfaktorer. Resultatet visar på att den övervägande majoriteten av framgångsfaktorerna inte anses var uppfyllda på ett tillfredställande vis enligt konsumenten. Detta påverkar i sin tur konsumentattityden gentemot mobilmarknadsföring negativt.

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens.

Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information..

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

På Linköpings universitet använder man sig sällan av versionshanteringssystem i kurser. Istället sparas till exempel programmeringslabbar på enskilda personers UNIX konton. Detta leder till problem både när man programmerar i grupp men också om någonting skulle gå snett. Labhandledaren har också mycket sämre vetskap om hur specifika gruppers arbeten framskrider och många grupper kan få hjälp för sent på grund av detta. Troligtvis kommer versionshanteringssystem användas mycket mer i framtiden.Att läsa versionsloggar för att följa upp grupper är ett osmidigt och tidskrävande jobb och ger dålig överblick.

 Examensarbetsuppgiften har gått ut på att genomföra en prestandajämförelse mellan en hård och en mjuk processorkärna integrerad i en FPGA, i detta fall, en Virtex4 FX12 från Xilinx.System med de olika kärnorna har tagits fram, där antalet klockcykler för att genomföra olika beräkningar har mäts. Bland annat har algoritmen Fast Fourier Transform och dess invers beräknats för en vektor.De kärnor som har provats är den mjuka MicroBlaze framtagen av Xilinx samt den hårda PowerPC 405. Prestandan för systemet med mjuk kärna var 65 % av det med hård kärnaFörutom prestandamätningarna har en vidare teoretisk jämförelse mellan kärnorna genomförts. Utifrån den har slutsatsen dragits att när man behöver små volymer av FPGA-kretsar eller flera olika beräkningar skall göras är FPGAer med hård kärna att föredra. Om det är större volymer eller bara ett fåtal typer av beräkningar som skall utföras är en mjuk kärna mest fördelaktig, främst av ekonomiska skäl.

Problemformulering: Eftersom gruppen äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle, och många kommer från krigsdrabbade områdena och därmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det både intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjänstpersonalen. Syfte med denna undersökning är att studera hur äldre som inte behärskar det svenska språket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvårigheter påverkar den dagliga omvårdnaden. Syftet är också att undersöka om de äldres tidigare livserfarenheter har påverkat deras förutsättningar att lära sig det nya språket. Metod: Metoden i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter är kvinnor.

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades.

Syftet med arbetet är att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillämpas på förskingring av elektroniska medel. För att få en förståelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott är ekonomisk skada för den drabbade och uppsåt från gärningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet är ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har rekvisit som är mer specifika. Det finns många definitioner och vi har valt att ta upp några av dem.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.