Makt inom den rÀttspsykiatriska omvÄrdnaden Àr ett omrÄde som i större utstrÀckning bör belysas, detta i syfte att uppnÄ en ökad förstÄelse samt insikt inom denna specifika vÄrdform.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvÄrdnaden av patienter inom rÀttspsykiatrin.Metoden som anvÀndes var kvalitativ innehÄllsanalys dÀr strategiskt urval tillÀmpades och tio sjuksköterskor tillfrÄgades om intervjuer varav alla tio deltog.Resultatet delades in i tvÄ huvudteman som presenteras pÄ tre olika strukturella nivÄer, institutionell nivÄ, gruppnivÄ och individnivÄ..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som styr det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra M&A-transaktioner. Metod: Studiens metod Àr en kvantitativ och kvalitativ beskrivande undersökning bestÄende av företagen IBM och AT&T. Tre kvalitativa telefonintervjuer samt en personlig intervju genomfördes med fyra investmentbankrÄdgivare inom M&A för att komplettera den ovan nÀmnda empirin. Detta för att fÄ en djupare förstÄelse kring varför företag vÀljer att genomföra M&A vid specifika tillfÀllen. Valet av bÄde kvantitativ och kvalitativ datainsamling ansÄgs relevant i förhÄllande till frÄgestÀllningen och syftet. Det empiriska materialet stÀlldes sedan mot uppsatsens teoretiska referensram. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra en M&A-transaktion pÄverkas av ett samspel mellan finansieringsmöjligheter, företagsvÀrdering och industrikonkurrens.

Studien har haft en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har anvÀnts för att samla in data frÄn fem studerande mÀn i Äldrarna 20-26 Är. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mÀns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgÄr att rollen som student har förvÀntningar pÄ sig att gestaltas pÄ specifika vis och att detta formar de individer som gÄr in i denna roll. Lika sÄ gÀller för rollen som man, dÀr vissa attribut och handlingar krÀvs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

År 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning. För att lyckas med Sveriges mĂ„l med att sĂ€nka energiintensiteten med 20 % till Ă„r 2020 kommer lĂ„genergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts sĂ„ mĂ„nga lĂ„genergibyggnader jĂ€mfört med nybyggda hus som under Ă„r 2012. Enligt en rapport hade nĂ€stan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lĂ„genergihus i Sverige avvikelser frĂ„n det projekterade energivĂ€rdet jĂ€mfört med det verkliga vĂ€rdet nĂ€r byggnaden vĂ€l hade tagits i drift. Studien har utgĂ„tt ifrĂ„n Peabs byggprojekt i Division VĂ€st dĂ€r lĂ„genergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivĂ„n i byggbranschen genom att kartlĂ€gga hur bra energieffektiva hus klarar de projekterade vĂ€rdena.

Syftet med denna rapport var att utföra tvÄ riskanalyser. Den ena tÀcker allmÀnna vattenledningsnÀtet med avseende pÄ vattenkvalitet och funktion nÀr sprinkleranlÀggningar anvÀnder det allmÀnna vattenledningsnÀtet som vattenkÀlla via direktkoppling, den andra tÀcker sprinkleranlÀggningars funktion nÀr de anvÀnder det allmÀnna ledningsnÀtet som vattenkÀlla via direktkoppling.SprinkleranlÀggningar har i uppgift att upptÀcka och starta bekÀmpning av en brand i dess initialskede. För att kunna göra detta krÀvs en vattenkÀlla som kan leverera ett visst vattenflöde med ett visst tryck under en viss tid. Denna vattenkÀlla kan utgöras av det allmÀnna vattenledningsnÀtet om denna uppfyller de krav en sprinkleranlÀggning stÀller pÄ vattenflöde. Det allmÀnna ledningsnÀtet har i primÀr uppgift att leverera dricksvatten till vattenverkens abonnenter.

Syfte & problemomrĂ„de:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppvĂ€xt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville Ă€ven studera hur dessa personers nuvarande livssituation sĂ„g ut, och hur den pĂ„verkats av den specifika uppvĂ€xten, med en missbrukande förĂ€lder.Metod & material:Studien Ă€r en kvalitativ intervjustudie, dĂ€r empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrĂ„n ett systemteoretiskt perspektiv med fokus pĂ„ familjen, och stĂ€mplingsteori med fokus pĂ„ individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att nĂ„gonting inte stod rĂ€tt till vid 8-9 Ă„rs Ă„lder. Gemensamt för nĂ€stan alla som barn var kĂ€nslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen sĂ„ fanns det en önskan om att fly eller hĂ„lla sig borta, men samtidigt en ambivalens gĂ€llande deras frĂ„nvaro, tre av dem kunde kĂ€nna oro för förĂ€ldern eller syskon, medan den fjĂ€rde kĂ€nde förvĂ€ntningar pĂ„ sig om ansvar i hemmet. Även kĂ€nslor av ensamhet, utanförskap och dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende var typiska, kĂ€nslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till förĂ€ldrar med alkoholmissbruk.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras ocksÄ delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benÀmns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem fÄr sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv pÄ kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslÄs vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, Ànnu inte Àr rutiniserat..

I LÀroplan för grundsÀrskolan 2011 har stor förÀndring skett i förhÄllande till föregÄende kursplaner som innehÄller religionskunskap. FrÄn att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrÄgor har studier kring specifika religioner Äterigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsÀrskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utstrÀckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativ data i form av intervjuer och vÀgs emot Edwin Cox krav pÄ förmÄgor som förutsÀtter religionsstudier. Studien visar pÄ att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsÀrskolan har.

Syfte & problemomrĂ„de:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppvĂ€xt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville Ă€ven studera hur dessa personers nuvarande livssituation sĂ„g ut, och hur den pĂ„verkats av den specifika uppvĂ€xten, med en missbrukande förĂ€lder.Metod & material:Studien Ă€r en kvalitativ intervjustudie, dĂ€r empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrĂ„n ett systemteoretiskt perspektiv med fokus pĂ„ familjen, och stĂ€mplingsteori med fokus pĂ„ individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att nĂ„gonting inte stod rĂ€tt till vid 8-9 Ă„rs Ă„lder. Gemensamt för nĂ€stan alla som barn var kĂ€nslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen sĂ„ fanns det en önskan om att fly eller hĂ„lla sig borta, men samtidigt en ambivalens gĂ€llande deras frĂ„nvaro, tre av dem kunde kĂ€nna oro för förĂ€ldern eller syskon, medan den fjĂ€rde kĂ€nde förvĂ€ntningar pĂ„ sig om ansvar i hemmet. Även kĂ€nslor av ensamhet, utanförskap och dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende var typiska, kĂ€nslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till förĂ€ldrar med alkoholmissbruk.

I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman MÀnniskohamn karaktÀriserar tvÄ centrala karaktÀrer genom att lÄta dem prata nÀstintill uteslutande i citat frÄn kultbandet The Smiths. Vad sÀger detta om Henrik och Björn som personer och varför anvÀnder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker Àven kort huruvida MÀnniskohamn kan kategoriseras som skrÀckroman utifrÄn de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i SkrÀck som fiktion och underhÄllning frÄn 2001..

Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner pÄ sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats pÄ sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rÀtt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att pÄverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video pÄ sociala medier..

Denna undersöker hur ungdomars attityder till tobak pÄverkas av olika typer av exponering. Det finns idag specifika begrÀnsningar och restriktioner för hur marknadsföring av tobak fÄr se ut i Sverige men trots det exponeras vi dagligen pÄ sociala medier, i affÀrer och liknande, ofta utan vidare medvetenhet. Vi ville genomföra en undersökning över hur ungdomars attityder till tobak skapas och pÄverkas av sociala, interna och externa pÄtryckningar. Genom vÄra tvÄ fokusgrupper har vi lyckats samla önskat material och dÀr av kunnat klarlÀgga flera svar till hur olika typer av exponering pÄverkar ungdomars attityder till tobak..

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.